När det är dags att bli orolig...

Så har bacillerna åter hittat oss.
Hm...man kanske skulle utrusta familjen med munskydd? Borsta tänderna i handsprit???
Det är verkligen en bacillig höst.
Tänk att det kan vara så olika från år till år.
(Och, man skulle ju kunna tro, att kyla skulle göra att bacillerna dör. Men så är inte fallet, har jag fått lära mig. Kyla gör att bacillerna sprids ännu lättare!)

Det värsta bacillandet brukar släppa när barnen börjar skolan, men denna höst är det skolbarnet som kroknat och dagisbarnet som hållit sig frisk. (nåja, hostan, den lär hon få ha till våren, antar jag.)

Lilleman var hängig när han hämtades igår. Det blev aningen senare än vanligt pga att vi hade möte på dagis.
Han mådde inte bra.
Efter en stund hemma, så fick han feber och jätte ont i halsen.
Men, det är lite tur att han har ont i halsen, för han har haft flera vändor nu med bara feber och lite hängigt och då blir man ju aningens nojig.
Som tur är, om man får säga så, så är det halsbaciller nu! ;-)

Jag skulle egentligen ha åkt till en kund idag, men de blev ombokat.
Då fick jag ju plötsligt en "tom" dag.
Det händer inte så ofta! :-) Snabbt som attan ringde jag frissan. Dags att göra nåt åt "Plupp frillan".
Och så kroknade lilleman dårå..
Attans...
I morse vaknade han ganska tidigt och kom över till min säng. Kändes ganska sval.
Åt frukost med mig och jag frågade om han trodde att han skulle orka sitta hos frissan en stund, så att jag åtminstone hann klippa mig?
Jadå, det kunde han. Om han fick spela spel på min telefon.
(HUR gjorde man förut, när man inte hade en liten spelmaskin i handväskan hela tiden???)
Så, vi bestämde oss för att göra så.

Vi gjorde oss i ordning, han fick en skvätt alvdeon...
Och plötsligt kommer någon uppför trappan.
Stora sonen!
"Var kom du ifrån?" Undrade jag.
"Från mitt rum" säger han och tittar på mig som att jag inte är helt hundra.
Det visade sig att han kommit hem efter jobbet vid 23 rycket. Och tittat in till oss och konstaterat att vi sov.
Hm...Det har jag inte hört!
Vare sig att han kommit hem eller tittat upp till oss.
Det känns ju bra! Eller inte!
Jag skulle alltså inte höra om någon knatar in och står och tittar på mig på nätterna!
Najs!
Kanske dags att strö ut lite smålego i hallen??????
(Alla som har små barn, vet hur jädrans ont det gör att kliva på smålego i mörkret, eller Barbie skor!!)

Nåja, jag blev jätte glad att se honom och frågade direkt hur länge han skulle vara hemma för att sen erbjuda mig att köpa med mig lunch hem, om han höll ett öga på sin bror.
Och det gick ju finfint.

Härligt! Jag susade iväg till frissan och fick flera timmars härligt omvårdnad.
Nu behöver jag inte blunda när jag går förbi spegeln igen på ett tag! ;-)

Maken gnällde lite över att jag skulle färga och ha mig. Det är ju så dyyyyrt..
Till min smala lycka, så kom han hem med en P-bot, till nästan samma summa! :-)
Jag fick i alla fall en del färg för mina pengar! ;-)