Hon togs emot med öppna armar...

Minimes nya Moncicci docka blev väl mottagen.
Av henne, minst sagt! Men även av den som redan bor hos oss!
Man vet ju aldrig hur sådana där lurvtussar ska reagera när det kommer nya pälsbollar, liksom.

Men det gick bra!

I natt sover dom i sitt lilla hus.

 

Det är ju skönt, så behöver den nya lilla inte känna sig ensam..

Det är kanske tur att vi är så allergiska, annars hade hon tjatat ihjäl sig efter riktiga pälsbollar..

Jag kan verkligen se henne, som vuxen. Med 7 barn, 4 hundar, 6 katter och en hög med höns.
Snopna vi skulle bli när hon plötsligt i tonåren tvärvänder och påstår att några ungar ska hon minsann inte ha! ;-)
Då får vi trösta oss med alla mjukdjur hon donerat!