Sidor

måndag 28 februari 2022

Vår och sol.

Sportlov! 
Vart tog februari vägen? Jo det vet jag ju. Vi har haft fullt upp med vårt "lite hemliga projekt".
Nu återstår bara ett par dagar innan allt gått i lås och då kan jag avslöja årets roligaste grej! :-)

I fredags efter ett möte, vågade vi oss på att skåla i lite Cava och snart kan vi ropa hej på riktigt. 


Nu är vi på landet ett par dagar och vilket väder vi har!
Vi pallade inte att stressa på fredagen utan åkte ut på lördag morgon. Det är så skönt att kunna chilla lite. 
Jag åkte förbi kloklippningen och vi hann precis dit innan hon stängde. (Hon hade bara öppet en timme)
Pälsbollarna är så duktiga när man är där, inget pip och inget bök, om man jämför med hemma.
Men, nu märks det att Bella taggat ner lite, så jag fick faktiskt klippa en tass häromdagen! Det är stor framgång. 
Jag försöker fixa med tassarna lite varje dag nu, klippa päls, smörja och fixa, för att hon till slut inte ska bry sig om klorna heller. 
Men dom kommer nog att behöva få en rejäl klippning med jämna mellanrum. 
Lillfjant sprattlar som att man ska ha ihjäl henne! :-) 
Men henne kan jag vara lite "hårdare" med som jag vet vad hon upplevt under sitt fösta halvår. 
Bella vet vi ju inte riktigt iom att vi är hem nummer tre. 
Hon har en del "spik" som vi tränat bort med lugna och mjuka metoder och det blir bättre. 

Hur som, dom njuter lika mycket som vi här ute! :-)
Sol och stora ytor att springa på. Och mycket att skälla på dessvärre. 
Rådjur och hare har dom ju nosat upp tidigare, men nu såg vi spår av både älg och vildsvin. Det har dom nog inte känt tidigare och dom springer runt och nosar och skäller. 
Läskiga saker ju!
Dom gillar inte att vara i sin inhägnad alls. Bella är arg för hon vill ju vara med oss. Heidi blir genuint ledsen. Men nu fick dom vara där under en halvtimme för att vänja sig. När vi klipper gräs tex kan dom inte springa runt, så dom måste vänja sig. 

Men Heidi tycker också att det är kallt, så hon får vara inne mer. Får Bella bara vara på lina så är hon nöjd, men skäller ju på förbigående osv som vi jobbar på att träna bort. Men, hon larmar ju, det sitter i hennes genetik. 
Hon ska larma när det kommer okända. Men inte hela tiden. :-)

Vädret är ju ljuvligt!! Ett riktigt marsväder och sportlovsväder, som det ska vara. 
Och - grillad korv är ju aldrig godare än när det äts utomhus och när man måste ha vantar på! 


En mindre rolig grej är dock att jag helt enkelt inte hunnit åka ut och slänga ut julgranen! Jag brukar ju slänga ut julen på nyårsdagen, men i år hann jag inte med det. 
Dock har den dragits ur så den lös åtminstone inte. :-)


Barnen har sportlov, men jag jobbar vilket känns helt ok att göra. Jag ska in på kontoret en dag men jobbar på distans alla andra, så vi tar två långhelger på landet. 
Det är mysigt att vara här, men man kan ännu inte göra så mycket.
Maken och Lilleman städade tomten under söndagen och jag krattade bort lite pinnar och löv.
Ännu kan man ju inte kratta fram rabatter, det är lite för tidigt. 
Rosorna är på gång så de ska jag klippa ner lite nästa helg. 
Man vill ju så gärna fixa nu, men man får hålla sig lite grand. Det kommer att komma snö igen och det kommer att vara kallt. 

Jag har pelargoner som jag vattnade upp nu och som jag ska klippa ner, så är dom i fin form när det blir vår på riktigt. 

Vi har också en massa ved som ska klyvas och sånt tycker jag är kul. Jag kan stå i timmar och njuta av att fylla förråden. 
Nu har vi en fantastisk tid framför oss.

Sen är det ju för jäkligt att världen inte kunde få njut av att pandemin har släppt sitt grepp. Nu ska det krigas också. 
Stackars alla som får sina liv avbrutna för att någon har storhetsvansinne. 
Det är så tragiskt. 
Man kan ju inte gör annat än att skänka pengar och även kläder och liknande efter behov. 
Jag hoppas verkligen verkligen att fredsförhandlingarna som pågår ger resultat.
Det här vinner ingen på. 

onsdag 16 februari 2022

Det är ett annat ljus.

Sköna helg!
Vissa dagar är man bara så jäkla effektiv vilket jag var i lördags.
Man kan tro att man hinner allt när man jobbar hemma, då man kan vätta x antal maskiner på en dag, köra diskmaskinen, dammsuga av hallen osv, på samma raster som man tidigare hämtade kaffe och snackade bort en stund med en kollega.
Och det gör jag ju oxå, men ändå är listan ganska lång på sånt som ska fixas när ledigheten kommer.
Och märkligt nog känner jag att det är skönt med fredag och helg, trots att jag går en trappa ner. 🙂

I lördags vaknade jag vid 05 av att en hund behövde ut och kände att jag var stel i nacken och huvudvärken satt som en smäck.
Som tur var somnade vi om och jag kröp även tillbaks när hund 2 behövde ut vid 7.
Så det blev sovmorgon till 8:30. 

Bella kände för att skälla på lite ekorrar så vi klädde på oss och gick ut i skogen. 
Det är så mysigt när man inte har någon tid att passa utan dom får nosa sig kors och tvärs så länge dom vill.
Vi tränar stenhårt nu med lydnaden.
Dom är larmhundar och har nära till skall vilket vi försöker träna bort. Allt går inte, dom ska ju larma och säga till om någon är där dom inte ska vara. :-)
Bella är inte så "pratig" men allmänt nervös vilket göra att hon skäller. Hon har också dålig erfarenhet av lösa hundar. 
Heidi är inte rädd för något, men pratar mycket ändå. Hon piper, morrar, skäller och gnäller när hon vill något.  :-) 
Så nu tränar vi på hundmöten och allmänt hyfs och det går riktigt bra. Men man måste vara konsekvent och "i stunden" vilket är bra. Det är som när man tränar annat, huvudet får vila för man kan bara vara mitt i där man är. 

Efter promenaden fyllde jag bilen dubbla gånger med grovsopor och åkte med. Vart kommer allt skräp ifrån? 
Så skönt att få plats i garaget.

Jag hittade ett recept på glutenfria frallor på nätet som jag testade att göra och dom blev jättegoda. Lite mer salt skulle jag haft dock. 
Det är så svårt att baka glutenfritt tycker jag och det mesta man köper är hårdbröd. 
Men de här blev bra och nu ligger flera påsar i frysen för Minime att plocka fram och äta. 

Det blev även en lång kvällspromenade med vovvarna så dom var helt slut på kvällen och tog sovmorgon på söndagen. 
Tanken var att dom skulle klara sig lite längre på söndag innan promenaden och vara lite trötta då vi lämnade dem hemma själva ett par timmar. 
Vi tränar även på det för en 3-4 timmar ska dom börja klara nu. Vi har dom ju med oss överallt men ibland kör det ihop sig och då måste dom kunna vara själva. 

Bella funkar det fint med, men Heidi är lite pipig. Men, hon piper och gnäller om jag inte är hemma, även om alla andra är det, så hon piper ju inte mer om vi är borta alla. :-)
Det gör att jag inte är så nojig över henne även om hon låter mer. Hon är sån bara, det går över när hon blir äldre. 

Nu är vi tillbaks på kontoret en dag i veckan och man är ju helt slut sen! Ovan!
Men det känns ändå bra. 

Jag har gått ett par gånger till min nya naprapat nu och har kommit igång med yogan igen, vilket är jätteskönt.
Det kommer en period nu, där jag verkligen måste sätta mig ner och andas ett par gånger om dagen. 
Jag fick yogakort av stora dottern i julklapp och dom är helt perfekta.
Man plockar fram olika kort och gör sitt eget pass. 

Nu har jag även två olika övningar från naprapaten som jag måste göra för att få fix på min höft. 
Det blir bra. 
Dagarna bli lite längre hela tiden och ljuset förändras till det där härliga vår ljuset. 
Vips är det skolavslutning, igen!

tisdag 8 februari 2022

Längtan efter en isfri tillvaro.

Usch, nu är jag trött på vintern. 
Eller kanske inte vintern som sådan, men halkan. 
All snö har ju regnat bort för länge sedan och nu återstår bara is. Det känns bottenfruset.
Men, vi är ju bara inne i februari så det återstår ju minst 2 månader, kanske mer. Det är lika bra att ställa in sig på det. 
Sen förstärks ju ledan av att vi denna vinter har hund, så vi är ute mycket och halkan märks mycket mer än annars.
Hundarna är också less på kylan.

Jag längtar tills att det blir ljusare på morgonen så att det är en njutning att gå ut med dem vid 07. 
Så är det inte nu. Usch.

Jag försöker göra saker med dem inne för att kompensera och i helgen testade jag en liten kluring.
Jag hängde toarullar med godis på ett snöre och så var dom tvungna att klura ut hur dom skulle få ut gottiset.

Och roligt nog så var det lillfjant som knäckte koden!      
Vi brukar ju tycka att hon inte är lika smart som Bella, men det är hon nog. :-) 
                                                        
Dom är så roliga nu, för dom busar och leker mycket. Det är så kul att se.
Och dom kryper ihop bredvid varandra allt oftare. 
Av olika orsaker har vi inte kunnat åka till landet på jättelänge.
Julgranen står fortfarande inne tex, men vi har helt enkelt inte hunnit dit. 
Nästa helg blir inte heller, men jag klurar på om jag och hundarna skulle åka ut över lördagen bara.
Båda behöver klippa klor och den servicen har jag ju där ute. Jag får se.

Som tur är kommer vi att kunna vara där på sportlovet och då kommer jag att hinna fixa allt som jag inte hunnit med nu.
När solen sken igår och jag satt på balkongen med näsan i solen, då längtade jag så att det gör ont!

Det händer grejer som ännu inte är helt officiella och jag går och väntar på lite saker... Jag är inte så bra på det så det äter energi. 
Men, snart så bör allt gått i lås och då kan vi återgå till allt annat vi brukar göra. :-)
Det blir en spännande sommar på så många sätt. 

Just nu är jag så glad över att ha hittat en ny, jättebra naprapat! Han är magisk. 
Jag har haft ont i en höft i nästan ett år, som smugit sig på och gjort att jag slutat yoga. Det som är så viktigt för mig.
Men när inte halva kroppen hänger med och det inte går att göra alla rörelser, då har jag lagt ner det.

Vilket ju är galet. Höften hade mått bättre av att jag hållit i. Nåja, nu har jag varit där ett par gånger och igår tog han tag i höften. Det onda sitter där, men roten till det sitter i bäckenet som helhet.
Han har en helt annan metod för hur han jobbar, så det är väldigt lite "slit och drag" utan mer att han trycker på olika punkter.
Det känns jättefjantigt när man är där, men höften är redan bättre och jag har träningsvärk i hela bålen och bäckenet!
Som att jag har tränat core igår! 
Plus att jag blev jättetrött när jag kom hem. Jag bara stöp i säng!
Men jag saknar mina yogapass så jag hoppas att han får fix på mig så att jag kan återgå till mina härliga pass. :-)
Det är så mycket som ramlar på plats i år, så jag tänker att 2022 kommer att kompensera för 2020 och 2021.
Saker blir så tydligt och det är på något sätt som att dimman har lättat. 
Det hänger inte så mycket ihop med pandemin som andra saker. 

Men jag är tacksam. Så tacksam för så mycket. 
Livet är ju upp och ner och det är ibland en jäkla uppförsbacke, men i det stora hela, så är jag så tacksam för så mycket och så många som finns i mitt liv.
Det är länge sedan jag hade sockerdricka i magen, sån där ren och skär glädje och förväntan, men nu har jag det! :-)

onsdag 2 februari 2022

Ut på andra sidan.

Sådärja, nu får vi väl säga att vi är ute på andra sidan av karantänen. 
Vi åkte ju på det alla fyra vilket ju var väntat. 

Lilleman var förkyld, men inte mer. Han var med på alla lektioner hela veckan så han saktade inte ens ner farten lite grand.. 
På torsdag kväll samma vecka efter att vi varit ute med hundarna började jag frysa. 
Jag blev liksom aldrig varm, frös om fötterna och satt med dubbla filtar. Jag kände också hur det drog i luftrören och jag hade en lite lätt, torr hosta. 
Jag gick och la mig tidigt och när Bella väckte mig vid 02 för att hon behövde ut och kissa kände jag direkt att jag inte längre frös. 
Jag var jättevarm!
Och visst, 39,2 visade tempen och hostan hade blivit blötare och intensivare. Jag tog ett test redan då på natten, som visade negativt. 
Jag mailade jobbet, kröp i säng och låg sen kvar där mer eller mindre till söndagen. 
På fredag kväll visade test nummer två tydligt att jag åkt dit. 

Jag hade hög feber och hostade rätt rejält, men jag hade inte ont i halsen eller lederna, så jag blev aldrig orolig. 
Min dos 3 hann ju inte göra något eftersom jag fick den ett par dagar tidigare, men jag har varit betydligt sjukare när jag haft "vanliga" förkylningar. 

Nåja, maken tog sitt täcke och bäddade ner sig på soffan i vardagsrummet, men Minime kunde inte låta bli att springa in till mig titt som tätt och lagom på lördag började hon hosta och på kvällen hade hon 38 i feber. 
Och på söndag var hon rejält förkyld, men inte förrän på måndag kväll testade hon positivt. 
Maken försökte hålla sig från oss alla och lyckades faktiskt hålla sig på benen ytterligare ett par dagarna men sen kroknade han också. 
Han har knappt haft feber, men en otroligt seg hosta. Man kan väl säga att han kände sig rätt under isen ända tills i lördags.
Men, han har inte fått något utslag på Coronatesten. Dock är det nog det han haft, för vi har inte träffat några andra människor sen förra måndagen så det kan inte varit något annat. 

Så att båda barnen gick på distans två veckor och även halva denna vecka var jättebra! Vi hann piggna på oss med råge. :-)
Minime var sjuk på måndagen veckan efter att jag kroknade och sov bort stora delar av dagen, men resten av veckan var hon med på alla lektioner. Hon fick känna efter själv och valde att vara med. 
Jag tog fredag och måndag sjukledigt och har jobbat resten av veckan. 
Så summa summarum så blev vi inte jättesjuka och det tackar jag vaccinet för. Skönt att vi alla hade minst två doser. 

Hundarna var helt underbara under de dagar jag låg sjuk. Dom låg tillsammans med mig i min fotända av sängen och gick knappt ut för att kissa. 
En av dagarna åt dom inte ens. 
Så när jag så småningom piggnade på mig och kunde ta en kvällspromenad med Bella, var det ju helt underbart!
Plus att det snöat lite. 
En morgon dök solen upp och jag stod länge och bara sög i mig all d vitamin! :-)


Men, allt har ju liksom tagit stop nu i två veckor då vi både suttit i karantän och varit sjuka. Vi har stora beslut på gång, som vi inte kunnat ta, för att vi varit sjuka. 
Man vet ju faktiskt inte hur dålig man kan bli, så att ta nya stora beslut när man är mitt i det är inte så smart. 
Men nu så. :-)
Och målandet av kontoret stod still i två veckor, men nu är rummet snart klart. Skönt!

Jag är inte så bra på att saker tar stop och det blir vakuum på saker. Men jag tränar på det. 
Den här veckan kan vi flytta tillbaks in på kontoret. Det är så jäkla rörigt när jag sitter i köket och maken i vardagsrummet.
Rörigare än vanligt. 

Och det är ganska skönt att ha haft infektionen nu, när vi snart kommer att släppa restriktionerna, vilket jag tror händer i mitten av februari.
Det är så många som varit sjuka nu eller är. Jag vet knappt någon som inte varit sjuk nu. 

Den här veckan vågade jag mig tom på att ta ett möte på kontoret. Vissa saker blir så mycket lättare att ta när man sitter och funderar. 
Jag skulle på en utbildning på plats i slutet av veckan, men det ändrades nu till digitalt trots allt. 

Det ska bli lite skönt att saker börjar återgå till det lite mer normala. 
Det är helt galet när man tänker efter att Lillemans nästan hela högstadietid har varit pandemi! 
Han gick vårterminen i 7:an när det brakade loss och nu går han snart ut 9:an. 

Vintern har dock kommit åter!
Usch det är kallt och halt. 
Vi är nog ganska många som längtar efter vår och värme n! :-)