Sidor

måndag 24 juni 2019

Midsommarhelgen.

Så var midsommarhelgen över.
Vi har haft fullt hus i dagarna tre och det blir ju alltid så galet tyst när alla åker hem sen!
Tyst och lugnt. Vilket ju är rätt skönt, men samtidigt märkligt.

Vi åkte ut i torsdags efter att jag jobbat klart. (Det var jag och typ fem personer till som var på kontoret....)
Det var inte så mycket trafik som jag trodde att det skulle vara och inte riktigt så galet i butiken heller, som det brukar kunna vara.
Så jag tror att många tagit torsdagen ledig och åkt till alla lantställen redan på onsdagen.

Nåja, vi kom ut rätt hyfsat tidigt och startade direkt med att klippa gräs.  Svärsonen var redan på plats och grejade med ett projekt som han och maken håller på med.
Stora sonen med familj dök upp så småningom och vi fixade middag och satt och tjattrade.
Plötsligt säger svärdottern "vad granen ser märklig ut. Har ni toppat den?"..
Vi bara "näe?"
Svärsonen tittade på den och sa "ja alltså jag har tittat på den ett par gånger idag och tyckt att något varit konstigt..och tänkte att min bror varit här och tagit en del av toppen"..
(Vi har pratat länge om att vi borde toppa den..)

Vi tittade lite närmre och plötsligt säger svärsonen "nämen titta lite närmre! Den är ju AV!"
Mycket riktigt!
Det blåste ganska rejält i början av veckan och här ute måste det har blåst ännu lite mer! Granen har blivit toppad tidigare och hade nu som två toppar som ett U.
En del av detta U har blåst av och grenen hängde rakt ner så att den inte syntes!

Jaha, där kunde den ju inte hänga! Den kunde ju släppa när som helst och drösa ner på människor eller bilar..
Svärsonen fick snällt ta med sig ett rep och klättra hela vägen upp. Tur att han är klättervan och inte höjdrädd!
Han tog sig hela vägen upp, satte ett rep om toppen, som visade sig bara hänga kvar i lite bark!
Sen fästen maken repet på fyrhjulingen och stod startklar, medans svärsonen med yxa högg av det som var kvar. Med hjälp av att maken körde åt "rätt håll" när grantoppen sen ramlade ner lyckades han undvika bilarna som stod parkerade bredvid.. (Visst, vi kunde ha flyttat bilarna, men vi ville inte ha gran och kottar över hela uppfarten..)

Det var ingen liten bit som var av!
Ren tur att den inte släppt och kommit nedrasande när någon gick förbi eller lekte i kojan!

En bra bit är borta och hela sektionen som syns ner till nästa gröna bit är rutten, så den måste också bort, plus den andra biten av U:et som också är ruttet.

Men - som det har vuxit på de två veckor vi inte varit här! Det märks att det kommit mer regn än förra året samma tid. Som det blommar!

Så här stor klematisblomma har jag aldrig sett förut...

Och det blir rekord på rosorna i år! Mängden knoppar är nästan löjligt. Men, nu har dom ganska många år på nacken många av rosorna och har äntligen etablerat sig bra.
Dessa, Flamentanz har jag inte gett upp hoppet om även om de varit ynkliga ganska länge.

Under tiden killarna grejade med grantoppen, hörde vi hur åskan mullrade ganska långt bort.
Sakta men säkert kom det närmre och lagom till sovdags så brakade det loss.
Och vad det regnade!!
Det bokstavligen vräkte ner vilket ju behövs!

Och glad var jag att det regnade dagen innan midsommarafton! :-)
Vi var uppe med tuppen och stora dottern dök upp till frukost och hjälpte till att duka och fixa.
Svärsonen och Lilleman drog ris och Minime plockade kottar. Sjuka mängder kottar kom från endast toppen på granen!
I år firade vi med bara "lilla" familjen. Dvs alla oss, svärmor, svåger med familj och min svärdotters föräldrar och mormor.
Vi skulle ha varit 20 personer plus lite småbarn som liksom inte räknas när man beräknar mat.. :-)
Men ett par passade på att föda barn i stället!
Förra året då kom ju inte stora sonen och sambon, för att dom gick hemma och vankade för att föda barn ett par dagar senare.
Vi skämtade om det vid bordet om det är såhär det ska vara nu, att någon alltid fattas för att det föds barn? ;-)
Vi åt en god sill/korvlunch och sen gick de flesta ner till ängen för att dansa runt granen.
Det är inte alla som tycker att det är kul och då stannar man hemma, jag tycker inte att det är något måste.
Troligen är det sista gången på en stund för Lilleman, är man 13 tycker man att det är lite fjompigt och så kommer det tillbaks när man blir äldre! :-)
Det är inte lätt för honom som är äldst av syrran och kusiner. Mycket hänger liksom på honom för att de andra barnen ska göra saker vilket jag inte tycker är rätt. Han ska inte behöva ha det ansvaret.

Efter dansandet gick vi hem och fikade. Barnen vevade ihop en tårta med farmor.
Vi är några som inte äter socker, så vi åt jordgubbar och grädde. Mums.

Den här lille killen kämpade sig genom dagen. Det har varit jättevarmt veckan innan och han har sovit dåligt och ätit dåligt. (Det är inte kul att bo i lägenhet på sommaren...)
Nu hade han svårt att komma till ro när det var så mycket folk, stoj och skratt. Han vill ju vara med!
Så, sova kändes överskattat! :-)
Sonen och jag försökte kämpa med honom mitt på dagen så att han skulle vila åtminstone en liten stund, men han är otroligt envis.
Det blev verkligen de envisas kamp! :-)
Till slut sov han en stund och en jättelång natt sen, men man märker att han inte riktigt orkar...
Och så kommer det ett par tänder till tror vi, så det var en liten gnällfest.

Just den här åldern mellan 9-10 månader och 2 år tycker jag alltid är en liten utmaning. Dom växer och lär sig saker, men är ofta frustrerade för att dom inte kan tillräckligt mycket.
Går och springer, men har inte koll på trappor och annat.
Börjar prata, men kan inte göra sig förstådda. Vill pilla och greja på saker, men kan inte riktigt.
Så det blir mycket frustrationsgnäll och ilska. 
Sen släpper det när dom kan allt dom vill och kan förklara vad dom vill...
Tur att han är söt som en sockertopp! :-)

Vi var en mindre skara som satt kvar på altanen och pratade till ganska långt in på natten.
En kubbmatch hör ju också alltid till..
Det blev en alldeles lagom midsommar, med god mat och umgänge, så som det ska vara.

Jag har vattnat på kvällarna trots att det regnar, för dessa bebisar behöver vatten!
Det är liksom klase på klase med knoppar. Jag hoppas att rådjuren inte förstår hur mycket mat som hänger här i klasar! :-)
Jag har en ny vit klätterros i en av björkarna som är så fantastiskt fin!
Den klättrar från ett håll på en björk och på en i närheten klättrar min enorma honungsros och till slut möts dom hoppas jag. Det blir maffigt!

Idag slog flera rosor ut inom ett par timmar! Det kommer att bli galet fint.

 Typiskt nog, så har vi en massa inbokat närmsta veckorna så vi kommer inte att kunna vara där så mycket som vi skulle vilja.
Men jag kommer att åka ut över dagen eller en kväll, bara för att se allt blomma!

Skogsklematisen har också rekordmånga knoppar. När den blommar, lysande vitt, blir dom nästan självlysande på kvällen. Det är så vackert!
 I växthuset blommar flera pelargoner och krassen har vuxit på sig.

Jag satte mig i solen på altanen till gästhusen igår morse och bara njöt.
Som jag vill bo här!
Just under vår och försommar, då borde vi bo permanent för att hinna med allt som växer och även njuta av det!
Det är så härligt. Kaffet ÄR liksom godare här. :-)

Men ännu är vi inte där...men snart så.
Innan vi åkte hem, tassade jag iväg och kikade på den nyfödda bebisen. Tre veckor för tidigt född och såååå liten!
Jag som har fått 4-kilosklunsar tyckte att hon såg ut som en liten docka!
Plutten!
Och trots att det är 10, snart 11 år sedan jag fick mitt sista barn, så mins jag ju precis hur det var de där första dygnet efter att man fått barn. Man är mörbultad, trött och lite chockad - i alla fall första gången! :-)
Men det är ju magiskt samtidigt.
Det blir så kul med en liten bebbe i grannskapet.

Minime har hittat en kompis bland en av grannarnas barnbarn vilket är jättebra. Det blir ju lätt lite tråkigt att bara hänga med oss och storebror.
Dom leker jättebra vilket är kul.
Det finns ingen i Lillemans ålder, men han är så tonårig nu så han tycker att alla andra människor är lite väl korkade. :-)
Det brukar ge sig efter ett par år.

Igår var det tungt att åka tillbaks till radhuset i vanlig ordning. Vi kunde ju se via larmet hur varmt det var i huset.... Inte kul.
När vi väl är hemma får vi öppna allt som går att öppna och köra AC:n för fullt för att kunna sova.

Jag har drygt två veckor kvar att jobba. Maken har två veckor kvar till vårens sista tenta.
Det gäller verkligen att försöka njuta av sommaren ändå, genom att gå ut på lunchen, sluta så tidigt det bara går för att åka och bada.
Barnen ska iväg till farmor på lite "kollo" ett par dagar vilket gör att vi inte behöver laga middag - det är en sorts semester! ;-)
Man får ta en dag i taget helt enkelt..

Jag njuter av att plötsligt ha en helt ny garderob när jag nu kan ha alla gamla kläder som jag inte velat slänga!
Man får som njuta av alla små stunder och varje dag och inte haka upp sig på att man ska ha just semester.

onsdag 19 juni 2019

Midsommarvecka!

Så är vi inne på midsommarveckan.
Vilket är helt jättemärkligt!
Vart tog maj och halva juni vägen?

Vi stannade ju i "stan" över helgen och kunde konstatera när vi la oss på söndagen att vi har hunnit rätt mycket på ett par dagar!
Fredagen var jag ju på Opreran. Lördag blev det BIO jättegod mat och jag tränade. Sen gav vi oss på baksidan gud glömde för att försöka röja upp lite grand i alla fall.

På Söndagen packade jag och de två små ihop oss och åkte för att testa badtempen i vår närmsta sjö.
Det var rätt mycket folk på plats och två unga tjejer som var otroligt smarta och sålde fika! :-)

 Minime badade, förstås.
Hon har liksom ingen temperaturmätare den ungen. Badar bland isflak typ.
Jag gick i till knäna för jag hade inte med mig badkläder. Jag hade nog kunnat bada en snabbis faktiskt...

 När vi sen kom hem, visade det sig att stora sonen med familj var i närheten av oss och det går ju inte att vara "nästan här" och inte vara här. Så de blev hitkommenderade för att vi skulle få pussa på lilla barnbarnet.
Och när jag öppnade tittade lille F på mig en kort stund och sen fick man värsta smilet!
Nu kände han igen oss direkt, men tyckte ju att vi var på lite fel ställe.
Jag kan tänka mig att han undrar om vi inte kan bestämma oss för vart vi ska bo. :-)

Efter att dom åkt hem, svirade vi upp oss lite och gick till ett par grannar på middag.
Mannen i familjen är jägare och hade nu gjort massa olika goda saker av ett vildsvin. Jättegott!
Vi satt ute, åt och tjattrade långt in på småtimmarna.
Det är så skönt att barnen är så stora så att dom kan gå hem när dom tröttnade och vi kunde sitta kvar.
Lyx!
Vi kom på vid 23 att det ju faktiskt var måndag idag och man kanske behövde krypa i säng. :-)
Det var en jättestor och fin måne som hängde över trädtopparna.

 Jag irriterade mig på att det dök upp en helikopter som hovrade runt, runt, runt i säkert en timme precis när jag skulle sova.
Vi har ju så otroligt varmt i huset att vi måste ha alla fönster öppna för tvärdrag, annars sover man inget.

När jag väl somnat vaknade jag med ett ryck av en rejält smäll! Jag tittade på klockan 01:20.
Jag frågade maken om det åskade?
Men näe. Det var en rejäl smäll, så jag stod på balkongen ganska länge för att se om man såg brandrök eller något. Vi hörde heller inga utryckningsfordon och såg heller inget blåljus....
Jag skickade ett meddelande till dottern som bor i området där vi förstod att smällen kom ifrån, men fick inget svar, så jag antog att dom sov.
Efter bara någon minut, så vällde frågor in i den lokala facebookgrupp som vi är med i. Många hade hört smällen och många undrade vad det var.
Jag somnade om till slut och när jag vaknade i morse fick jag se att man uppdaterat infon och det faktiskt var en bomb som detonerat en bit bort!
Helt jäkla galet!
Förr eller senare kommer någon stackare som är ute och går med hunden att mista livet, frö att de råkar gå förbi precis när nån galning tycker att det ska sprängas!

Nåja, jag var ju inte jättepigg i morse.
Som grädde på moset, så tappade jag en bit fyllning av min rotfyllning! VA! Helt plötsligt så hade jag en jätte vass kant på sidan av tanden.
Så, det var ju bara att ringa tandläkaren då och hoppas på att det skulle finnas en tid för någon att kika på tanden.
Jag hade tur! Jag fick en tid direkt efter jobbet!
Toppen.
Det tog ju typ fem minuter att slipa ner kanten och nu känns det inte längre. Najs!

Väl hemma ville Minime åka och bada och jag åkte med henne. Det var så skönt att peta ner fötterna i det kalla vattnet!
Jag hade badkläder idag, men det blåste tyvärr så pass att det inte kändes som att bada var en bra idé.

 Men det är ju ändå skönt att sitta där på en sten! Så härligt att hinna och kunna göra det direkt efter jobbet.

Det är inte alls dumt att barnen är så stora nu att man hinner massor på samma dag och samma helg! :-)

Det är sista "riktiga" jobbveckan är nu kan man säga även om det inte är en hel vecka. Hos oss är det många som  ska till Almedalen och åker i slutet av nästa vecka. Jag kommer att vara helt solokvist på min sektion i drygt en vecka så det är verkligen "sista rycket" nu.

Jag hade ett möte den här veckan som är skönt att ha gjort. En lång process har nått sitt slut kan man säga.
Nu kan jag inte göra mer än jag gjort hittills och andra måste bestämma och ta beslut.
Jag kommer att gå på midsommarledighet med känslan att jag har gjort vad jag kan och nu är det upp till andra.
Det är skönt.
Sen kommer jag förhoppningsvis att kunna gå på semester med samma känsla. Jag är så värd ledighet sen! :-)
Och hösten blir spännande hur det än blir.
Men det är så mycket grejer som är på gång samtidigt nu och jag får så mycket input från olika håll..Det tar energi när jag måste sätta upp en mur mot andras oro och försök till påverkan.
Jag var nu tvungen att gå på min magkänsla och känna djupt och långt in, vad JAG vill.

Det tar också energi att hålla saker hemligt, för att man inte kan berätta för att andra är inblandade som man måste ta hänsyn till.
Men det är skönt att det nu är över.

I morgon drar vi till landet. Äntligen!
Jag har fått en hel påse taklök av en kollega som ska bli fina att sätta på mitt lilla berg.

Vi lär ju få börja med att klippa gräs...
Men -sen ska vi banne mig fira midsommar!!

söndag 16 juni 2019

Skolavslutning och jobbvecka...

Näh, det gick inte att sova bort huvudvärken som smög sig på. Jag fick snällt ligga hemma och kurera mig under måndagen.
Jag tror att det varit en blandning av vätskebrist, pollen och en förkylning som inte bryter ut.
Båda barnen har ju legat i förkylningen förra helgen, maken snorar och hostar och har hållit på hela veckan.
Jag känner bara att nåt skit är i systemet, men har inte blivit sjuk. Än.
Och så varma dagar på det, men lite för lite vatten... Och på nätterna är det ju galet varmt i radhuset.

Det har varit lite märkligt väder senaste dagarna. Varmt och klibbigt, men molnigt och blåsigt.

Lite lustigt att rosen på baksidan nu plötsligt blommar.  Det har den aldrig gjort så länge vi bott här.
Tom maken är nu med på att den ska grävas upp till hösten och flyttas till landet.

I onsdags var det så skolavslutning!
Minime var vaken tidigt och fiffade till sig. Lilleman fick jag be om att byta till en ren hoodie. :-)
Så olika är dom!
Det blev både sång och tal av Rektor och verksamhetsledaren, så fint.
Och sen avslutning i Lillemans klass. Dom går ju upp i högstadiet nu och får nya lärare. Lärarna dom haft är så fantastiska och de har haft 3 härliga år med dem.
Jag tror att alla ville gråta en skvätt nu när dom lämnar över till nya mentorer. (Som jag vet också är jättebra, men ändå...)
Dom hade knåpat ihop en sång som var jättefin och klarade av att sjunga den, vilket var imponerande. :-)
Minime hade inte riktigt samma avslutning, så där gled vi in lagom till fikat.
Men sen traskade vi hemåt efter att ha lämnat av lite sommargodis till alla pedagoger.

Jag drog iväg på lite skoj med min avdelning och sen på ett möte som blev lite sent inbokat så att jag inte kunde vara med på kuligheten hela dagen.
Mötet var lite...märkligt.
Inte mötet i sig, men... Tja. Jag är ju lite så att jag "vet" saker. Jag kan både läsa, läsa innantill och göra slutsatser.
Och folk är öppnare än de själva tror. :-)
Så; jag satt på mötet och visste att saker som nu diskuterades var ganska onödiga, för vissa beslut var redan tagna.
Så jag undrade lite varför man spillde tid för alla inblandade. För jag vet ju att mötet hölls för att man sen ska kunna säga att mötet har hållits och man har lyssnat och så.
Lite sugen på att säga det är jag ju. Sen, när det kommer ett beslut, som jag redan vet svaret på... då får jag låta lite förvånad eller säga "ja det visste jag ju redan" .. :-)
Är det något jag är bra på så är det att se mönster och hur saker och personer hänger ihop.
Jag är läskigt bra på det..
Min chef vet det och frågar ofta. "Du hur hänger det här ihop? Varför gör de såhär? Vad är den bakomliggande orsaken?"... och då räknar jag ofta ut det.
Folk har alltid, alltid en agenda.

Nåja.
I torsdags hade vi en heldag av planering, det är dags att planera 2020!
Galet när inte ens halva -19 har gått, men det är så vi jobbar.
I måndags beslutades vår "bibel" dvs våra stora styrdokument och nu tog vi fram hur vi ska genomföra det som beslutats.

Häromkvällen var jag tvungen att leta lite gamla fotografier på stora sonen.
Han var ju galet söt...
 och hans son är ju lika söt han och rätt lik! :-)

Sötgurkorna!

Nu är han så kul och man vill ju träffas ofta, ofta för att inte missa utvecklingen!
Det ska bli härligt att ha honom på landet en hel vecka i sommar!

Den här helgen blev det inget land dessvärre. Det är en utmaning att inte åka dit när det är midsommar nästa helg... Men vi får inse att vi får slå gräs med lie långt in på natten när vi väl åker ut! :-)

Anledningen till att vi inte åker ut är att vi ska ha en lite mer kulturell och umgängeshelg.
I fredags åkte jag och stora dottern in på Operan.
Hon fick välja i vintras vad hon ville göra när vårterminen var slut och hon valde att se Dracula på operan. :-)
Mysigt!
Vi åkte in så att vi var i ganska god tid och åkte upp och satte oss med varsitt glas cava.
Skönt att få tid att prata i kapp utan att hela tiden bli avbruten, vilket är väldigt ovanligt i vår cirkusfamilj.

Om vi var besvikna på ljudet när vi var på Bon Jovi, så blir man inte det här! :-)
Här är ljudet alltid bra!
Operan var också bra - det är ju en upplevelse som inte går att beskriva faktiskt.

 Vi har planer på att gå och se Askungen i höst.
Kan tänka mig att det är galet vackra kläder och scensättning. Musiken vet jag dessvärre inte så mycket om...
 Men Carmen, som kommer våren 2020 där vet man ju att musiken är magisk!

 Och även Figaros bröllop innehåller ju också mängder med bra musik..

Det är så härligt att få input från något annat än snabba medier. Här är det liksom back to basics.

Även lördagen blev lite kulturell! Vi gick på VIP bio och såg Rocketman som handlar om Elton John.
 VIP bio är härligt! Så stor plats och man kan luta sig tillbaks. Och när man ser en sån här film, då är ljudet viktigt.
Och vilken bra film! Otroligt!
10 av 10 fick filmen!
När man är på MOS så måste man ju gå in på disneybutiken. Det är sen gammalt.
Både Minime och jag köpte varsin grej och en kasse. Kassen blir perfekt som påse till min matlåda! :-)
 Presenten till mig ligger här..
Och kommer att ligga inslagen en stund.
Den är till mig och lite fyndig, men jag kan inte visa den än. Då blir den liksom inte lika fyndig som den kan bli... :-)
Vi gick på en tidig bio och åt lite gott efteråt, så när vi var hemma var klockan inte speciellt mycket.
Så jag drog på mig träningskläder och skor och drog iväg för att lufsa lite.
Orutinerat nog så tog jag ingen keps och jag tog inte med mig vatten. Dumt!
Jättedumt!
Halvvägs var jag på väg att dö törstdöden! :-) Och det var galet varmt.
Men det blev en timme ändå vilket känns jättebra.
Jag är så nöjd med att jag håller i träningen och att jag utan ansträngning nu också går ner i vikt, sakta men säkert.
Jag tycker att jag ändå fuskat lite senaste veckorna. Inte med sockret det håller jag stenhårt borta, utan mer lite mindre bra mat och tom hoppat över något mål för att jag inte hunnit eller så.
Det är INTE bra att hoppa över mat!
Men, nu har jag bara 3kg kvar till min målvikt! Det är helt galet.
Jag har inte vägt så lite sen typ ett par år efter att Minime föddes.
Och den här gången känner jag att jag kommer att kunna hålla vikten. Jag har hittat mitt sätt! :-)

söndag 9 juni 2019

Full fart hela tiden.

Vi fortsätter att rada härliga helger och dagar på landet, som smultron på ett strå.
Det känns som att vi har semester redan! På något märkligt sätt så sitter känslan från dagar på landet med sol och umgänge kvar när man jobbar, så att man liksom är tillbaks i känslan direkt man går ifrån kontoret...
Nu väntar ju en hel vecka och sen en lite kortare, innan nästa längre ledighet. Midsommar! Helt sjukt ju!

Nåja, jag har hunnit ha en match med naprapaten som gjorde mig helt handikappad och även gjort så att jag bara yogat senaste veckan och inte tränat något tyngre alls.
För typ två veckor sedan, kände jag  att jag fick ont mellan skulderbladen, mest på vänster sida.
Jag ringde naprapaten som ju naturligtvis inte hade någon tid förrän en vecka senare. *suck*
Så jag har vankat runt och haft ont, letat efter vår "ryggrulle" som ingen vet vart den försvunnit!
(Det är en ganska grov, lång rulle, med pluppar på, som man lägger sig på och sen liksom rullar fram och tillbaks på. Jätteskönt! Och har man något snett, så brukar det hoppa på plats.)

Jag hade nöjt mig med en tennisboll om vi haft en men näe.
Så, det tog lite för lång tid innan jag åkte dit.
Jag hade alltså ont högt upp på vänster sida. Satt det där? Nä. Som vanligt inte.
Det satt i vänster höft och han vred mig hit och dit och petade här och där.
Mjukt och skönt blev det.
Men efter ett par timmar fick jag värsta träningsvärken! I hela ryggen och i magen!
Så flera muskler har nog legat och krampat...
Natten efter fick jag lägga mig med en kudde i knävecken för att kunna sova. Och i morgonen efter hasade jag ur sängen och gick till jobbet med en gångstil som att jag skitit på mig!
Vi hade ett tidigt morgonmöte och jag fixade inte att sitta utan fick snällt stå! Helt galet.
Så småningom så släppte det ju idag, men det är helt galet hur musklerna kan få frispel.
Nu är det dags att komma igång med träningen igen - helt nytt knästöd har jag hunnit skaffa mig! :-)
Måste testas på löpbandet snart!
Jag har tom fixat hörlurarna!
De är jättebra och har så bra ljud! (Jag kan inte ha lurar som ska sitta I öronen...)
Men, själva kuddarna som sitter mot örat svettas man ju sönder så småningom. Nu hittade maken nya kuddar när han var ute och letade annan elektronik.
Kanon!
Nu är det magiskt ute! Allt blommar och allt doftar. Mmmmm...
Jag stannar var och varannan meter från jobbet för att dofta och fota! :-)

 Så vackra färger...
 ..och dofter!
Även vägen till jobbet är härligt!
Tänk att barnen kan gå till skolan genom skogen! :-) Det är så vackert här alla årstider!

 Den här rhododendronen hade jag ju velat ha! Wow!

I veckan var det även utspring för studenterna.
Det är alltid en speciell dag vare sig man har en student eller inte. :-)
Redan tidigt på morgonen hörde man att det var glatt lite här och där. När jag satte mig på min plats på kontoret dök det upp en hel rad med lite lätt glada ungdomar.
Vissa var gladare än andra och ställde sig för att kissa mot träden som ligger mitt utanför vårt fönster!
Kanske inte så passande... :-)
Vissa hade ätit något mindre bra till frukost, får man anta... :-D

Jag jobbade halvdag och det var full fart på bilar, visslor och trummor när jag gick hem.
Det är härligt!

Vi fixade till oss framåt kvällen och överlämnade ansvaret för det hemmavarande barnen till storasyrran och så åkte vi på konsert!
Som vi längtat!
Och så jäkla besviken jag blev!
Jag hade faktiskt rätt höga förväntningar! På en bra show, bra musik och stämning...

Bra show. Ja. Bra stämning, ja.
Men musiken?! Näe!
Alltså, Jon Bon Jovi börjar ju bli till åren - som en annan! :-) Han klarar inte de gamla låtarna längre som har sjukt höga toner.
Men det kan ju vara bra ändå.
Men nu dränktes all musik med baskaggar. Allt dränktes av trummor. :-(
Man hörde inte sången bitvis. Man hörde inga gitarrer. Man hörde bara baskaggar. Rakt igenom.
Uselt!
Folk tom reste sig och gick!
Och recensionerna efteråt blev ju inte bra.

Men, men. Det var mysigt att ha en date med maken.

Det var ju rätt duktigt varmt under kvällen och vi vaknade till ett helt sjukt varmt hus på torsdagen. Usch.
Jag vaknade tidigt av att sopbilen skramlade utanför. (Det gick inte att sova utan öppet fönster )
Men, det var ju bra, för jag var ju klar att åka till landet samma minut ungarna slog upp ögonlocken!
Maken var inte lika snabb, så jag packade bilen, beordrade in ungarna och drog! Wrooom!

Och sen landade jag här, på trappan på landet med en kopp kaffe! Ah!

