När vi satt i bilkö i morse, pratades det om Skoluniform på Mixmegapol.
Den debatten blossar ju upp lite då och då.
Och, naturligtvis finns det för och emot. Annars blev det ju inte mycket till debatt! :-)
De som säger nej, verkar ha två argument.
(Jag skummade de kommentarer som kommit in på radiokanalens fejjansida)
Det förhindrar inte mobbning och alla måste få klä sig som dom vill och det är lika dyrt som andra kläder.
Jag tänker såhär:
Visst, all mobbning försvinner inte med skoluniform. Naturligtvis inte. Men, man har tagit bort en parameter.
Då kan man inte bli mobbad för det i alla fall.
Alla barn vars föräldrar inte har råd med märkeskläder eller kläder från en speciell butik, skulle slippa den ångesten, att bli mobbad för kläderna.
Och föräldrarnas ångest över att inte ha råd att köpa kläder till barnen "som alla andra får".
En synpunkt var också att man måste jobba förebyggande mot mobbning på annat sätt. Föräldrar ska lära sina barn att respektera andra och deras klädstil.
jojo.
Barn som mobbar, gör det av en anledning. Troligen för att det är jobbigt hemma. Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. (och - hold your horses..alla mobbare har det inte jobbigt hemma. Många föräldrar är lika förtvivlade över sina mobbande barn som de som har mobbade barn. Jag generaliserar!)
Och många föräldrar klarar inte av just den grejen.
Har inte det kompassen. Tyvärr får man det inte per automatik på BB.
Titta bara på näthatet som florerar. Där vuxna människor sitter och kommenterar andra. Ibland för jäkla elakt!
Jag halkade häromdagen in på Hanna Graafs blogg, där hon berättar vilka vidriga kommentarer som dök upp på Aftonbladet efter att de skrivit en artikel om henne. (OM, inte med..)
Vuxna människor, loggar in via fejjan och kommenterar hej vilt, med namn och bild! (Bättre än alla anonyma tyckare förvisso, men ändå!)
Utan att känna henne annat än att ha sett henne på bild, kom det kommentarer som fick en att häpna.
Och dessa vuxna, ska lära barn att inte mobbas.
Det går ju bra.
Jag har själv suttit på möten, efter att det pågått oerhört kränkande saker, som gått att bevisa och föräldrar hävdat att deras barn har minsann inte gjort nåt!
Trotts att det fanns utskrifter på elakheterna. För då hade plötsligt någon annan i familjen skrivit det!
Som att det skulle varit bättre..
Det är ofta "mina barn och andras ungar" när det kommer till mobbning.
Just tjafset om kläder, brukar inte dyka upp förrän i mellanstadiet.
Då kan det bli en jäkla cirkus, bland tjejer om inte annat.
Uniform skulle ge alla tonårstjejer en fristad ett par timmar per dag, där dom inte behöver se ut som Barbies.
Eller ha den speciella tröjan eller de dyraste jeansen.
Klart att det finns annat att haka upp sig på för de som vill, men man har åtminstone gjort det lite mer neutralt.
Jag har haft tur, men mina tonåringar. Sonen, han slog bakut och vägrade ha något alls med något märke på under flera år.
Han var stark nog att stå emot. Även om det är lite lugnare bland killar, så är jag stolt att han struntade i det.
Dottern, har också orkat stå emot och hittat sin egen stil. Men jiises vad det har tjafsats bland hennes vänner.
Jag är stolt över henne med, att hon ställde sig utanför det tjafset och inte en endaste gång trodde att det skulle göra livet enklare med ett par snordyra jeans.
Det är oerhört komplexa grupperingar bland tjejer och en tjej kan bestämma oerhört mycket hur andra ska s ut för att få "höra till".
Och många är de ensamstående mammorna ( det är oftast det..) som levt på hårdbröd ett antal veckor för att dottern ska ha de "rätta" kläderna.
Och visst, man ska få klä sig som man vill, men det kan man göra på fritiden.
Det finns ju arbetskläder och klädkoder på många företag. Det har ingen mått dåligt av så vitt jag vet?
Jag tycket att det var ganska skönt under de åren jag gick i svart dräkt och vit blus. Jämt.
Och dyrt behöver det inte vara heller. Det behöver inte vara uniform som det är i tex England.
För då blir det en statusgrej.
Bestäm en policy för varje skola. En eller två färger på jeansen, för ett visst maxpris. En T-shirt och en tjockare tröja. Man kanske behöver ha 3 av varje.
Det blir inte mer tvätt än det är annars.
Skolan kan bestämma inköpsställe och alla får rabatt.
Svårare än så behöver det inte vara.
Man brukar köpa skoltröjor ändå i vissa klasser/ årskurser.
Jag ser inte problemet, faktiskt.
Det skulle underlätta för många, både barn och föräldrar.
Och jag vet att det skulle underlätta för mig och Minime i framtiden. Hon tycker redan nu att inget av det vi lagt fram dagen innan duger.
Bara det att fröknarna sagt nej till att släpa med sig mjukisdjur är skönt! Man får inte det. Punkt.
Så slapp vi den diskussionen! :-)
Ibland kan det vara oerhört skönt för barn och tonåringar, att inte få och behöva välja.
Bara göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar