Valborg och Ugglor.

Aldrig hade jag för ett par år sedan trott, att vi skulle ha svårt att kravla oss ur sängen och vara klara vid lunch.
När barnen var uppe vid 6 rycket varje morgon, trodde man ju aldrig att det skulle sova på morgnarna, någonsin! ;-) Så fort man glömmer!
Barnen var lediga idag, men vi hade lite jobb som behövde göras, så de fick hänga med på det.
Minime blev överlycklig när hon fick höra att hon fick följa med till kontoret.


Hon berättade glatt för maken (vilket han ju redan visste, men han kunde ha missat det! ) "Vet du! I morgon, ska jag få gå på mööööteeee med mamma! :-)
Skönt att dom är så pass stora att det går, om det kniper.
Iofs, så blev dom en kollegas bekymmer, när jag placerade dom i köket med varsin Happy Meal under tiden.
Dom tjatade troligen öronen av kollegan! ;-)

När vi var klara blev det en sväng till en butik, jag egentligen inte skulle besöka alls.Men, nu skulle jag köpa en present, så jag var ju liksom tvungen! :-)
En blombutik. Men inte en vanlig, utan det finns en massa söta saker, utöver blommor. Det finns så mycket fint i den butiken och man får sådan pysselinspiration!
Något som är "inne" nu är Ugglor!
I alla former.
Jag fick ljuslyktor när jag fyllde år och efter det har jag upptäckt ugglor överallt.
På kläder och smycken.

Och på trädgårdsprydnader! Så söta saker. Jag skulle vilja ha en liten arme! :-)
Jag har stora planer på att måla nyckelpigor till landet, men det får nog bli en och annan uggla också!

Jag höll mig i skinnet och köpte inget annat än presenten idag! :-)

Vi firar inte Valborg speciellt mycket. Vi var så pass lata att vi inte ens informerade barnen om det där med brasa.
Oftast är det precis som idag. Kallt som fasen och storm.
Tids nog tjatar dom hål i huvudet om att dom ska till brasan för att träffa kompisarna och då får man snällt hänga på.
Eller, så får man vara "förälder på stan" när det blir dags för fylleslagen.

Vi blev bjudna på middag och tackade genast ja! God mat, inomhus är aldrig fel! ;-)
Valborg är ju lite som midsommar. Man vill så gärna sitta ute och äta och njuta av sommaren, men det regnar i sidled och man fryser nästan ihjäl! :-)
Det bjöds på detta underbara vin!

När vi satte oss till bords, såg vi snopet hur det först började regna och sen hagla! Stora hagel!
Jösses.

Valet att strunta i brasan kändes klockren! :-)

Den nästan vuxna dottern åkte på eget valborgsfirande. Som tur är, så brukar man inte behöva oroa sig över nåt allvarligare än att hon klär sig för tunt! ;-)
Hon har fått sommarjobb, vilket är jätte kul! Det växer inte på träd för ungdomar i hennes ålder.
Men, nu fick hon tre veckor med riktigt bra betalt.
Kul! :-)
Det blir en bra inledning på sommaren.

Kära maj!

Idag är det då en måndag, som är fredag.
Märkligt vad mina veckor kaikar ur i veckodagar...
Barnen tittade lite snett på mig i morse när jag tröstade  med att det är sovmorgon igen i två dagar, bara dom pallrade sig upp.
"Vad ska vi upp och göra då?" liksom..

Själv har jag lite svårt att samla tankarna idag.
Jag har suttit och skrivit på en handbok, men fått radera och börja om hela tiden.
För nu är det ju sååå nära. :-)
Det jag har väntat på sen typ september.
Flytt.
Jag som är en "till" person, är för en gångs skull mer sugen på "från".
Dvs jag längtar mer att flytta från huset än till det nya! ;-)
Huset i sig är kanon. Det har fyllt sitt syfter under de år vi har bott här, men det är stort och tungrott.
Det känns bra att rensa ur och bort lite stressmoment ur livet.
Att äntligen få lite ordning, efter att haft det rörigt sen Jul.
Orka göra fint, när man ändå inte ska bo kvar.

Det är som med mycket annat i livet, när man väl bestämt sig, så är man inte längre kvar.
Har man börjat leta nytt jobb, så slutar man engagera sig i det man har...
Har man bestämt sig för att separera, så ids man inte anstränga sig i det förhållande man är i..
Och - har man bestämt sig för att sälja, då vill man bara flytta.
Och jag är en rastlös själ. Såhär länge har jag inte bott i ett hus/lägenhet tidigar. Eller jo, innan jag flyttade från mina föräldrar. Där bodde jag i hela 16 år.
Men sen, sen är dessa 6 år rekord! ;-)
Det är en alldeles, alldeles speciell känsla, när man sitter på varsin flyttlåda i ett nästan tomt hem, och dricker en öl.
Det är liksom början på något nytt.

Det är inte första gången jag flyttar i Maj heller. :-)
Av någon konstig anledning så är det en stor flyttmånad.Undras hur det kommer sig?
Man vet ju varför flest barn föds i mars/ april...;-) Men undras om man vet varför alla flyttar under april och maj??


- Och äntligen är det maj!
April har gått jätte fort i alla andra sammanhang, men samtidigt känns det som att den bestått av dubbel så många dagar som normalt. Våren har känts såå lång!
Men nu är det maj!(ja inte än, men det är bra nära!) .
Månaden som det är full av röda dagar, halvdagar och klämdagar. Ja, om man inte råkar jobba med alla de serviceyrken som finns.
Vi har dessutom klämt in en studiedag per barn i maj! Så, man jobbar inte ihjäl sig i, direkt.
För oss passar det ju bra! :-)

Endast hönan blommar!

När man sitter inne och tittar ut, så känns det så vårligt och fint.
Sen går man glad i hågen ut. Och så är det skitkallt.
Om man inte står i lä, med solen på näsan.
Det är en väldigt sen vår i år. Det kan man ju konstatera.
I maj brukar det vara full sprutt i trädgården.

Nu, inte så mycket.
Gräslöken är på g dock. God är den när den är så ny och spröd.

Rosorna sanerade jag igår. Klippte bort allt som gått av och låg längs marken.
Små, små knoppar har den. Men det är inte mycket....

 Och Daggkåporna är på gång. Men det är svårt att föreställa sig att dom är en halvmeter höga (om man inte räknar med blommorna som kan bli ännu högre) med jätte stora blad i slutet av sommaren.
Det är lätt hänt att man planterar dem lite för tätt eller på fel ställe innan man förstår hur enorma de kan bli om dom trivs.

Men det finns inget som ens har antydan till blomma, än.
Tur att jag köpte min höna! Den blommar åtminstone! :-)

Jag fortsätter. Dock med lite förändring.

I´m back! :-)
Jag tog en mikropaus.
Varför?

Det finns en oro för att befintliga och framtida kunder inte gillar att jag bloggar och vad jag bloggar om.
Jag tror inte det, men jag måste lyssna på den oro som finns
Jag hade inget behov av paus.
För mig är bloggen ingen belastning eller något som är jobbigt.
För mig är bloggen en ventil. Ett sätt att vila, reflektera och andas i en ganska stressig vardag.
Det är ingen skillnad för mig om jag går ner i gymmet, petar i trädgården eller bloggar.
Och jag har valt att inte blogga om något speciellt, egentligen.
Utan om Guldkanten. Min guldkant.
De små sakerna som gör livet lite roligare. Vackra saker. Roliga saker. Ytliga.
Jag hade kunnat skriva om "riktiga" saker eftersom jag tycker en massa! ;-)
Men det är inte syftet.
För en sådan blogg kräver engagemang. Att jag vet vad jag tycker till om, letar fakta och referenser.
Blir engagerad.
Får igång en debatt.
Det vill jag inte.
Det är inte tanken. DÅ kan bloggen bli en belastning där man känner att man måste uppdatera med en viss takt och hänga med i debatter och händelser.
Det vill inte jag.
Mitt bloggande handlar enbart om lust och glädje. Alltid.
Är det inte roligt så lägger jag ner, självmant.

Men, jag fick ändå lite påpekande och "krav" på att jag kanske ska tänka över det. Tänka igenom det.
Hur, var, när, innehåll osv.
Hur jag uppfattas utåt.

Så, det gjorde jag. Jag är grymt extern och måste öva på att bli mer intern. Lyssna på vad JAG känner och tycker och stå för det, trots att jag får extern påverkan.
Jag har också lärt mig av en mycket klok person, att vi externa måste välja tre externa källor som vi frågar/ får feedback ifrån.
Lyssnar vi på fler, så blir det bara soppa av alltihopa.

Nu har jag lyssnat av lite grand och tagit hänsyn till det behov/oro som bevisligen finns och gjort lite förändringar.
Numer är bloggen helt anonym. Så, jag ber att ni som känner mig och vet vad jag heter, att respekterar det och inte använder namn i kommentarer eller så och inte länka den på min Facebook, eller tagga mig på något vis privat.
Jag har alltså tagit bort länken på min fejjansida och slutar länka upplägg där.
Så, om man nu googlar på mig, så hittar man inte bloggen.

Jag har inte ens tänkt på att det kan ligga en värdering, hos andra, i hur ofta jag uppdaterar.
För, jag gör inte det hos andra.
Jag tänker inte på hur ofta andra gör inlägg på tex Facebook eller en eventuell blogg. Jag utgår liksom ifrån att dom nog hinner med allt annat dom förväntas hinna med, hur mycket eller lite dom vistas i sociala medier.
Det är liksom inte min business.
Jag tänker heller aldrig på alla de som smyger runt, på tex Fejjan men aldrig gör egna inlägg, gillar eller kommenterar.
Det är väl deras grej? Något sorts behov uppfyller ju det, tydligen.
Men, så länge det inte berör mig på något negativt sätt, så lägger jag mig inte i det.

Det är ju så att jag skriver rätt mycket, uppdaterar både blogg och fejja rätt ofta. Det kan uppfattas som en ansträngning.
Att det är något jag lägger ner en massa tid på.
Det är det inte.
Det snurrar text i mitt huvud jämt. Om olika saker. Jag har ofta både ett eller två inlägg klara i huvudet, när jag sätter mig en stund, på lunchen eller kvällen.
Så att trycka ut ett par inlägg, går rätt fort.
Men, jag kan förstå att de som inte har lika lätt för text, kan tro att jag har pysslat med varje inlägg i flera timmar.
Sen, väljer jag mina tillfällen. När jag är hos kund, har dom min fulla fokus.
Då blir det inget annat.

Jag hoppas verkligen att man förstår att jag är en person privat och en annan professionellt.
Att den "yta" som finns här, inte gör att jag inte har ett djup professionellt.
JAG skulle inte ha ett problem med att en som är åklagare professionellt klär ut sig till Clown varje kväll och helg.
Men, visst, andra kanske inte tycker att det funkar.

Hur som, jag tar inga risker.
Men, sluta skriva är inte aktuellt.
Det är som att andas för mig.
Och är man sådan, som jag, och har en massa "skrivkli" i fingrarna, så förstår man behovet.
Mitt behov av att skriva är mycket större än själva behovet att inte vara anonym, så att säga! :-)

Överväger att sluta blogga. Jag har stängt den, medans jag tänker....

Äntligen! Nu är det officiellt!

I mitt senaste inlägg, letade vi förgäves vårtecken.
Idag hittade vi de tre viktigaste, som betyder att våren ÄR här!

1.Vi åkte och hämtade barn nercabbat! Och njöt hejdlöst av solen! :-)

2. Lilleman kissade utomhus!

3. Lilleman mötte en humla och konstaterade "där ute kan man ju inte vara!"

22,4 grader i solen, det är inte illa! :D

Leta vårtecken, i mjukisbrallor..

Jag var uppe med tuppen i morse, för att riva av två kvartssamtal.
Lika bra att göra allt på en gång, så det första var redan 07:15! :-D
Sen hem, fiska med barn och åka tillbaks till dagis och sen skolan.
Och dom blir ju så stora, barnen.
Minime ska byta avdelning efter sommaren för att gå på "femårs". Det är stort! Hon, ska få gå på stora avdelningen, äntligen! :-)
Bara ett år kvar på dagis. Jösses!
Vart tog hennes dagis år vägen? Iofs blir det en kort visit när hon började när hon var 2. :-)
Och det är så kul att höra fröken berätta vad hon pysslar med på dagis. Och titta på film.
Man vet ju faktiskt inte hur barnen är när man inte är med.

Sen Lilleman. Det går så bra för honom och han trivs kanon. Men, han är lite för snäll, för sitt eget bästa.
Han kan bli förtvivlad över att någon är ledsen. Över något han inte ens varit inblandad i.
Eller om någon annan blir lite dåligt behandlad.
Då tar han över den personens känsla.
Det är ju härligt att ha ett barn, som har sådan empati.
Men det suger energi att vara sådan.
Så vi får hjälpa honom att förstå att han måste tänka på sina känslor också och inte ta ansvar för andras.
Man kan kvävas annars.

Under samtalet, bad fröken honom att ta med ett vårtecken i morgon.
Så, efter middagen, begav vi oss på jakt.
Lilleman hade fina idéer om vår tecken. En spindel, en fluga eller en myra.
Jag kan direkt avslöja att vi inte fann någon av dom!
Vilket var tur. Jag tvivlar på att vi hade lyckats fånga dom! ;-)
(Men, det hade säkert sett jätte kul ut när vi försökte! ;-) )

Så vi letade lite mer traditionella tecken. Typ..blommor.
Fann. Nada.
Det märks att våren är sååå sen i år. Daggkåporna är på gång. Små, men gröna.
Men i övrig är det rätt,,dött.
Så vi gav upp.
Vi kanske kan rita en spindel??

När vi var ute passade jag på att göra lite "damage control" bland rosorna. Och jag kan säga att jag måste nog ut fixa till dem snart.
Snön har gått hårt åt Flamentazen. Många avbrutna grenar och den är böjd åt lite konstiga håll.
Som tur är, så brukar den ju gilla att bli nedklippt.

I morgon ska jag njuta av en kontorsdag.
Det är lite lattjo hur man funkar.
Förut, så var alla dagar kontorsdagar och man längtade efter att få göra lite annat, någon gång..
Nu, far vi hit och dit jämt, så det är såå skönt med en kontorsdag.
Det är nästan så att det blir mjukisbyxor på! ;-)

Skoluniformens vara eller icke vara..

När vi satt i bilkö i morse, pratades det om Skoluniform på Mixmegapol.
Den debatten blossar ju upp lite då och då.
Och, naturligtvis finns det för och emot. Annars blev det ju inte mycket till debatt! :-)

De som säger nej, verkar ha två argument.
(Jag skummade de kommentarer som kommit in på radiokanalens fejjansida)
Det förhindrar inte mobbning och alla måste få klä sig som dom vill och det är lika dyrt som andra kläder.

Jag tänker såhär:
Visst, all mobbning försvinner inte med skoluniform. Naturligtvis inte. Men, man har tagit bort en parameter.
Då kan man inte bli mobbad för det i alla fall.
Alla barn vars föräldrar inte har råd med märkeskläder eller kläder från en speciell butik, skulle slippa den ångesten, att bli mobbad för kläderna.
Och föräldrarnas ångest över att inte ha råd att köpa kläder till barnen "som alla andra får".

En synpunkt var också att man måste jobba förebyggande mot mobbning på annat sätt. Föräldrar ska lära sina barn att respektera andra och deras klädstil.
jojo.
Barn som mobbar, gör det av en anledning. Troligen för att det är jobbigt hemma. Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. (och - hold your horses..alla mobbare har det inte jobbigt hemma. Många föräldrar är lika förtvivlade över sina mobbande barn som de som har mobbade barn. Jag generaliserar!)
Och många föräldrar klarar inte av just den grejen.
Har inte det kompassen. Tyvärr får man det inte per automatik på BB.
Titta bara på näthatet som florerar. Där vuxna människor sitter och kommenterar andra. Ibland för jäkla elakt!
Jag halkade häromdagen in på Hanna Graafs blogg, där hon berättar vilka vidriga kommentarer som dök upp på Aftonbladet efter att de skrivit en artikel om henne. (OM, inte med..)
Vuxna människor, loggar in via fejjan och kommenterar hej vilt, med namn och bild! (Bättre än alla anonyma tyckare förvisso, men ändå!)
Utan att känna henne annat än att ha sett henne på bild, kom det kommentarer som fick en att häpna.
Och dessa vuxna, ska lära barn att inte mobbas.
Det går ju bra.

Jag har själv suttit på möten, efter att det pågått oerhört kränkande saker, som gått att bevisa och föräldrar hävdat att deras barn har minsann inte gjort nåt!
Trotts att det fanns utskrifter på elakheterna. För då hade plötsligt någon annan i familjen skrivit det!
Som att det skulle varit bättre..
Det är ofta "mina barn och andras ungar" när det kommer till mobbning.

Just tjafset om kläder, brukar inte dyka upp förrän i mellanstadiet.
Då kan det bli en jäkla cirkus, bland tjejer om inte annat.

Uniform skulle ge alla tonårstjejer en fristad ett par timmar per dag, där dom inte behöver se ut som Barbies.
Eller ha den speciella tröjan eller de dyraste jeansen.
Klart att det finns annat att haka upp sig på för de som vill, men man har åtminstone gjort det lite mer neutralt.
Jag har haft tur, men mina tonåringar. Sonen, han slog bakut och vägrade ha något alls med något märke på under flera år.
Han var stark nog att stå emot. Även om det är lite lugnare bland killar, så är jag stolt att han struntade i det.
Dottern, har också orkat stå emot och hittat sin egen stil. Men jiises vad det har tjafsats bland hennes vänner.
Jag är stolt över henne med, att hon ställde sig utanför det tjafset och inte en endaste gång trodde att det skulle göra livet enklare med ett par snordyra jeans.
Det är oerhört komplexa grupperingar bland tjejer och en tjej kan bestämma oerhört mycket hur andra ska s ut för att få "höra till".
Och många är de ensamstående mammorna ( det är oftast det..) som levt på hårdbröd ett antal veckor för att dottern ska ha de "rätta" kläderna.

Och visst, man ska få klä sig som man vill, men det kan man göra på fritiden.
Det finns ju arbetskläder och klädkoder på många företag. Det har ingen mått dåligt av så vitt jag vet?
Jag tycket att det var ganska skönt under de åren jag gick i svart dräkt och vit blus. Jämt.

Och dyrt behöver det inte vara heller. Det behöver inte vara uniform som det är i tex England.
För då blir det en statusgrej.
Bestäm en policy för varje skola. En eller två färger på jeansen, för ett visst maxpris. En T-shirt och en tjockare tröja. Man kanske behöver ha 3 av varje.
Det blir inte mer tvätt än det är annars.
Skolan kan bestämma inköpsställe och alla får rabatt.
Svårare än så behöver det inte vara.
Man brukar köpa skoltröjor ändå i vissa klasser/ årskurser.
Jag ser inte problemet, faktiskt.
Det skulle underlätta för många, både barn och föräldrar.

Och jag vet att det skulle underlätta för mig och Minime i framtiden. Hon tycker redan nu att inget av det vi lagt fram dagen innan duger.
Bara det att fröknarna sagt nej till att släpa med sig mjukisdjur är skönt! Man får inte det. Punkt.
Så slapp vi den diskussionen! :-)
Ibland kan det vara oerhört skönt för barn och tonåringar, att inte få och behöva välja.
Bara göra.

Det går jättebra nu!

Vi bestämde ju att ha dator och telefonfria kvällar, för ett tag sen.
Det går jätte bra....eller..kanske inte..så...

Galet svårt!
Idag blev det smäll på fingrarna på oss båda..
Lilleman sa i morse när jag väckte honom, att det hade varit den kortaste natten i hans liv!
Jag kan säga att för mig var dagen lite för kort!
Den bara försvann..
Förutom en dryg timmen i bilkö så har dagen varit bra, på alla sätt. Men någon stal ett par timmar mitt på dagen. :-)
Så, när vi kom hem hade vi liksom inte pratat klart!
Man kan undra hur det är möjligt, vi som är tillsammans 24/7. Men, tja. idag fanns det lite att bearbeta, på flera plan.
Så, när vi satte oss för att äta, så kom vi på oss själva med att prata jobb.
Ajaja..
Sen, plötsligt kom jag på att jag måste dra ett mail. Till mig själv! Om en grej som jag bara inte får glömma i morgon..
Så då gjorde jag det...och så halkade jag liksom in på fejjan samtidig.
Usch!
Till mitt försvar så rörde jag inte datorn! Bara telefonen! ;-)
Sen, när jag röjt lite och umgåtts med tvättmaskinen en stund så kom jag på maken, som fejjade!
Dubbelfy!
Då gav jag upp och gick ner i gymmet!

Vilket iofs var nödvändigt ur reflektionssynpunkt idag.
Det var en sådan där dag, när det ramlade ner en polett, hos mig.
Vilket det gör lite då och då! :-)

Vi har ett ben i en sådan bransch. Och varje gång man träffar en, eller ett par av de personer som jobbar med språkmönster och kommunikation, så hittar man något som man går och grunnar på sedan.
Det är för övrigt underbart att ha fått in de personerna i våra liv!
Vissa människor tar energi och vissa ger.
Dessa personer ger! Man får en massa bra energi och kreativitet varje gång!

Idag hade vi ett kort möte och på den lilla stunden, fick jag en input på ett språkmönster hos mig.
Som jag omedvetet har grunnat på, men inte fattat att det ÄR ett språkmönster och hur det påverkar mig och andra. Och hur det uppfattas.
Idag fick jag en sån. "Vet du att du gör så...och att det betyder att det här är viktig för dig"
Ok.
Och det fina är att när man får sådan input, så ramlar en massa annat på plats. Man får backa bandet och får förklaringar på saker som hänt tidigare.
Plötsligt förstå man upplevelser man haft och varför man uppfattats på ett sätt, som kanske inte varit meningen.
Helt enkelt för att kroppsmönster är omedvetet.
Men jäklar vilken kraft när man blir medveten!
Inget av ens kroppsmönster är "fel". Det finns inga värderingar i det. Men, när man är medveten kan man tänka på hur det påverkar och tona ner om det behövs.
Och kanske jobba mer med ett annat mönster, om man vet att det fungerar bättre.

Jag ser oerhört mycket fram emot de kurser jag ska gå i maj! Framförallt en dag! :-)
Jag hoppas att jag inte blir besviken på de andra, lite längre kursen jag ska gå. Den har en liten annan inriktning och med andra coacher.
Och jag ser fram emot den resa jag kommer att göra framöver, hela livet, med hjälp av de som verkligen kan det!
Jag är oerhört glad, att jag har förmånen att umgås med riktiga stjärnor i ämnet! :-)
Kunskapen man får och medvetenheten man har, går inte att mäta i pengar..



Jag får jobba mer på att inte jobba..bara! ;-)

Varning för depp, som kanske Ed kan bota?

Jag vet att det fortfarande är April. Och att jag har en utmaning att hålla mig till.
Men.
Nu. kommer. ett. gnällinglägg.
Big time.

Det var inte kul att åka hem idag. Från ett nystädat hus, där solen sken och maken och barnen spikade på trähuset.
Hem, till ett rörigt hus med kartonger överallt.
Visst, det är 16 grader varmt och terrassen är snöfri..men, ändå.

Jag har verkligen flyttat ut "i huvudet".
Det är nästan så att jag lutar åt att revidera flyttdatumet...;-) Även om jag vet att det inte är praktiskt möjligt.
Men det var liksom...inte så kul att kliva in genom dörren idag, alls.
Maken blev så deppad att han ringde och ställde på sommarbilen! :-D
Vem vet, vi kanske kan cabba ner som tröst om värmen håller i sig.

Såhär dags brukar jag ju ha letat fram krattan och börjat fixa i trädgården.
Rensa bland torra blad och klappa på rosorna.
Nu har jag ingen lust alls. Det är inte min trädgård längre.
Jag trodde att jag skulle ha svårt att flytta ifrån min kära Flamentanz

Men nu känns det helt ok. Jag ska väl kunna gräva ner en någonstans på nya stället också..Och jag har flera på landet.
Lite kniper det i hjärtat att lämna Klematisen, som äntligen blivit jätte stor...

De kan vara lite petiga och flera stycken har frusit bort genom åren. Jag får väl smyga in en sådan också vid radhuset.. (Säg inget till Maken! ;-))

Nå, lite måste jag ju fixa, för att de nya ägarna inte ska behöva ta till lien när dom flyttar in.
Men, det är inte alls samma förberedelser som det brukar vara.
Jag tänker tex inte ställa ut blommor på grindstolparna i år.
Lite deppigt faktiskt.

Det är ju inte så att jag saknar annat att göra. Men, det är ändå en "tom" känsla.
Vad ska jag fylla den känslan med??

Jag kanske ska gräva fram mina Ed Hardy skor???

Aningens besviken.

Det blev en liten och lätt besvikelse igår, när det visade sig att En ensam vinnare hade kammat hem en massa millionas på Lotto, men ingen av våra telefoner ringde..
Visst, vi är ju på landet, så vi kan ju ha dålig teckning... ;-)
Men, det visade sig vara någon i Norrköping som kammat hem pengarna.
Stort Grattis till den.
Jag hoppas att det är någon som kan göra gott med alla pengar och dela med sig!

Attans.
Vi hade en klar plan annars för hur vi hade gjort.
Vi hade avbokat alla möten för ett par veckor framöver, stannat här och tagit fram ett papper för att dra dom stora planeringarna.
Man kan ha rätt mycket skojs för 200 millar. Det är galet mycket pengar.
Jag hade tex inte flyttat en kartong. Det hade någon annan fått göra...och packa..och städa..och packa upp..:-)
Jag hade troligen tömt Blomsterland på fina blommor! :)
Sen har vi en massa, massa intressen som vi skulle plöja ner pengar i. Investeringar. I människor.
Människor som vill göra gott och förändra världen till det bättre.
För dom finns!
Men, har man pengar så har man möjlighet att skrika högst.

Ställa lite saker och "sanningar" på änden.Valda sanningar.

Idag pratas det ju om vaccinet Gardasil som getts till en massa unga flickor. Min dotter är en av dom.
Som har forskats fram och rekommenderats. Där man trott att det har varit saklig info och det visar sig vara ren reklam i många fall.
Och nu har många blivit jätte sjuka, av vaccinet. Flickorna har varit försökskaniner.

Och diskussionerna om Svininfluensa vaccinet, som alla skulle ha och tog. (Vi med!)
Som forskades fram. Och som man trodde att man kunde lita på.
Som nu reviderats som inte helt bra. Man vet inte riktigt vad som var i doserna.
Det man vet är att mängder av människor blev sjuka av vaccinet. Troligen sjukare än dom blivit av själva influensan.
I rest my case.

Nåja, nu vann vi ju inte alla pengar. Attans. Vi får helt enkelt gneta på som vanligt! :-)
Tur att vi har en mängd roliga och spännande möten nästa vecka, som sen avslutas med en fest på fredag, minsann.
Med "djungeltema"..hm...

Dock ska jag hinna kratta en hel del löv innan vi åker hem och maken har lovat att bygga lite på Lillemans trädhus. Och reparera ett av stegens steg, som gick sönder häromdagen! ;-)
Jag ska inte avslöja vem steget inte höll för! ;-)

Lilleman var sur hela dagen igår för att vi bara gjorde tråksaker..
Det har varit härligt att hinna tanka batterier. Redo för vardag....kanske..

Så tar vi det igen..

Jag fick en del reaktioner på inlägget om FL. Kul, jag gillar diskussioner! :-)
Det är ju så, att om jag inte skulle palla med diskussioner och att andra tycker annat, så skulle jag inte öppna munnen.
Men, diskussioner ska egentligen var muntliga. Det blir alltid svårt i text.

Så, jag fortsätter där jag slutade sist.
Med lite förtydligande och funderingar.
Man ska också ha i minne, att det här är hur JAG tänker och tycker. Jag menar inte att alla ska tänka och göra som jag gör.
Inte alls. Jag kör ingen mission och ingen propaganda. Andra gör som andra vill.
Jag berättar vad jag vet och vad jag tänker.
Och, det jag begär tillbaks är respekt för att jag tänker som jag gör. Man behöver inte alls hålla med.
(Gud så tråkigt live det skulle vara! ;-))

Jag menar inte alls, att den alternativa medicinen ska tas i stället för den traditionella. Inte alls! Det vore rent korkat.
Klart att man ska gå till läkare om man är sjuk. Få svar på vad som är fel.
Man ska inte gissa sig till det och sen laborerar med exempelvis Fit Line eller något annat.
Jag vet att det finns de som dricker FL i samråd med sin läkare. (Men också de som blivit dumförklarade..)
Jag vet cancersjuka som tagit paus i sitt drickande, för att köra hela cancerbehandlingen och sen uppta drickandet för att få tillbaks orken. Eller boosta kroppen innan behandling.

Klart att läkare (och annan sjukvårdspersonal) vet bäst rent medicinskt.
Och de flesta(alla, hoppas jag) läkare vill få människor friska och blir läkare just därför.
Men, det jag känner är att om man går bet, på sjukdomar som man inte får bukt med eller hittar orsaken till, tänker man bara strikt medicinskt.
Vilken annan medicin man ska pröva. Nästan aldrig något alternativt.
Och, man vet att många människor får stora, svåra bieffekter av mediciner. Det finns det ju forskning om.
Läs bara all innehållsförteckning på vanlig Ipren.
Jösses, man borde ju få mer ont i huvudet av själva Iprenen än man hade innan.

Och, det är ju ingen hemlighet att läkemedelsindustrin vill sälja läkemedel.
Precis som alla vill tjäna kosing.
Oljeindustrin vill inte att man tar fram andra drivmedel heller. Man vill sälja olja!
Inget konstigt i det.
Så jag tycker att det borde vara mer intressant, att människor blir av med/ får lindring vid exempelvis allergier, eksem och värk med andra metoder.
Det behöver inte nödvändigtvis vara Fit Line.
Traditionell sjukvård borde gå mer hand i hand med "den andra sidan". :-)

Man kan undra varför människor blir allt sjukare, trots att vi lever "lättare" än någonsin.

För lite motion, för mycket socker, vitt mjöl och mjölk. (Det som är sååå gott! Men inte menat för människan, egentligen.)
För mycket processad mat.
Och - vitaminbrist pga att grönsaker inte innehåller lika mycket vitaminer numer som det gjorde bara för 20 år sedan.

Sen kan man undra hur det kommer sig att den sk. "kärringsjukan" inte längre är det, utan är en "tjejsjuka".
Unga tjejer har oförklarlig värk. Det kryper ner i åldrarna.
Vissa läkare (faktiskt!) hävdar att det är D-vitaminbrist.

Sen angående frågan om hur man köper Fit Line då, så jämför jag det med Tupperware. Det går inte att köpa i butik, men kvaliteten är ju suverän!
Dyra plastburkar som håller i evighet.
Ingen ylar över just det säljsättet på dem. "Om dom vore så bra skulle man sälja dom i vanliga butiker".
Hm..
Jag förstår inte att man hakar upp sig på det. Var det mer ok om man betalade 1000:-/ månaden i en butik?
Sen tänker jag också såhär just när det gäller specifikt Fit Line.
Många reagerar på olika sätt och hävdar bestämt att det inte kan fungera så som jag och andra hävdar att det gör.
Men har inte själva druckit det eller läst om just Fit Line. (fakta)
Så man jämför med annat. Liknande.
Och i min värld så är det som att jag köpt en Volvo, berättar det och till svar får jag "näe, det är ingen bra bil".
Nähe? har du en volvo?
Näe, men jag har läst att Volkswagen är skit.
Jaha? Men har du erfarenhet av just Volvo?
Nej. Men bilar i allmänhet.
Jaha... Då har man ju inte kört specifikt Volvon. Ju. :-)

Sen, återkommer diskussionen om det är möjligt att vitaminer blir vattenlösliga eller inte.
Ja, det är ju det som är ett av patenten liksom. :-)
Det har funnits i Sverige sen 2002. Hade produkterna varit farliga hade det nog varit en löpsedel minst vid det här laget.

Man är kvalitetssäkrad i Tyskland osv. osv.
Och hur som, vi behöver peta i oss stora mängder innan det blir farligt i detta solfattiga land.

När jag påbörjade mitt drickande, så fick jag varningen. "Prata inte om det".
För, det är en källa till irritation, diskussion och ifrågasättande. Helt klart.
Att det var så pass, att man behöver "prata tyst om det" gör mig rätt förvånad. Faktiskt.
Och lite full i skratt!
Herre gud. Det finns väl viktigare saker att bli upprörd över?
 Jag tycker att jag inte ska behöva smyga och mygla med vilket kosttillskott jag använder mig av.
Andra får göra som dom vill.
Men får snällt acceptera att jag gör det jag anser bäst för mig och jag tänker inte mörka det.
Lika lite som att jag är träningsperiodare och älskar Choklad.
Det borde vara mer upprörande! ;-) 

Böckling

Om vi igår var "svedda" av den sköna luften, så är vi idag svedda på riktigt!
Vi luktar som böcklingar hela högen.

Det var allmän Stämma, städ och elddag idag.
Maken åkte på stämman och städet.
Jag fick pyromanjobbet!
Alltid kul att elda lite.
Men, det är ju såhär. Går man ut i skogen, drar en cigg och sprätter iväg fimpen...då fjuttar det till och sex hektar skog brinner ner.
Ska man elda brasa, då jädrars får man ligga i för att få skiten att brinna.
Att jag drog ut slangen, för att vara på säkra sidan, var ju parodi.
(Barnen hade kul med den dock och fyllde snabbt en grop, som blev en lergrop...)

Som tur var stora dottern också med. För under tiden jag tuttade på, blåste, tuttade på, väntade på vind och tuttade på igen, så gjorde Minime lite annat.
Jag kan meddela att man inte ska elda brasa ensam om man har en 4 åring i närheten.
Hon rasade först på alla fyra i lergropen. In och byta kläder och tvinga på henne överdragsbyxor.
Sen satte hon sig på rumpan i samma grop. In och byta stövlar, strumpor och långfillingar..
Sen blev hon kissnödig. In, dra av allt och kissa.
Sen, kissade hon på sig. *suck*. Där fick jag ett negativt utbrott, ja.
In, byta kläder på hela ungen...

Sen hittade vi en flaska tändvätska...
Och fick det att fjösa till lite grand.

 Sen hittade vi lite lacknafta och fick det att brinna, lite...

 Sen dök maken upp. Han hade bensin! :-)

Det har varit fantastiskt varmt och fint hela dagen.
Vi är inte röda på kinderna av endast elden idag. Solen har tagit.
Det har varit en skön helg och jag är inte ett dugg sugen på att åka hem och fortsätta att packa, kan jag säga..
Hoppas att det är lika fint i morgon..
Jag skulle behöva tvätta och hänga lite kläder på tork...:-)

Tron kan försätta berg, tydligen.

Idag har jag gått och funderat...Fnulat, tänkt, vänt och vridit.
Orden som har snurrat är Open minded och close minded.. Det finns inget bra svenskt ord, känner jag...

Men det är de orden som har snurrat. Och funderingar på varför det ibland blir så aggressivt runt det som är nytt och okänt. Varför människor är Close minded.
Om det beror på rädsla, eller om det är så enkelt att "jag har mina regler, du har dina regler, men det är mina regler som är rätt".
Jag är själv en sådan, trots att jag är extern. Så det ska mycket till för att jag ska acceptera andras regler.
Trots det jag är mottaglig för sådant som är nytt.
Är Open minded. För att sånt jag lärt mig, kanske förändras. Det visar sig att allt inte är som det varit. Det har tillkommit nytt. Ny info, nya läror.
Men, människan har alltid varit rädd för det som är nytt. Det är läskigt. Att pröva sådant som är out of the box. Sådant man inte kan förstå hur det kan fungera.
Pröva alternativa saker. Komma fram till att sådant som inte borde gå, faktiskt gör det.
Och när man ifrågasätter varför det inte går, blir det kinkigt..

Inom sjukvård är det tufft att komma med nya idéer.
Tänk bara på alla "häxor" med kunskap i sjukvård. Dom var inte poppis. "sådär kan man inte göra..folk ska fan dö, som dom brukar"
Och sen kiropraktorerna. Jag mins hur höga vågor det gick om dom. Kvacksalvare..
Jag mins själv när jag blev tillsagd av en läkare "går du till kiropraktor, behöver du inte komma tillbaks till mig"..Jag var modig nog att gå ändå och få ordning på mitt bäcken, utan att äta värktabletter...

För att inte prata om naprapater, zoomterapeuter och akupunktur.
Så mycket skit dom har fått.
Det ska inte fungera. Man ska äta mediciner, helst länge och många. Tillslut behöver man mediciner mot medicinerna.
Man vill bota symptomen inte grundsjukdomen. Det finns forskning och fakta på det.
Läkemedelsindustrin vill ha det så.
Tjäna pengar på att folk blir "nästan friska".

Och hävdar man annat, ja då får man skit.
Tänker bland annat på Olga, som hävdar att med rätt kost och träning behöver man inte vara överviktig och sjuk.
Så mycket skit hon får för att många inte orkar och klara av att vara så strikt som hon är. Det sägs att hon manipulerar bilder och det kan bli grymt aggressivt där de tjejer som gått ner mycket får höra att dom är fula och för vältränade och smala.
Go figure!

Och jag kan säga såhär. Vill man ha en het diskussion, bli osams med någon eller bli den "konstiga" i en grupp, då ska man berätta att man dricker Fit Line.
Vill man spetsa till det lite, så ska man berätta att man mår bra av det eller rent av blivit frisk från en sjukom. Om man sen vill få fullt krig, jag då ska man berätta att en eller flera anhöriga eller vänner dricker det och blivit friska från någon kronisk sjukdom.
Då jävlar blir det liv! :-)
Och då pratar jag inte nödvändigtvis om mig personligen, utan många jag känner som inte vågar berätta att dom dricker Fit Line och ljuger och säger att dom är friska på grund av ny traditionell medicinering.  

Och då blir jag lite rabiat. För, varför ska inte det respekteras, som allt annat?
Visst, gemene man tycker att det finns för lite bevis för att det fungerar, på riktigt. Och visst, det köper jag.
JAG har bevis, för jag får det varje dag, från andra som dricker Fit Line.
Men jag tycker att man inte kan avfärda något man inte har prövat på själv. Och då räknas inte ett par veckor, för kroppen behöver minst tre månader, för att hinna läka.

Jag var jädrans tveksam länge och rätt kritiskt. Men, valde att prova själv, för att sedan kunna ha en åsikt.

När någon dricker C vitamin från apoteket och berättar att dom är pigga som attan, då är det helt ok.
Om någon äter LCHF och blir av med diabetesen, så är det också ok.
Men, dricker man Fit Line och säger att diabetesen försvunnit. Ja då jävlar. Då inbillar man sig och är nog lite störd.
Mycket beror på att man inte vet vad Fit Line är. Och man vågar inte prova för att själv utvärdera vad det är.
Ofta får man höra att det är så dyrt.
Och ja, det är det. Varför? För att det är dyrt att ta fram det. Vilket i sin tur beror på att man har flera patent på att ta fram produkten, så att den är helt vattenlöslig.
Till och med D vitaminet. Som i vanliga fall transporteras med fett.
Nu har man sett till att den processen som vanligen sker i tarmen, är gjord innan, med en metod som heter Micellisering.
Det gör allt vattenlösligt och att det tas upp jätte fort i kroppen. Och, man kan inte överdosera det. Man kissar ut allt kroppen inte behöver.
Men, kroppen behöver stora mängder vitaminer och mineraler. Mycket mer än det vi får i oss via vanlig mat.
Sen är det också så, att om man tittar vad som är i produkterna (jag pratar nu om "bas settet") så blir det lika dyrt att plocka ihop allt innehåll på ex ett apotek.
Men, då får man med sig en kasse hem och måste kanske peta i sig 15-20 olika kapslar och tabletter.
Och det är inte lika effektivt, iom att kroppen måste smälta kapseln.
Nu dricker man produkterna i ett glas vatten, två gånger om dagen.

Sen kan man jämföra det med om man tex fastar i 5 dagar. Då dricker man massor med juicer som ger en vitaminer och mineraler.
Många tror ju att själva effekten man får, tex "kicken", ont i huvudet eller kroppen, är av att man inte äter. Jag är inte lika övertygad. Jag tror att det är den enorma boost av vitaminer som ger en utrensning och "effekt".
5 sådana dagar kostar 285:-
Om man då tänker att man dricker dessa jucier för att få i sig alla vitaminer en hel månad (jag har räknat på 25 dagar) då kostar det 1425:-
Fit Line kostar 800:-/ månad.
I´m just saying....


Så undrar man varför det inte säljs i butik.
Jo, man vill inte lägga ner pengar på traditionell marknadsföring. Värdet av att personer som dricker och får erfarenhet av produkterna rekommenderar det vidare är större. Man har valt att lägga pengarna på att produkterna ska vara lite billigare än om man lägger pengar på reklam.
Man vill inte heller sälja i butik, för då blir det dyrare, igen. Butiken ska ha marginaler.
Det har gjorts en undersökning i Finland på innehållet i olika tillskott köpta på apotek och hälsokost butiker.
I vissa fall, fanns det inga vitaminer alls.
I många mycket mindre än det borde. Man skulle alltså äta dubbel dos än det rekommenderad, för att få i sig tillräckligt mycket.
Att då få en butik att sälja det dyra, som räcker längre än det billiga, som dom kan sälja mer/större volym av...hm.. näe.
Och, en annan stark orsak är att man vill att användare ska ha en sponsor.
Alltså en person att rådfråga när man påbörjar drickandet.
Det är nämligen så, att har man en lång sjukdomshistoria, får man nästan alltid stora utrensningar som kan vara oerhört jobbiga.
Då behöver man stöd. I vilka doser man ska ta, om man ska ta små pauser, om man ska byta produkt till en mildare osv, osv.
Denna sponsor, som har sålt produkten, "tjänar pengar" på så vis att de i sin tur får köpa produkter lite billigare.
Och varför är det så hemskt?
Ingen jobbar väl gratis???
Dessa sponsorer hjälper också till vid registrering, ändringar i order osv.
Men mest som stöd.
Man får också tillgång till olika grupper av personer som dricker, för att man ska få mer info om hur det fungerar osv.

