Eller rättare sagt ledigheten. Jag kom igång rätt bra efter ett par dagar och skulle kunna vara ledig en vecka till, minst! :-)
Sista lediga dagen tog jag och Minime en "tjejdag". Killarna åkte och såg en film som hon är för liten för, så hon fick välja vad hon ville göra.
Och hon ville gå till centrum. Väl där fick hon välja vad hon ville göra och det blev en sväng till H&M. Hon har påskpengar som hon fick shoppa upp, men det som är så härligt är att hon inte gör det!
Hon väljer verkligen det hon absolut vill ha och inget annat. Hon gick länge och kikade på H&M och tycker att mycket är fint "men jag vill nog inte ha det". Hon är tokpetig med kläder och jag har gett upp för länge sedan att försöka påverka vad hon ska ha. Det hänger bara i garderoben och hon vägrar klä det på sig!
Nu köpte hon bara ett linne med en tröja ovanpå. Jättefin.
Sen ville hon gå till Glitter och köpa nya örhängen.
Efter det åt vi lite på McD som hon också önskat. Sen fick hon hänga på till Inn & Finn där jag köpte inflyttningspresenter till stora sonen som flyttar in i ny lägenhet nästa helg.
Vi hittade en massa skoj!
Minime valde presentpåse...
Det går inte att beskriva hur glad jag är över att dom fått lägenheten! Att dom kan komma igång med sitt gemensamma liv. Vet man inte var man ska bo kan man ju inte planera något.
Dom är båda väldigt ordningsamma och strukturerade och drömmer om att kunna storhandla och göra matlådor! ;-)
Härligt att se!
Så var även Mars slut!
Det har varit en bra månad. Många härliga soliga mornar. Och många soliga dagar!
Stora dottern åkte på för att omtenta, killarna åkte för att klättra klättervägg.
Jag drog igång datorn 5:45 och började svara på mail. Vi har egentligen en policy att inte maila innan 7, men va fasen. Man får skylla sig om man har ljudet på, på telefonen! :-)
Plötsligt tittar jag ut och det vräker ner snö! Stora lovikavantar!! WTF!
Men det var väldigt fint!
Och det låg ju inte kvar länge... Dottern berättade när hon kom hem, att hon satte sig på tunnelbanan och solen sken.
När hon klev upp ur underjorden igen så möttes hon av snöstorm! :-)
Maken kom hem och vi slog äntligen slag i saken. Som vi funderat på ända senan förra sommaren!
När vi låg vid poolen i Turkiet. Då saknade vi våra stora barn!
Och vi började fundera på om vi inte skulle göra en resa med alla barn.
Dock har det varit så mycket som varit osäkert under vintern att vi inte kunnat boka. Allt är inte klart än, men till 70% så vi slog till! :-)
Det är en "en gång i livet" resa att vi åker alla. Dom stora har ju egna liv nu och vips kan dom inte åka av olika själ, så vi kände att det är NU eller aldrig!
Billigt är det ju inte att boka så här pass sent och pga alla krig överallt som gör att det är svindyrt att åka där det är lugnt!
Turkiet är snorbilligt nu, men dit vågar vi inte åka.
Så det blev Mallis. Vi älskar ju annars Gran Canaria och dit åker vi nog nästa år igen. Vi har alltid varit en vecka där, men jag vill vara två, för att hinna se mer av ön.
GC är "vårt" ställe. Dit åkte maken och jag vår första gemensamma höst när livet var jäkligt rörigt.
Jag låg i skilsmässa och hade precis hittat ett ställe att bo på. Vi smet iväg en vecka och bara sov, åt och njöt! :-)
Vi sa där och då att det kändes som en bröllopsresa. :-)
Fösta gången vi åkte tillbaks till GC med de små barnen, åkte vi till "vår" restaurang med dem och det var en helt galen känsla, att göra det. Att sitta där 9 år senare, med barn vi inte visste att vi skulle få, när vi satt dör första gången! :-)
Nåja, nu blev det Mallis!
Och även den ort vi åker till nu betyder en massa.
För, dit åkte vi på den riktiga bröllopsresan. Vi hade mina barn med oss och farmor och farfar.
Det var första gången mina barn var utomlands och dom njöt som tokar.
Och, farfar, som dog knappt ett år senare var med.
Vi visste ju inte då att han var sjuk. Men det var han. :-(
Känslan är den samma för mig nu.
Att åka tillbaks till samma ort som då och de stora barnen får uppleva platsen igen, som dom mins lite av.
Och de två små får uppleva samma som dom!
Jag återvänder med hela min stora familj, elva år senare. Då var vi lilla familjen på fyra personer.
Nu åker vi sju personer!
Och två veckor!
Som vi ska njuta!!
Äta gott, dricka gott, bada, sola och åka på utflykter!
Umgås.
Att få ha alla hos mig i två veckor och slippa laga mat eller städa är ju guld!
En resa vi kommer att minnas!
Det är extra skoj att det små är så stora nu att dom kommer att minnas det. (Dom är nästan i samma ålder som de stora var när vi åkte senast)
Det går inte att förklara men det är "den" resan.
Några anda utflykter blir det inte och väldans lite julklappar i år. Resan gräver ett stort hål i sparkapitalet. :-)
Men det känns otroligt härligt att lägga det på familjen och våra minnen.
När vi väl pillat med resan, hade solen tittar fram och vi tog en lång PW. Sen satte jag mig i solen en stund.
Besök av stora sonen och hans sambo. Ta vara på sista lediga dagarna.
Sen fick jag ett tips häromdagen, som gör att jag ska skriva ihop lite text. :-)
Men, jag ser verkligen fram emot att börja jobba igen sen.
Det händer sååå mycket nu veckorna som kommer att det är galet.
Och jag kommer att gå med ett leende på läpparna nu, eftersom att jag har massor med kul att se fram emot med de personer som är viktiga i mitt liv! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar