Sidor

onsdag 27 april 2016

Härliga vågor och fina profiler.

Vi är inne i sista aprilveckan!
På fikat idag, var var några som insåg att det inte är speciellt många torsdagar kvar till midsommar!
När man inser det, så får man lite lätt panik!
Det är inte alls långt till midsommar!
Men, det är ju svinkallt, så man fattar liksom inte att vi snart är inne första vårmånaden.

I söndags, insöp vi dock lite vår på trädgårdsmässan. Dock kändes den mindre i år än tidigare år.
Men, det var ju lika sjukt fullt av folk som alltid.
Lite inspiration fick jag..
Jag älskar ju det här jag..när saker ligger och ruttnar och det växer mossa och blommor överallt..

 Vi har en liten plan, på att en del av trädgården ska bli en liten "stad" av hus och inneboende. :-)
Jag ska bara hitta rätt ställe och sen flytta på lite stubbar och mossa...

 Vi hittade ett sött lekhus i år igen, men som tur är, så köpte vi ju ett förra året!
Och det var ju tur, för i år stod det inga sådana hus där!

 I måndags tog jag min lilla väska och drog på konferens i dagarna två.
Lagom mossig i skallen efter fredagens eskapader.

 Och inte vilket ställe som helst. Mitt favvoställe!
Inte alls långt ifrån landet...:-)
Vi fick jättefint väder!
 Jag har bott på det hotellet tidigare och då haft ett rätt litet rum.
Nu fick jag ett galet stort! Sjukt stort!
 När jag skickade bilder till maken fick jag till svar "när kan vi komma?" :-)
Vi var flera som hade galna rum...och hade vi inte haft ett lika galet schema, så skulle det lätt ha blivit både förfest och efterfest och helanattenfest i vissa av rummen! :-)

 Utsikten var galen! Så vackert...

 Jag glömde både tandborste och tandkräm hemma så jag köpte ett resekit i receptionen.
Världens minsta tandkrämstub!
 Dag i var full av gruppövningar och tankeverksamhet. Och en massa god mat!
Jag lyckades  undvika alla godsaker till kaffet. Yey!
Många av oss bytte om efter dagens slut och sprang en sväng eller tog en PW. Riktigt skönt!
Sen blev det en god trerättersmiddag. Vi satt kvar efter middagen och tjattrade framåt midnatt.
Sen sov i alla fall jag som en liten gris på tvären i stora sängen! :-) Och vaknade till en galet vacker soluppgång!
Jag svor lite över att jag inte tagit med träningskläder..jag hade lätt kunnat ta en tidig (men kall) morgonprommis!
Inte dålig utsikt här inte..Till vänster i bild ligger bostadsrätter. DEN utsikten hade jag velat ha! :-)


Hotellet är otroligt gulligt. Där nere ligger kallbadet..Det fanns några galningar som badade kvällen innan. +6 grader i vattnet!
Brrr..

 Dag två var fullspäckad av roliga saker. Flera veckor innan vi åkte, fick vi alla göra ett personprofilstest.
Jag har gjort liknande tester tidigare och tester som tangerar till det här. Jag vet ganska väl "vem jag är" efter en hel del coachning och djupdykning genom åren.
Vi hade tex en period när både maken och jag gick i coachning och samtidigt utbildade oss i ett sätt att se profiler och mönster. Att vi fortfarande är gifta är rätt coolt! ;-)
Men, jag kan tänka mig att det även beror på att vi gjorde detta nästan samtidigt. För det kan vara svårt att stå bredvid och titta på när ens partner skalar av sig rätt in på själen och samtidigt når botten.
Rent läskigt kan det vara.
Men nu gjorde vi det tillsammans och jag är övertygad om att det, bland en massa andra orsaker, gör att vi kommer att hänga ihop tills döden skiljer oss åt.
Ingen annan människa har någonsin kommit mig så nära. Och kommer inte att göra. Just av den anledningen.
Nåja. Den här profilen tog jag inte jätteseriöst. Jag känner mig ju! ;-)
Inte så att jag var skeptisk, men ändå. Flera kollegor var rent avog till det och vissa tyckte att det är ju hokuspokus.
Nåja, vi fick först en föreläsning som jag hört flera gånger och sen fick vi en bok. Om oss själva!
Och där blev jag faktiskt förvånad!
Vi fick instruktioner innan om att vi skulle läsa igenom första sidorna och stryka under allt som inte stämde.
Och jag satte mig med pennan i högsta hugg och började läsa.
Efter en stund, blev jag näsan tårögd och jag var glad över att jag satte mig i ett hörn, ensam och läste. (många satte sig i grupp)
Det var ju rent löjligt. Varje ord och varje mening stämde på pricken!
Beskrivningen var klockren!
Samtidigt blev jag förbannad. För när jag läste det, så hade jag velat resa på mig, gå (jag hade fått gå långt! ;-)) till en viss person, eller flera faktiskt och peta in pappret under näsan och fråga "hur tänkte ni???" ;-) :-D
Men, samtidigt fick jag även förklaring på varför man inte fattat det utan påpekan! :-)

Nåja, det var roligt och nyttigt. Inte bara för mig utan för många av oss.
När vi hade lite paus, satte jag mig på en bänk och lyssnade på havet. Jag behöver sådana stunder, nu har jag tom det bevisat! :-)