Nästan alla får utrensningar som heter duga. Kroppen gör det först, innan den kan bygga upp immunförsvar osv.
Dess sjukare man är när man börjar dricka, dess större utrensningar får man.
Har man stora brister i kroppen, kan man få alla möjliga symptom i början.

Man får så också så kallade "fluscher" som gör att man ser ut att få en allergi reaktion. Vilket det alltså inte är.
Produkterna är "tvättade" ifrån alla allergener.
Men, man kan få röd, varm hud lite här och där på kroppen. Det känns som att man har nässelfeber.
Vissa får feber på riktigt och mår väldigt ruttet.
I början kan man få huvudvärk.
För mig kändes det som att jag hade sockerdricka under huden..

Jag får sällan fluscher, men när jag får det sätter det sig nästan alltid på båda mina knän. Där jag har förslitningsskador.
Maken, får fluschar varje dag. Oftast över bihålor, öron och hals.
Han var öronbarn som liten och har varit konstant förkyld som vuxen...


Vad är då min poäng? Jo, varför är det så svårt att ens tänka sig att tillskott av vitaminer och mineraler gör en friskare?
Varför får många höra att när dom frisknat till från exempelvis eksem eller värk att " ja du vet, tror man bra tillräckligt".
Man hävdar alltså att själva "tron" ger mer effekt än tillskott av vitaminer?
I min värld är det jätte märkligt.

Varför dricker jag det då?
Tja, jag vill testa om min pälsdjursallergi kan bli lindrigare eller tom försvinna.
Om jag tror det? Mjäe...Jag är inte övertygad.
Men jag hoppas! :)
Jag kan säga att min Astma är försvunnen. Jag har inte tagit astmamediciner på snart tre månader. Inte när jag tränar, inte när var förkyld häromveckan (och ja, man blir förkyld trots att man dricker FL, men inte lika däckad oftast och man får inte alla skitvirus som går..)
Och jag har inte tagit någon pollen medicin än i år.
Flera jag känner som är lika pollenallergisk som mig, har påbörjat intaget av antihistaminer.
Jag ska pröva om det går utan...

Och, även om min allergi inte försvinner, så är jag jätte nöjd med att jag vet att jag får i mig alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver.
Man har bara en och man ska vara snäll mot den! :-)

Favorit dofter och ljud..

Nu känns det att vi varit ute i den underbara lantliga luften.
Kinderna bränner och ögonlocken är tunga.
Man får mycket syre på kort tid! :-)

All snö är nästan borta nu. Grannen fick snällt dika lite för att undvika översvämning och hade dikat bort runt den "bro" som går in på vår tomt.
Tur att han finns.

Vi fick besök av farmor och liten kusin med föräldrar, grillade korv och njöt av den sköna dagen.
Det har regnat till och ifrån, men är varmt ändå.
Nere vid havet blåste det ganska friskt.
Men så snart man gick in i skogen, var det helt underbart skönt.

Vi tog en ganska lång promenad och det doftar så underbart..
Det bokstavligen forsade ur skogen...

Man har fällt en massa trän i hela området...Och samma där, det finns inget som slår doften av stockar som ligger på tork...

 ..och blöt mossa...Ah...

Nu blev det mycket "doft"...:-)

Stora dottern berättade häromdagen att man på en lektion pratat om ljud och hon frågade vilka som var mina favorit ljud.
Först tänkte jag "ljud? Jag har väl inga direkta favorit ljud".
Men, efter en stund så poppade det ju upp...
Vatten som slår mot en brygga..
Svalor som flyger genom luften...
Knastret när man går på en grusgång...
Fågelkvitter tidigt på våren, när dom kvittar "hysteriskt"..
Barnskratt..
Och listan kan göras lång...;-)

Fredaga hela veckan...

När stora dottern dök upp i måndags, tyckte jag att hon var hemma lite väl tidigt. Och visst, men det fanns förklaring på det.
"Det är fredag" informerade hon mig. Jaha? ok, fredagsschema.. "Vi har fredag på onsdag med"..ok
- Vad har ni på fredag då? "onsdag".
Hm..Aningen förvirrat...
Och, idag har ju VI fredag. Så, det är första gången vi har tre fredagar på samma vecka! :-)

Jag började dagen med att strääääcka fint på mig och välkomna morgonen. Och fick nackspärr!
Not så skönt.
Helt ok om jag inte tittar till vänster...men jag glömmer ju bort det titt som tätt...och så blir det lite "ajajojojojiiiii"
;-)

Dagen har dock varit kanon! Började med spöregn.
Vi åkte till kund långtbortistan och det kändes som att båt hade varit mer lämpligt än bil. :-)
Det är alltid någon form av skitväder när vi åker dit. Hela vintern har det varit snöstorm och drivis när vi åkt dit.
Dom överväger nu att förbjuda oss att dyka upp under sommaren! ;-)
Men, på eftermiddagen tittade solen fram och direkt hade vi runt +16 grader.
Sommarkänslan är här direkt! ;-)

Jag hittade två nya smaker på vatten idag. Båda var goda! Mycket godare än de jag prövade förra veckan.
Att vatten smakar chokladshake blir jätte märkligt! ;-)
Men dom här blir goda med lite is i sommar! :-)

Och jag bidrog till samhället, genom att köpa en liten blomma. Det hör liksom till.
Det var fin blå färg i år!

Sen kunde jag inte hålla mig.....Jag har min läsplatta som funkar kanon.
Men, på något vis är ledigt, vila och soffhäng samma som...

..Böcker..Med pärm! :-)
Det gick bara inte! En mord och en...tja.."bjafs". Sånt som inte är speciellt bra litteratur, eller ens en jätte bra historia. Men det är lättläst och jag vilar huvudet! ;-)
Men, man har lovat strålande sol och värme i helgen. Risk finns att jag inte hinner läsa, utan bara är ute och krattar, eldar, röjer sly och blir friskluft förgiftad!

14 dagar, två veckor..

En anings träningsvärk och en aning om helg.
Det är stämma och städdag på landet, så vi "måste" åka dit. Så tråkigt! ;-)
Eftersom städningen är ganska tidigt på lördag morgon, piper vi ut redan på fredag. Ska bli så skönt att få två heldagar där ute.
Nu är det jätte länge sedan vi var där. Och, sen blir det nog inte mer innan midsommar. Typ.
Det blir en rent sorglig landetsommar i år.
Men, sen blir det dess bättre! :-D

Det ska bli kul att se hur långt våren hunnit där nu.
Här hemma, har det smält helt otroligt bara sen i söndags!
Då försökte vi förgäves gräva fram kanan..Nu är snart all snö försvunnen från gräsmattan!
Wow!
Det gick jätte fort när det väl blev lite värme!

Idag var första gången som jag tog kappan i handen på hemvägen för att det var för varmt! :-)
För ett tag sen blev jag inbjuden till en föreläsning av SIS.

