Fjompis

Mjaha. Vi gillar ju det här, tydligen, så vi fortsätter på inslagen bana.
Regn.
Sjukstuga.

Just nu väntar vi på att vi ska ner till farbror dottorn.
Vi ska åka och kolla ett öra som gör ont.
Eller, gör ont då och då...Mer i natt än i dag...

Och jag känner mig lite fånig. För, jag är inte hönsig någonstans. Det mesta går över utan läkarhjälp.
Jag åker inte in för minsta lilla..
Blir skitirriterad på de som sitter på akuten med småsnoriga barn.
Det är väl mina finska gener, kanske?
"det går över tills du gifter dig" sa min pappa jämt.
Och, det fanns en läkare i min hemby som efter ett besök hos en gammal patient(jag var nog inte född ens, så det är lääääänge sen! ;-))  konstaterade "vi väntar och ser, kanske gubben dör"..;-)

Så, tja, jag springer inte för minsta lilla grej.

Och nu känns det lite så. Jag går emot mina principer idag! ;-)

Lilleman var ju i skolan igår. Pigg och glad. Men när han varit hemma en stund så började han klaga över att han hade ont i ett öra.
Det eskalerade under kvällen och det blidde både Ipren och Alvedon i omgångar framtid 03.
Sen var han ok när han vaknade i morse men har "lite ont".
Och det har han ju haft förut och visat sig ha öroninflamation. Inte ens feber har han haft.
Nu har han inte speciellt ont, men jag får inte peta eller röra örat.

Så, idag kollar vi.
Mest för att jag har ett bokat möte i morgon förmiddag och ska iväg på kvällen.
På lördag ska vi på middag och på söndag ska han på kalas.
Och, då grämer jag mig ju då om jag inte kollar idag. När vi har tid och möjlighet.

Så, jag är väl fjompig idag då! ;-)

Vi får passa på och göra lite ärenden, när vi ändå är i centrum..