Man kan ana den....

Mjadå, visst. Den börjar sakta men säkert infinna sig. Julstämningen.

Jag hade planerat in en sovmorgon, men glömt att berätta det för Lilleman och Minime.

Det är spännande nu och Lilleman knackade mig på axeln vid 8 (jodå, det får räknas som sovmorgon..;-)) och frågade "vad är det för siffra idag??

Han klarar dock sig själv, så jag gick inte upp förrän jag hörde Minime en stund senare.

 

Efter frukost gav vi oss ut för att handla julmat. Jag befarade kaos, men det var rätt lungt ändå.

Känns som att många har köpt julmaten, men jagar julklappar dessa sista dagar.

 

Eftersom vi ska äta själva julmiddagen på annan ort, så köpte vi inte tokmycket.

Men, egen skinka vill jag göra.

Det hört till att man äter en skinkmacka under uppesittarkvällen och tar sig en julöl eller en ekfatslagrad julmust.

 

Väl hemkomna tvingade jag ut barnen i snön.

Dom ville inte.

Det var värst vad sjuka dom blev!

Det hostades, var varmt i pannan, hade ont i benen, hade ont i en fot och jag vet inte allt.

Hypokondri på hög nivå!

Men, då frågade jag hur tomten skulle kunna ta sig fram till gröttalriken i morgon när det ser ut såhär på baksidan??

Jag bara undrar???

 

 

Och plötsligt,så försvann alla sjukdomar! Magiskt!

Lilleman hade plötsligt inte alls ont i foten och Minime erbjöd sig att hjälpa till att skotta!

Sedärja.

 

Nåja, vi började med att skotta trappor och salta lite. Vi brukar inte vilja göra det för det går så hårt åt stenen, men nu var det livsfarligt.

Sen skottade vi bort den underbara vallen som blev igår när man skrapade gatan.

Äntligen!

Helt underbart att se asfalt igen! ;-)

 

När vi skotta klart det, sopat av makens bil som stått i flera veckor och till och med lyckats få den av parkeringen, då hade barnen ruttnat.

Dom frös och var inte alls intresserad av att tomten skulle få någon gröt.

 

Men, jag var mer intresserad av att få dom jätte trötta, så att dom skulle sitta still och vara sams när vi kom in, så jag föreslog en promenad till nya huset.

Och det hängde dom på utan knot!

Stora dottern dök upp i samma minut och hängde på också.

Hon hade stångats med alla julklappsköpare i stan och var rätt glad åt att bara vara på jakt efter en Nyårsklänning. :-)
Dom godkände nya huset och det var ju tur! Annars hade vi haft problem! ;-)

Känns skönt att det inte blir någon större förändring för dom.

 

Efter promenaden orkade barnen inte en meter till, så jag skottade mig fram till uteplatsen själv.

Inte så mycket för tomten, som för vedens skull.

När jag grävt undan så att jag kunde öppna grinden, gick det snö högt upp på låren!

Helt galna mängder!

 

 

Vi får ställa ut gröten under lampan, så att han verkligen hittar den! ;-)

 

Det var skönt med både frisk luft och motion! :-)

 

Jag kunde unna mig ett gott rött vin! ;-)

 

Det återstår lite paketinslagning i kväll men sen blir det bara lugn och mys.

Det är så härligt att ha stora dottern här dagarna innan ju och hela julafton, vilket inte har hänt på 10 år! :-)
Ja, stora sonen också, som dyker upp i morgon.

Men han ska jobba hela julafton. Men kommer att hinna vara med en sväng på julmiddagen ändå.

Det är bara att vänja sig vid att man inte kan vara alla på samma ställe på Julafton längre.

Jag får vara glad öve att vi fått det att funka alla år och vi inte behövt ha varannan jul eller så.

 

Det är en av de lugnaste Jularna på länge! :)