Mardrömmar...

Man börjar verkligen vänja sig vid att vakna till strålande soliga dagar!
Det är kallt, men solen kompenserar verkligen det.

Vi tog oss en seg morgon idag. Njöt av att inte ha något planerat egentligen. Nåt skulle vi hitta på, men vad hade vi inte bestämt.
Jag behövde sopsäckar, så vi började med det.
Och - av en ren slump, råkade vi parker på Chillis parkering! ;-)
Märkligt..
Så, där gick vi in och botaniserade lite. Det är en helt underbar butik. Helst skulle man vilja byta ut all inredning hemma och fylla huset med snygga saker.

Idag blev det en jätte fin skål, i samma stuk som den vackra kannan och kakfatet jag fick igår.

Sen "råkade" jag hitta ett likadant hus, som jag fick i julklapp. Idag blev det det lilla huset. Det finns flera storlekar och varianter.
Jag kan liksom "se" en hel lite stad stå och lysa..:-)

 En jätte söt fotoram följde också med. Den blir såå fin i nya huset! :-)

Lilleman hittade en "bomskalle" som faktiskt är en spargris.
Det är lille kusinen som blandat ihop dumskalle och dödskalle, så nu säger alla bomskalle! :-)

Sen tog vi lite lunch i farten och funderade på vad vi skulle hitta på.
Vi bestämde oss vid julledigheten att vi ska försöka gå på alla de museum som finns. Vi bor ju i huvudstaden och kulturutbudet är enormt.
Men, som alltid, när man bor mitt i smeten så utnyttjar man det inte.
Under vinterhalvåret när man inte vill vara ute hela dagarna är museum perfekt.
Idag valde vi mellan kulturhuset och armémuseet.
Det blev arme.
Lilleman var lyrisk! En massa soldater!

Utanför radar kanonerna upp sig.
Och det är riktigt vackra! Så otroligt utsmyckade.

Tänk vi vilket jobb att gjuta dessa!
För att inte prata om att förflytta dom! Jiises..

Det var riktigt intressant att gå runt och kika på hur det var under de olika krigen och vad dom hade med sig.

Vilken industri! Bara att baka bröd och göra öl till hela regementen var ju värsta jobbet.
Man tänker liksom inte på vilken logistik det är, att dra ut i krig.
Eller, var då i alla fall.
Och alla ofta väldigt vackra kläder! Det är inga tråkiga uniformer man hade. Tänk på de sömmerskor som satt och sydde dessa och utsmyckade dom med vackra knappar och annat tingeltangel.

För att inte prata om sablar, musköter och olika former av "skjutdon".
Så utsmyckade och vackra!

Vilket hantverk! Att tillverka dessa till en massa soldater. Det var ju inte massproduktion direkt!
Tänk vilken själ någon lagt ner på att både tillverka och smycka dessa! Vilken yrkesstolthet de måste ha haft.

Det var fanns hel del att se. Ett jätte fint museum verkligen!
Jag tyckte att utställningen över vad soldaterna hade med sig var mest intressant. Mycket var ifrån andra världskriget.
Både maken och jag mins ju att en del av de saker som är utställt fanns på vindar och i förråd hos våra mor och farföräldrar.
Både min morfar och farfar stred i Finska vinterkriget.
Min pappa föddes precis vid krigsutbrottet 1939.
Så en hel del prylar känner man igen.

Lilleman tyckte att det var både spännande och kul!
Minime- inte lika mycket!

Hon tyckte att mycket var ganska läskigt! Tex utställningen över hur man straffade rekryter som inte skötte sig.
Och - på många ställer simulerade man kanonmuller och det var mörkt. DET var jätte läskigt!
På ett ställe kunde man gå in i ett stall och se hur man skötte om hästarna.
När man stått där en stund, så sparkade en av hästarna bakut och drämde till en spann så att det ekade i rummet.
Jag har aldrig sett Minime så snabb någonsin!
Vips, var hon försvunnen! :-)
Så, risken finns att hon kommer att ha en eller annan mardröm i natt!
Hon konstaterade att nästa gång, ska det bli ett mer Minimeanpassat museum! ;-)

Vi avslutade dagen med lite fika. Det tyckte Minime om! :-)

En skön söndag, har vi haft.
Nu är det dags att samla ihop sig inför en ny vecka igen.
Få se vad den har för spännande att bjuda på?