 Jag kom hem sent i går och var rätt trött i mössan.
Och vi vaknade till -snö! Vafasen!
Man blir ju lite deppad...
Nåja, i övrigt så har livet lugnat sig lite.
Jag har sjukt många komptimmar att ta ut nu och tog en redan idag. Slutade lite tidigare.
Kommer att göra så även i morgon och åka på lite äventyr!
Jag önskade att åka och se en musikal för ett tag sen, men när biljetterna släpptes så hann vi inte få några innan de var slut.
Nu, har en kompis till min en kompis varit tvungen att avboka sin närvaro vid denna musikal och jag fick köpa hennes biljett!
Yey!!! Fantastiskt!
så, trots att jag är trött nu, så är det värt en sen kväll i morgon!
Och jag behöver lite distrahering. Nu, när själva jobbet lugnat ner sig och jag har i stort sett "bara" administration framför mig nu till juli, förutom två event, som jag inte är ansvarig för utan bara deltar i, så gör det att jag har tid att tänka.
Och oroa mig lite. Mycket står på spel nu närmsta veckorna, plus att jag är kallad på ett möte som jag inte trodde att jag skulle bli kallad till.
Fan.
Timingen är usel. Verkligen usel. Jag kommer att få nytta av all min diplomati, som jag bevisligen har! :-)
Vete fasen hur jag ska göra faktiskt.
Jag får väl göra som jag brukar, låta det bli som det bli och bara hänga med.
Men det är jättejobbigt.
Jag hade hoppats att läget skulle vara lite annorlunda och att jag skulle kunna gå in i maj med lite andra förutsättningar.
Men, bevisligen inte.
Jag har väntat på ett mail under dagen som inte kommit, så jag antar att det bara är att kavla upp ärmarna och ta nya tag. Igen.
Men nu lutar jag mig faktiskt på den profil jag nu fått. Jag kan ösa rätt mycket ur den informationen! :-)












lördag 23 april 2016

Fest, bok och meze!

Jösses.
Nu är jag mör! :-)
En helt hysterisk vecka men massor med jobb och finalen i går.
Jag var rädd att jag idag skulle skrota när all spänning släpper, men jag är på benen! :-)

Veckan har gått till förberedelser av alla de slag. Jag är ju sån så att jag vill ha stenkoll, trots att vi har konsulter som ska fixa en massa. Jag är ansvarig och måste ha koll.
Men, man har ju andra arbetsuppgifter också, så det var lite mycket i slutet av veckan.

Torsdagen "gav jag upp" och satte mig på ett mysigt café och jobbade. På morgonen hade jag ett möte där och likadant direkt efter lunch, så för att inte spilla en massa tid, stannade jag kvar.
Det är en härlig atmosfär där och att sitta och lyssna på sorlet av människor ger en lugnande effekt.

När jag satt där i mitt hörn, dök det upp 10 äldre damer, som bevisligen varit på gympa i lokalen bredvid.
Nu satte dom sig och hade "veckans genomgång". Gubbar, barn, barnbarn, husförsäljningar och lägenhetsköp..
Det var så tokmysigt att sitta och lyssna på dem. Man märkte att dom känt varandra länge.
Så härligt att se! :-)
Nåja, fredagen dök upp och dagen D med den..
Stora lokaler som under kvällen skulle fyllas med folk! :-)

 Vackra blommor...
 Bordsdekorationer..
 Och så småningom efter en massa förseningar även bord, dukar och allt annat som hör till en fest!
Cateringfirman var suveränt bra!
Man har ju träffat på några surkartar genom åren. Men vilken service!
Däremot hade vi ju en surkart som kontaktperson för lokalen. Som vi slitit vårt hår över denna människa i flera månader!
Vi anade redan förra året att det här inte skulle bli lätt, men tänkte att det var nytt och personen ovan, det löser sig.
Men, i år var det ännu värre! När vi var mitt i förberedelserna och klockan tickade iväg då var jag när att explodera när personen dök upp som värsta Hitlern och började ryta och vara otrevlig!
Jag får utslag av otrevliga personer! Man kan säga saker på så många sätt.
Och vi var kunden! Man är aldrig någonsin otrevlig mot en kund! Jag fick verkligen bita mig i tungan.
Jag höll ett vakande öga på personen under kvällen när personen dök upp och klampade runt med en väktare i hälarna.
Den väktaren sökte jag själv upp lite senare och frågade om allt var lugnt och om vi skötte oss.
Han var ju hur trevlig som helst och det var inga problem. Jag såg hur han skämdes över den andra personens uppförande.
Senare på natten när vi slussade ut folk var personen extremt grinig. Då stannade jag upp när personen travade mig i hälarna och sa "ja, vi ber våra gäster att röra sig mot utgången, en man får faktiskt inte vara hur otrevlig som helst!!"
Då fick jag ett lite förvånat och osäkert leende till svar!
Dock meddelade jag min chef tidigare under kvällen att jag _aldrig_ mer arrangerar något i den lokalen!
Dom kan se sig om efter våra pengar! usch!
Nåja, själva förberedelserna blev liiite stressig på slutet, men jag hann fixa det sista med sittningen innan jag sprang iväg för att åka hem med bilen, hoppa i klänningen, fiska med maken och åka tillbaks för att gå i genom alla bord med servitriserna (att ha koll på alla allergier är inte lätt!)

Sen, var det bara att ställa sig för att ta emot och önska välkomna.
Folk droppade in, minglade och njöt av mingelmusiken, som var en Harpa! :-) Lite förvånad blev folk.
Min stressnivå ligger som alltid utanpå skinnet, tills alla satt sig, fått en plats och jag ser att vi inte missat någon eller helt enkelt klantat till något.
SEN kan jag andas! :-)
Och njuta av maten, drycken och musiken.
Och alla vinnare som blev så glada.
Två av fem vinnare visste inte att dom skulle vinna!
Ett pris, hade tre nominerade och alla var på plats. Och den som vann blev jätteglad!
De andra priset gick till tre unga killar. Dom visste att dom var nominerade, men inte att det var bara dom på plats.
Vi hade flera nominerade, men valde ut innan vilka som skulle vinna och bjöd in dem.
(De andra nominerade visst inte att dom varit uppe för diskussion ens..)
Men, kontaktpersonen blev lagd med munkavle om att inte säga något. Hon berättade att dom blivit utvalda och skulle vara på plats den här dagen och tiden.
Jag såg att dom satte sig utan att ana något alls. Att dom fick sitta vid ett runt bord, tänkte dom nog inte på.
(Har man varit med förut, då vet man att runda bord betyder vinnare eller nominerade..)
Sen när det var dags och nomineringen lästes upp vände jag mig och tittade på dem och såg hur en av ungdomarna plötsligt fattade vad som var på väg att hända!
Glädje, chock och lite panik! :-)
Men det var tre glada ungdomar som tog emot priset och verkligen hade förtjänat att få det.

Sen, dansade vi loss till klockan 01.
Vi var hemma strax efter 02. Trötta och lite glada i hatten! :-)

Idag gör jag inte många knop. Jag skulle behöva träna, men pallar inte.
Det har varit så galet stressigt senaste månaden att jag känner att jag måste vara snäll med mig nu.
Jag åkte ner till centrum för att hämta ut ett paket på posten och passade på att pipa in på bokaffären för att se om fortsättningen på den bok jag läste ut härom helgen fanns.
Och det gjorde den! :-)
Jag satte mig på balkongen i solen en stund..
 Jätteskönt!
 Men det finns spännande moln en bit bort!
Mycket mer än så blir det som sagt inte idag.
I morgon hoppas jag ha mer energi. Trädgårdsmässan hoppas jag, lite fix och packa inför två dagars konferens!
Det är nästa stresspåslag! Att allt funkar där! Jag har inte varit huvudansvarig där utan koordinerat lite grejer.
Vilket gör att risken för att saker ska ha ramlat mellan stolarna blir så mycket större!

Men, just nu ska jag njuta av lördagen, min bok och vegetarisk meze! :-)








lördag 16 april 2016

Längtan till maj.

Veckan har varit jättekonstig. Lång. Men ändå gått jättefort!
Vips så var det fredag!
Redan i torsdags packade jag det nödvändigaste för att vi skulle kunna åka till landet så fort som möjligt på fredag.
En fredagen som väckte oss med strålande sol.
Jag var lite lätt irriterad på att jag inte tänkte hela vägen när jag åkte hem i torsdags, vilket gjorde att jag inte tog med mig datorn hem.
Hade jag det, så hade jag kunnat åka direkt till mitt 10 möte. Men, nu blev det en sväng till kontoret ändå..
Jag fiskade med mig en kollega och gick på mötet.
Solen sken och det var galet varmt när vi sjönk ner i de skön sofforna. Jag kan konstatera att jag måste boka in fler möten på det här stället. Eller helt enkelt välja att sätta mig där och jobba!
Så gott kaffe och härlig miljö!
Vi betade av vårt möte på dryga timmen och sen satt jag kvar och jobbade när de andra drog vidare.

Lagom till lunchen flyttade jag över till café delen och beställde mat.
En tjej som jag träffat på dagen innan bjöd in till lunchföreläsning om hälsa och träning.
Mycket bra saker.
Som man ju egentligen vet, men ändå  inte gör! :-)
Men det låg väldigt rätt i tiden för mig, som nu är inne på min tredje sockerfria vecka.


Eller, det är en sanning med modifikation. Jag är inte helt sockerfri. Inte alls.
Men jag är så stolt över att jag nu tagit bort allt synligt socker och allt som jag vet innehåller sjukt mycket socker.
Som yoghurt, risifrutti, juice osv. Och det går faktiskt riktigt bra!
Efter lunchen satt jag kvar och jobbade undan lite, sen hämtade jag barnen och packade bilen.
Vi pep iväg och handlade lite på vägen ut, det var jättehärligt att vara på plats redan strax efter 16!
Solen sken men molnen tornade upp sig en del.
Dock, hann jag sätta mig med en kaffe och en tidning på mitt favoritställe innan det blev för kallt.
Och - jag är grymt stolt!

Det har liksom blivit en vana, att när vi åker ut hit, då handlar vi en massa gott på vägen.
Sockrade munkar till kaffet (som jag älskar sockrade munkar!!) bullar, plockgodis och ett par chokladkakor.
Sen, moffar vi (jag) tills det är slut! Har man tur är den en liten slatt kvar på söndagen och man är alldeles sockerhög!
Men, nu köpte vi ingenting!
Barnen fick varsin lite chipspåse (ja det är socker i dem med, jag vet...;-)) men inget godis eller glass köptes.
Däremot grönsaker...

 Vi tog en promenad efter middagen. Det blåste rätt kallt, men solnedgången var jättefin!


Idag vaknade vi ganska tidigt.
Lilleman har börjat på thaiboxning och har träningar på lördagar. Som tur är inte snortidigt så det är inget problem att åka härifrån.
(Så glad jag är att vi prioriterade avstånd när vi köpte stället. Ja det blev dyrare, men det är även dyrt att ha ett ställe som man bara kan åka till när man är långledig)
Det regnade, men ett sånt där lugnt sommarregn. Mysigt. Det var najs att ha bara Minime hemma.
De är inne i en period av retande och tjafs nu ungarna, så det är skönt att sära på dem lite..

Påskblommorna hade vuxit till sig!


Jag gav mina pellisar lite tid.
Senaste gångerna vi varit här har jag bara vattnat dem lite grand. Nu fick dom stå i vattenbad en stund och jag klippte bort allt torrt.

Jag klippte även av lite långa och taniga delar och satte som sticklingar. Så får vi se om de tar sig.
 Jag såg otroligt fina pellisar häromdagen, som jag bara måste köpa några av innan vi åker ut nästa gång..

Trots att det regnade, städade vi lekhuset. Man kunde tro att någon bott där under vintern...

 Maken och Lilleman dök upp efter ett par timmar.
De hade även varit en sväng hem och tagit med sig de nya muggar jag glömde hemma!
Jag älskar muggar. I alla former. Och rosa muggar kan man inte ha för många av! :-)

Även idag blev det en prommis. Och dimman låg tät! Det blir nästan trolskt när dimman ligger så lågt att man nästan kan ta i den..

Vi hörde en båt komma åkande, men vi såg den inte innan den var bara ett par meter ifrån land!
Middagen blev hemgrillade hamburgare.
Maken slog höjdrekord! :-)

I övrigt har vi inte gjort många knop. Jag har krattat gången lite grand, läst ut en bok och softat.
Det har varit jätteskönt!
Trots regnet i dag har det varit härligt ute. Jag gillar den fuktiga luften. Det är inte heller så mycket pollen här ute.
Det märks att havet kyler så att det är lite senare här.
Jag har verkligen legat på laddning ett dygn nu.
Det är bara två veckor kvar av april och så skönt det är! April är bara månaden jag ska igenom av lite olika orsaker.
Jag längtar till maj!
Veckan som kommer blir hysterisk och avslutas med dunder och brak. Det ska bli kul, men jag är trött på hela projektet. Och som alltid kan man inte slappna av innan allt är genomfört och klart.
Jag kommer troligen att vara som en trasa på lördagen...
Söndagen blir det trädgårsmässa! :-)
Sen är det bara att packa och åka på två dagars konferens. Det ska bli riktigt roligt, men full fart förstås.
Sen väntar jag på ett magiskt datum. Jag hoppas inte på något, för det har varit så in i bängen krångligt hittills så jag förväntar mig ingen lätt väg alls.
Det är verkligen löjligt hur krångligt vissa saker kan vara. Vi är flera som inte vetat om vi ska skratta eller gråta emellanåt.
Men, går det i lås, blir det en härlig höst.
Nåja, bara vi kommer till maj, då blir mycket lättare och det blir bara en massa skoj ända till semestern.
Nu ska jag bara harva mig igenom de fem kommande dagarna.

Jag avslutar denna dag med en ny spännande kriminalserier! :-)

onsdag 13 april 2016

Pollen och sockerstopp.

Våren är på gång, med stormsteg!
I måndags när vi gick hem ifrån skolan, blev jag tveksam till om jag verkligen hade slutat när jag skulle.
Det kändes som att klockan var två! Solen stod högt på himlen. Härligt!
Jag har äntligen fått tummen ur och cyklat till jobbet den här veckan. Det är så najs att susa iväg.
Till jobbet är det nedför hela vägen till precis utanför jobbet.
Men, det innebär ju att hela jäkla vägen hem är uppför! :-) Men jag är ju hellre flåsig och svettig när jag kommer hem..
Men det känns i benen vill jag lova! :-)
Hittills har veckan varit kanonfin! Varmt!
Idag sken inte solen, men det var 15 grader varmt! Skönt!
Igår gick vi iväg för att kika på ett nyöppnat café. (Inte dumt att faktisk kunna göra det på arbetstid, för att det är vårt jobb! :-) )
Vi satte oss ute i solen och det var fantastiskt varmt. Jag föreslog till chefen att om hon inte sa något till sin chef så sa jag inget till min och så skulle vi sitta kvar resten av dagen! :-)

 Det var oerhört svårt att slita sig och gå till baks till kontoret.
Jag och en kollega hade ett möte med en tredje kollega, men det var jättesvårt att fokusera!

Min hjärna var liksom kvar ute! :-)
Mitt sockerstopp går bra! Oväntat bra. Sugen är jag ju, varje dag! Jag måste verkligen tänka "nej" varje dag.
Eftermiddagarna är värst. Till eftermiddagsfikat vill jag gärna ha "något". Oklart vad. :-)
Och samma på kvällarna.
Då måste jag göra något annat för att inte snarra. Dock har jag faktiskt tillåtit mig att äta en hård macka eller två, eller en massa bär på kvällarna, för att liksom ta bort suget.
Även om själva ätandet inte heller är bra.
Häromdagen bjöds det på tårta för en tjej som slutade. Jag gick inte ens på avtackningen!
Mest för att jag inte känner henne speciellt väl, men också för att inte ens bli frestad.
Idag låg det bullar och chokladkakor i köket.
Det hade varit såå lätt att norpa en, men jag gjorde inte det.
Jag försöker tänka nu att jag är allergisk! Det går inte.
Det får bli frukt i stället.

Och jag tycker att det känns i kroppen nu efter snart två veckors snaskande.
Den känns lättare och inte lika svullen. Jag har dock inte haft huvudvärk som jag brukar få när jag avsockrar mig, vilket iofs kanske beror på att jag nu bara tar synligt socker.
När jag slutat tidigare har jag tagit bort _allt_ även det dolda.
Vilket ju är effektivt som sjutton om man väl pallar.
Då brukar jag bokstavligen rasa i vikt.
Nu är jag inte så intresserad av det, utan vill bara må bra. Men det känns ändå bra i kroppen. Lugnare på något vis.
Sen känns det ju dumt att förstöra för kroppen när jag ändå tränar med mer regelbundet nu.
Och, jag ska även ta det dolda när jag väl har kört detta ett tag, så att det inte längre är något att tänka på.
Vi har ju äntligen fått hem vår nya gymmaskin. Ett monster! :-)
Nu får vi bara in cyklarna, sen är garaget fullt. Men det är bra! Jag har inte hunnit pröva hela maskinen än, men jag hatar ju hantlar och lösa vikter, så det blir nog bra.
Det kom som ett pussel! :-)


Och tog ett par dagar att skruva ihop!
Men nu blir det lättare att träna axlar och rygg. Vilket jag måste göra. Jag är löjligt svag i axlar och armar..
I måndags var vi ute och lubbade, men det känns att det är alldeles för mycket pollen i luften nu. Trots att jag är mycket mindre allergisk än tidigare.
Men det kändes i hela kroppen.
Veckan innan lubbade jag ganska långa sträckor och vi körde backträning.
I måndags pallade jag inte att springa alls, det gick bara inte. Och backen ska vi inte ens prata om.
Gick icke.
Så nu får jag vänta med utelubbandet tills allt slagit ut ordentligt! :-)

I helgen ska vi till landet. Som jag längtar!
Jag behöver ladda där inför veckan som kommer. Den blir hysterisk och avslutas med ett jätteprojekt.
Som jag längtar till maj! :-)
För då lättar det och det är bara "vanligt" jobb ett bra tag.
Jag har varit koordinator till flera stora projekt senaste månaden och det har bara avlöst varandra helat tiden.
Och det är något som ska fixas hela tiden. Inget går som på räls.
Ibland surnar jag till och önskar att jag bara fick projektleda hela skiten själv! :-)
För att vara den som har koll på alla i ett projekt och ska koordinera så att allt blir gjort, men inte har all info eller full koll, det blir lite sådär.
När man tror att allt är ok, så är det inte det. När man frågar "har ni koll nu?" så visar det sig inte vara så...och vem får lösa det? Moi!
Grr..
och som man får jaga på folk! Det är en ovana att man gör allt i sista minuten och helst lite för sent!
Så när jag har en deadline, så drar man gärna ut på den.
Och jag blir galen! "bara anmäl er! Bara skicka in dokumentet! Bara klicka på länken!!"
I flera veckor har jag koordinerat ett 70 tal dokument som skulle in. Från folk som inte gör det dom ska.
Jag har uppdaterat, påmint, frågat om alla verkligen ha fått sina underlag. Påmint igen.
Igår skarpt. "Det ska vara inne IDAG, annars kommer ni inte med!"
Flera gjorde det dom skulle, men jag fick ändå ett mail i morse med en lång rad personer som fattades.
Jiises.. Det slutade med att jag bokstavligen gick till personerna och tvingade dem att svara på mailet när jag stod bredvid! :-)
Fattar inte.
Sen har jag jagat anmälningar. "Jo vi kommer..." Men anmäler man sig? Inte!
Och jag är ansvarig för att anmäla exakt antal och ha exakta listor på närvarande människor.
Hur svårt kan det vara?
Nåja. Det kommer att bli både roligt och bra, när det väl är klart.
Men jag kommer inte att vara nådig vid den här utvärderingen, heller. :-) Jag är alltid den griniga vid utvärderingarna...
Tycker att vi ska göra på annat sätt.
Och det tycker jag verkligen nu. Nu har jag två stora projekt som jag kommer att föreslå ändringar runt nästa år.

Nåja, först kommer en helg i lugn och ro, har jag tänkt. :-)


fredag 8 april 2016

Det går över förväntan!

Vilken vecka!
Igen. Jag skriver det ganska ofta...tror jag. :-)
Men den här veckan har varit "check, check och check" lite överallt...

Måndagen började bra. Jag fick skärmen jag frågat om för länge sedan. Jag har så länge jag kan minnas jobbat med dubbla skärmar.
Men när jag började här, skulle jag ju bara jobba fyra veckor. Nu har jag jobbat i 1,5 år! :-)
Jag sitter ofta med olika excelfiler, eller mail och excel, två olika dokument, eller ett crm system, en fil och en internetsida.
Det går med bara en skärm, men det blir en mängd små rutor.. och ibland skriver jag ut dokument för att kunna läsa på papper och redigera på skärm, i onödan.
Men nu, nu kan jag jobba i flera dok. samtidigt och mycket snabbare! Yey!
Rena lyckan.

Veckan har varit full av roliga möten, event och projektavslut. Pust.
Jag har koordinerat flera och har liksom dragit en lättnad suck när allt har gått i lås! Inga katastrofer.
Så najs!
Det är så kul när man genomför projekt och det går bra. Även om jag svurit och slitit mitt hår innan vid planeringen och koordineringen.
Senast i onsdags sa jag för mig själv "aldrig mer" på det här viset. Det är ett hästjobb!
Men, sen när vi genomfört det och allt gått bra så är man ju nästan euforisk!

Veckan har varit en utmaning på flera sätt! Mitt sockerstopp har gått jättebra!
Otroligt nog!
Jag har varit på flera ställen där vi blivit bjudna på bullar, kakor och godis!
Och - jag åt inget!
Inget godis på seminarium där godisskålen stod mitt under min näsa. Jag petade över den till kollegan och tänkte inte mer på det.
Tackade nej till bullar två gånger på samma dag!
Vid en avtackning idag tog jag en kaffe men tackade nej till kokosbollar och biskvier! 
Tog inte!
Nu har jag liksom bara bestämt mig!
Och det känns som att det redan känns i kroppen. Jag brukar ha värsta huvudvärken när jag "avsockras" men har inte haft det nu.
Utan kroppen känns lugnare på något vis. 
Och jag tittar på godiset och är inte ens sugen. 

I kväll blev det inte traditionellt fredagsmys, utan grönsaker med dipp och en smoothie. 
Löjligt nyttigt! :-)

Jag är lite snopen att det går så bra! Och samtidigt blir jag irriterad på att jag haft en sån lång period av konstant godismoffande. Och mått skit! 
Det var riktigt skönt att logga ut och ta helg idag! 
Tom solen kikade fram. 

Jag tyckte att jag varit så jäkla duktig på att avstå socker, så jag unnade mig lite nytt!
Det finns så mycket fint nu igen. Jag älskar ju tunna blusar och tunikor. Går att använda på flera sätt.

 Och - vi ska ju åka till ett varmt ställe i sommar...då behöver jag ha tunna tunikor! ;-)

 Det gäller att hitta rätt morot..

Farmor brukar hämta barn på torsdagarna, men denna vecka körde det ihop sig lite, så hon hämtade idag i stället och stannade sen på middag.

Maken har ett lite delikat pussel att leka med i helgen! Vi kompletterar gymmet.
Och det är plickeplock!
Men blir nog bra när det blir klart! :-)


Veckan har varit intressant på flera sätt.
Till min stora glädje fick jag en del förtroende och kunde stötta en person till att ta beslut och våga gå utanför sin egen komfortzone.
Vi har en del att fortsätta att fundera på. Men det känns bra att kunna hjälpa. Att kunna vara bollplank och gör att det går lite lättare.
Själva genomförandet ligger på personen, men att neutralt kunna stötta så att beslutet blir lättare att ta känns bra.
Jag har ju gjort mycket sådant förut i min förra roll, men nu är det länge sedan jag har fått gå in i den mer coachande rollen.
Känns bra.
Jag kommer att vara lika spänd jag när själva händelsen ska gå av stapeln som den som ska fixa det. :-)

 I kväll blir det tidigt i säng. Morgondagen går åt att hjälpa stora sonen att flytta. Det ska bli jätteskoj!

måndag 4 april 2016

En dag i taget..

Måndag.
Vi är trötta! :-)
Barnen har "dragit sig tillbaks" till sina rum fast klockan bara är 19
Det märks att vi varit lediga och nu är igång igen. Lite trött i mössan är vi.
Jag pallade inte någon högintensiv träning idag utan yogade lite och körde några magövningar.
Men i morgon då blir det till att svettas!

Jag är inne på dag två utan socker. Vi började ju igår, men jag åt inget socker igår heller faktiskt.
Just nu känner jag mig grymt taggad.
De ska banne mig gå!
Varför petar jag in mig skit jag inte "tål" och mår dåligt av?
Varför ser jag inte på socker som tex äpplen? Jag är allergisk, så jag äter det inte.
Idag pratade jag med en kollega om hela grejen.
När jag tog en sväng i lokalerna idag låg det en hel tallrik med kanelbullar i fikarummet!
Liksom!
Åhhh... Jag tog ingen. Och inte heller kollegan, för hon är glutenallergisk.
Och - allt som innehåller gluten låter hon bli utan problem. Är inte ens sugen.
Men hade någon lagt fram något sött och gott, glutenfritt, då hade hon ätit det!
Man funkar ju märkligt alltså.
Det som gör det mer på riktigt för mig nu, det är att jag måste krypa till korset och erkänna för sonen om jag ramlat dit.
DET är ju pinigt!
En dag i taget får jag ta.

Nåja.
Det är lite märkligt idag.
Jag har en föraning. En känsla.
Ibland har jag det och brukar ha rätt. Tyvärr.
Maken brukade garva åt mig förut. Slå bort det och skämta bort det. Men, under våra år har han alltför ofta fått höra "vad VAR det jag sa???".
Jag kan vara sådär att jag inte märker om någon är sur på mig eller så. Det kan gå mig helt förbi.
Men, andra saker, kan jag bara känna.
Mellan raderna. Och av saker som inte händer eller grejer som inte sägs.
Uppdateringar som inte görs.
Svar som inte ges.
Då ringer det varningsklockor hos mig.
Jag hatar överraskningar, men har blivit bättre genom åren (och med coachning för att förstå varför jag hatar det. ) på att ta det när det händer.
Men, jag tror att det är en stor orsak till att jag läser av och tar in, för att inte bli överraskad, sen.
Nu ska vi se om jag har rätt eller inte.
Nåt skit är på gång hur som.

Fick också höra idag om en rätt patetisk händelse. Folk är för kuliga. I stället för att ta eget ansvar, se och förstå att saker är lite galna och rätta till dem, så skyller man ifrån sig.
Skyller på andra och snackar skit.
Jag blev inte förvånad. Jag har förstått länge att man inte ska vända ryggen till. (och det känns bra att aldrig har sagt ett ont ord om vissa händelser eller personer, så att man har ryggen helt fri..)
Men, det brukar straffa sig.
Snackar man skit så får man igen det. Förr eller senare så ser folk igenom det.
Vilket redan har hänt.
Och när någon frågar "är det såhär?" och får svaret "nej, absolut inte, vem har sagt det??" då kommer ju den personen att förstå vid nästa tillfälle att det är en massa skitsnack.
Och det slår alltid tillbaka. Alltid.
Min morfar brukade säga "ljug inte! Man måste ha så sjukt bra minne om man ljuger, så det är lika bra att man talar sanning. Alltid. "
Och det har jag alltid levt efter. Vita lögner, ja. För att inte såra i onödan.
Men ljuga, nej.
Snacka skit. Nej.
Varför? Jag brukar tänka att det jag säger om någon eller något, ska jag kunna säga om personen/ personerna står bredvid.
Annars kan det vara.
Man kan tänka en massa, men vad nyttar det att snacka skit?

Nåja, man kan bara göra sitt bästa för att vara en bra människa själv. Och inte ramla i fällan.
Vara den bättre människan.
Åtminstone försöka.

söndag 3 april 2016

Sockerfri sol.

Söndag.
I morgon börjar vardagen igen.
Det känns som att jag varit ledig i flera veckor! Jag har blivit grymt bra på att stänga av jobbet.
Men det har tagit tid.
Nu kan jag verkligen logga ut och vara HÄR. På söndag kvällar kikar jag i kalendern för att se vad som är på gång i veckan och skummar mailen för att se vad som måste tas itu med på direkten på morgonen.
Men, jag läser inte mailen över helgen och inte på kvällar annat än i speciella fall.
Det är så skönt!
Jag har aldrig levt så i nuet som jag gör nu. (Fick frågan för ett par veckor sedan "var är du om 10 år" och jag kunde faktiskt inte svara. Jag är här och nu. Vad som händer om tio år, det tänker jag inte på.)
Jag känner idag att det var skön att jag jobbade i fredags. Släkte lite bränder och jobbade undan veckans mail.
Snart, ska jag kika på vad den nya veckan för med sig.

Vi var iväg idag och handlade lite schampo och tvättmedel. Det blev sushi till lunch.
När vi satt där och pratade, kom vi in på socker. Lilleman är en stor sockeråtta precis som mig.
Men äter betydligt mindre än jag gör. Aldrig i veckorna tex.
Han kan dock drömma om lördagsgodiset redan på måndag...och älskar ju läsk.
Vilket jag inte gör.
Nåja, vi pratade om att det är 107 dagar tills vi åker på semester.
Jag frågade om han ville utmana/hjälpa mig att klara av att inte äta socker tills vi åker.
Etthundrasjudagar.
Han tog utmaningen! :-)
Från i morgon.
Inget synligt socker, som godis, läsk, kakor. Glass är ok på lördagar, för det går att hitta lågsockrat.
(Och man äter inga jättemängder av glass. Det går att ta en kula och sen ösa på med bär och frukt)
Jag ska även försöka vara hårdare i kosten också. Men jag äter aldrig ljust bröd tex redan som det är och försöker hitta alternativ till ljus pasta.
Men för Lilleman är det rent och synligt socker som är ajaj.
Vi ser så fram emot resan och har den som mål.
En pinne per dag kommer att försvinna...
 För mig är det nödvändigt!
Nu när jag är i gång med träningen hyfsat bra, då måste jag fylla på med bra mat och inte skräp.
Och jag mår dåligt av socker. Får riktig bakfylla.
Jag vet att det inte är bra.
Så, jag måste sluta.

Vi bygger som bäst ut gymmet. Hela garaget går åt nu. I veckan kommer troligen vår nya ryggmaskin.
Sen har vi ett fullt utrustat gym! :-)
 Inget att skylla på!
Bara att pallra sig ner, alla tider på året och dygnet!

Det är en kamp jag ska vinna!
Och återigen. Inte för att gå ner i vikt, utan för att må bra och orka. Det är mycket man ska orka och jag blir inte yngre.
Det både märks och känns.
Det är viktigare än någonsin att sköta om kroppen.

Nu är skolbytet också väldigt verkligt.
Vi har ju bestämt oss för länge sedan. Men inte fått plats förrän för ett tag sen och nu fick vi hem papper på att skriva ut dem ur befintliga skolan.
Det är stort.
Men kommer att bli bra. Det känner jag.
Och blir det inte bra, så kan man alltid ändra sig! :-)

Men, nu är vi inne i april.
Första vårmånaden.
Jag förväntar mig sooool! :-)

lördag 2 april 2016

Tillbaks till brottsplatsen.

Så var glada Påsken slut!
Eller rättare sagt ledigheten. Jag kom igång rätt bra efter ett par dagar och skulle kunna vara ledig en vecka till, minst! :-)
Sista lediga dagen tog jag och Minime en "tjejdag". Killarna åkte och såg en film som hon är för liten för, så hon fick välja vad hon ville göra.
Och hon ville gå till centrum. Väl där fick hon välja vad hon ville göra och det blev en sväng till H&M. Hon har påskpengar som hon fick shoppa upp, men det som är så härligt är att hon inte gör det!
Hon väljer verkligen det hon absolut vill ha och inget annat. Hon gick länge och kikade på H&M och tycker att mycket är fint "men jag vill nog inte ha det". Hon är tokpetig med kläder och jag har gett upp för länge sedan att försöka påverka vad hon ska ha. Det hänger bara i garderoben och hon vägrar klä det på sig!
Nu köpte hon bara ett linne med en tröja ovanpå. Jättefin.
Sen ville hon gå till Glitter och köpa nya örhängen.
Efter det åt vi lite på McD som hon också önskat. Sen fick hon hänga på till Inn & Finn där jag köpte inflyttningspresenter till stora sonen som flyttar in i ny lägenhet nästa helg.
Vi hittade en massa skoj!
Minime valde presentpåse...

 Och presentpapper! :-)
 Vi ska hjälpa dem att flytta nästa helg.
Det går inte att beskriva hur glad jag är över att dom fått lägenheten! Att dom kan komma igång med sitt gemensamma liv. Vet man inte var man ska bo kan man ju inte planera något.
Dom är båda väldigt ordningsamma och strukturerade och drömmer om att kunna storhandla och göra matlådor! ;-)
Härligt att se!
Så var även Mars slut!
Det har varit en bra månad. Många härliga soliga mornar. Och många soliga dagar!

 På fredagen var det jobbdags för mig, men hemifrån.
Stora dottern åkte på för att omtenta, killarna åkte för att klättra klättervägg.
Jag drog igång datorn 5:45 och började svara på mail. Vi har egentligen en policy att inte maila innan 7, men va fasen. Man får skylla sig om man har ljudet på, på telefonen! :-)
Plötsligt tittar jag ut och det vräker ner snö! Stora lovikavantar!! WTF!
Men det var väldigt fint!
Och det låg ju inte kvar länge... Dottern berättade när hon kom hem, att hon satte sig på tunnelbanan och solen sken.
När hon klev upp ur underjorden igen så möttes hon av snöstorm! :-)

 Jag jobbade på och kunde avsluta strax efter lunch.
Maken kom hem och vi slog äntligen slag i saken. Som vi funderat på ända senan förra sommaren!
När vi låg vid poolen i Turkiet. Då saknade vi våra stora barn!
Och vi började fundera på om vi inte skulle göra en resa med alla barn.
Dock har det varit så mycket som varit osäkert under vintern att vi inte kunnat boka. Allt är inte klart än, men till 70% så vi slog till! :-)
Det är en "en gång i livet" resa att vi åker alla. Dom stora  har ju egna liv nu och vips kan dom inte åka av olika själ, så vi kände att det är NU eller aldrig!
Billigt är det ju inte att boka så här pass sent och pga alla krig överallt som gör att det är svindyrt att åka där det är lugnt!
Turkiet är snorbilligt nu, men dit vågar vi inte åka.
Så det blev Mallis. Vi älskar ju annars Gran Canaria och dit åker vi nog nästa år igen. Vi har alltid varit en vecka där, men jag vill vara två, för att hinna se mer av ön.
GC är "vårt" ställe. Dit åkte maken och jag vår första gemensamma höst när livet var jäkligt rörigt.
Jag låg i skilsmässa och hade precis hittat ett ställe att bo på. Vi smet iväg en vecka och bara sov, åt och njöt! :-)
Vi sa där och då att det kändes som en bröllopsresa. :-)
Fösta gången vi åkte tillbaks till GC med de små barnen, åkte vi till "vår" restaurang med dem och det var en helt galen känsla, att göra det. Att sitta där 9 år senare, med barn vi inte visste att vi skulle få, när vi satt dör första gången! :-)
Nåja, nu blev det Mallis!
Och även den ort vi åker till nu betyder en massa.
För, dit åkte vi på den riktiga bröllopsresan. Vi hade mina barn med oss och farmor och farfar.
Det var första gången mina barn var utomlands och dom njöt som tokar.
Och, farfar, som dog knappt ett år senare var med.
Vi visste ju inte då att han var sjuk. Men det var han. :-(
Känslan är den samma för mig nu.
Att åka tillbaks till samma ort som då och de stora barnen får uppleva platsen igen, som dom mins lite av.
Och de två små får uppleva samma som dom!
Jag återvänder med hela min stora familj, elva år senare. Då var vi lilla familjen på fyra personer.
Nu åker vi sju personer!
Och två veckor!
Som vi ska njuta!!
Äta gott, dricka gott, bada, sola och åka på utflykter!
Umgås.
Att få ha alla hos mig i två veckor och slippa laga mat eller städa är ju guld!
En resa vi kommer att minnas!
Det är extra skoj att det små är så stora nu att dom kommer att minnas det. (Dom är nästan i samma ålder som de stora var när vi åkte senast)
Det går inte att förklara men det är "den" resan.

Sen är det tyvärr så att det är det vi gör denna sommar.
Några anda utflykter blir det inte och väldans lite julklappar i år. Resan gräver ett stort hål i sparkapitalet. :-)
Men det känns otroligt härligt att lägga det på familjen och våra minnen.

När vi väl pillat med resan, hade solen tittar fram och vi tog en lång PW. Sen satte jag mig i solen en stund.
 Idag blir det pyssel hemmavid.
Besök av stora sonen och hans sambo. Ta vara på sista lediga dagarna.
Sen fick jag ett tips häromdagen, som gör att jag ska skriva ihop lite text. :-)
Men, jag ser verkligen fram emot att börja jobba igen sen.
Det händer sååå mycket nu veckorna som kommer att det är galet.

Och jag kommer att gå med ett leende på läpparna nu, eftersom att jag har massor med kul att se fram emot med de personer som är viktiga i mitt liv! :-)