Dagen tillbringades i solen, med en hel del trädgårdsarbete och sen gick vi upp till stora dottern för att se hur det gick med deras bad, som hittills har läckt som ett såll!
Men, nu höll det vatten och minime var inte sen att hoppa i! Hon är som en fisk!

En granne hade sitt barnbarn på besök, en flicka i Minimes ålder som var hos oss och lekte hela dagen och dårarna badade i havet!
Fy fasen! Det är ju knappt att isen gått juh!
Det här var ju mycket varmare...

När vi tassade hemåt sen vid 23 var det alldeles lugnt ute och varmt! Så skönt!
Det blir magiskt fint när det är mörkt och alla små belysningar lyser upp det gröna.

Jag älskar de små lamporna som lyser upp mörkret och ska köpa fler! De är från Ikea och har hållit flera år trots att dom hänger ute året runt.


Jag har även fixat lite med min honungsros som växer helt galet mycket nu. Den har tagit över en och en halv björk!
Högt, högt där uppe växer den och nu tvingade jag den att växa där jag vill ha den och jag band upp den lite så att den har något att klänga på innan den når grenarna på björk nummer två.

Jag har även klippt av en massa rosskott och satt i jord. Jag skulle så gärna vilja få rötter på mina favoritrosor så att jag kan sätta dem på fler ställen...
Vi får se om det funkar.
Maken fixade även bevattning i växthuset!
Nu kopplar vi in den på slangen vid behov, men man kan även sätta på en timer, som drar igång den när vi inte är där.

Sen, dök den här lille killen upp på fredagen.
Han älskar att var på landet! Kunna vara ute och springa både på altanerna men även på gräset.
Vi hittade en bobycar i cykelförrådet som han ju blev helt lyrisk över.

Och han och Minime satt och byggde duplo hur länge som helst!
Inte dumt att ha sparat det mesta.
Det var så mysigt att ha alla barn på middag även denna fredag! :-)
Hela vintern har varit ganska hektisk, så vi har inte hunnit träffas jätteofta, men nu! Nu har det ju blivit mer ofta senaste veckorna.

På lördagen åkte stora sonen och sambon iväg direkt efter frukosten, för att ha dagen för sig själv.
Det blir ju inte mycket annat gjort när man har en 1 åring i huset, så att åka hem och storstäda är ren lyx! :-)
Liten kille hängde med oss! Mer duplobygge!

Det är ju tungt att vara barnvakt när man har barnvakt! :-)

Men vi hade jätteskoj!
Vi invigde sandlådan. Vi sprang runt hela tomten. Byggde mer duplo.

Tomten är ju stor, så bara att kanta runt den på korta ben tar en stund. :-)
Han har varit tjorvig med maten senaste dagarna, troligen pga värmen och tänder på väg, men jag fick honom att äta en hel burk mat och en efterrätt.
Sen sov han i vagnen en timme.
Och var go och glad hela dagen. Han brydde sig verkligen inte att föräldrarna inte var där. Känns skönt att kunna hoppa in vid behov utan problem.
Det kan ju hända något som gör att man behöver passa honom och då blir det dubbelkris om han inte är trygg med oss.

Idag har vi mest bara hängt och fixat lite.
Grannarna som var iväg på en marknad i närheten köpte lite grejer till oss på beställning!
Den här ponchon är helt galen. Gjord av alpacka och tokvarm. Och tung!
Den sticks lite, så man måste ha något under - men sen kan man vara ute i -40 utan problem!

Så, vi har haft otroligt härliga dagar, igen.
Nu väntar en helt galet hektisk vecka som även innehåller skolavslutning och ett besök på Operan! :-)

Jag hoppas att jag inte är på väg att bli sjuk, för jag har känt mig lite svajig hela dagen och haft huvudvärk. Men jag misstänker att det är en kombination av vätskebrist (det är svårt att dricka tillräckligt när det är så varmt...) pollen och en förkylning som maken drar runt på.
Nu ska jag krypa i säng och hoppas att jag kan sova bort det, sådär som jag brukar kunna. :-)