Det handlade om standarder för rättssäkerhet och en ny bilaga gällande bevissäkring vid brottsplatser.
Jag var sådär sugen, tills jag fick höra att Leif GW Persson skulle var en av talarna.
Då bokade jag in oss på direkten! :-D
Och han är ju störtskön!
Innan honom pratade en "gubbe" ifrån FRA. Mycket intressant!
Om databrott och hur man säkrar bevis som är "virtuella"
Och hur mycket pengar som tvättas via nätet.
Jiises..
Förresten, visste ni att vid 80% av alla brottsfall i landet, är det en dator inblandad på ett eller annat sätt.

Sen pratade en åklagare om bevisföring. Hon var riktigt rolig!
Hon meddelade att om alla vi som satt där, skulle veta hur mycket info man kan hitta om oss bara genom att få tag på vår mobiltelefon, så skulle alla stampa sönder den! ;-)
Sen pratade hon om nya sätt att hitta bevis...
Jag hade tex ingen aning om att det numera finns "sperma hundar"! Ett tips var dock att hundarna skulle vara mätta när dom spårade...annars försvann beviset! Hmmm..

Sen, kom då GW.
Han satt, som han brukar vid ett bord..

Och sen kom grejen! Han körde OH!

 Sen drog han sina teser och lite olika fall han träffat på.
Och man ligger ju dubbelvikt av garv. För han driver med allt och alla och mest sig själv.

Efteråt var det mingel och plockmat, men vi orkade inte stanna.
Såhär vardagskvällar är man inte så mingelsugen.
Det blev ändå rätt sent.

Till barnens stora förtjusning så pass sent, att vi behövde någon som hämtade på dagis.
Kompisen C, som alltid ställer upp, vad man än behöver, hämtade dem.
Succé!
Vi bytte bilar på lunchen så att hon fick vår med bilbarnstolar i. Och maken körde skiten....nej, jag menar, han körde hennes bil sååå försiktigt! ;-)

Hon har inte hämtat förut, så hon fick en karta av mig var dagis och skola ligger.
Sen, när hon hämtat Minime, så låtsades hon inte hitta till skolan, utan frågade om Minime kunde visa vart dom skulle åka.
Och -se på fasen! Det kunde hon!
Det trodde inte jag att hon skulle kunna!
I varje korsning fick hon frågan "hur ska jag svänga nu? Ska jag åka rakt här?" och hon visste precis!
Det är rätt bra ändå för en 4 åring! :-)

Och - Idag är det 14 dagar tills vi får nycklarna till nya huset! :-)

Hoppas att dom inte luktar för äckligt...

Så är det dags att tänka ny vecka.


Vi har varit jätte duktiga och haft en jobbfri helg!
Det går, bara man vill! ;-)
Man ska kanske föregå med gott exempel där också, så att man inte sätter ribban vid att man ska få svar, vare sig det är helg eller inte.


Helgen har gått jätte fort! Tom så att Lilleman sa idag "vi gick upp, åkte bort, käkade lunch och nu äter vi middag. Vart tog dagen vägen?" ;-)
Vi var faktiskt ute ett par timmar på eftermiddagen. Jag satt med näsan i solen och kaffe i min Ugglemugg.
Och det känns i kinderna nu, att jag blev lite "svedd".
Lilleman, som blir snabbt brun, han har redan färg! Skitunge! ;-)

 Och nu smälter det! Så att man kan höra det. Det droppar och porlar lite här och där...

Men, vi har ju att ta av, minst sagt. Här under, finns en kana!
Vi har påbörjat projektet "gräva fram kana"...

 ..Det lär inte vara gjort i en handvändning..men vi har hjälpt våren på traven.
Barnen njöt hejdlöst av att kunna ha bara fleece och tunna mössor. Najs!

På mässan idag köpte jag mig lite lökar. Av en växt jag inte har en aning om vad den heter.
Men, den blommar med klockor, i olika färger. Tydligen så doftar dom mindre gott och det gillar inte rådjuren!
Sedärja. Man ska skrämma bort dem om man sätter en och annan lök runt det man inte vill att dom ska äta upp.

Ska bli spännande att se om jag får dom att leva och sen skrämma bort "odjuren" :-) Och undrar om även vi kommer att tycka att dom luktar...hm...inte så gott! ;-)

Dagens tvätthög, veks samtidigt som jag gjorde som jag brukar. Tittar på alla hus och trädgårdsprogram som går att finna.
Jag får verkligen inte nog. Nästan så att jag undrar vad det är för fel på mig! ;-)
Finns det ett "bygga/ inreda/rusta upp/ sälja" program, så måste det ses!

Nu är det kaffe och praliner...

Finpraliner! (som man inte delar med sig av! ;-) ) Innan projekt "duscha barn som inte vill" sätts igång.
Konstigt att det bara är jag som är trött på den diskussionen....

Pimp my trädgård

Så kom den då!
Våren!
Jag har bestämt att det är vår nu och värmen väntar runt hörnet! :-)

I flera dagar har vi haft +grader. Och varje morgon det inte är minusgrader, är en bra morgon! :-D
Igår regnade det tom.
Hur skönt är inte det!

Minime och jag var iväg på barnkalas igår. 
Nu är ju barnen så stora att dom egentligen kan lämnas och hämtas sen sockerhöga och fina.
Men, det är liksom trevligt att fika och snacka skit med de andra föräldrarna också. :-)
Och Minime ville inte att jag skulle gå.
Hon är inne i en grym mammaperiod nu. Vill helst sitta i knät, hela dagarna! ;-)
Det är väl åldern, för jag hörde att flera i hennes kompiskrets är likadana. Plötsligt får inte mamma gå..

Nåja, under tiden vi kalasade, åkte killarna för att storhandla och uppdaterade pysselförrådet.
Vi fick för oss att vi skulle göra Papier-maché djur. Typ dinosaurier.
Jag kan summera projektet såhär. Fan.vad.kladdigt! ;-)
Men, ungarna hade kul!

Maken var jätte duktig på att mecka till stommen. (Oftast har man ju ballonger som stomme, men vi ville vara lite mer kreativa! ;-) )

Helt lätt var det inte...Vi hade lim överallt till slut..
Men, vi fick ihop det till en Varan! ;-)

Nu står den och torkar.. I kväll får vi köra lager numero två. Sen ska den målas och fixas till.
Barnen pysslade med lite andra grejer.. en gubbe tex.

 Jag är sugen på att köpa lera som man kan torka och lacka. Göra mysiga grejer till trädgården på landet.

Jag är en sucker för små troll och nyckelpigor. Det drar igång fantasin! ;-)
Det är så kul att pimpa trädgården!

För att få lite vår boost åkte vi idag på trädgårdsmässan. Det är ju inte så mycket att titta på egentligen, mycket av samma saker, men man får så mycket sköna synintryck och dofter!
Det är som att gå direkt in i sommaren! :-)

Barnen var överlyckliga att få dra på sig gympadojor när vi åkte.
Som dom har längtat! :-)

Väl inne på mässan var det inte så mycket folk.
Skönt!

 Många vackra saker att sucka över! :-)

Grejen är ju att man inte kan ha en blomma eller en kruka..Man behöver köra more is more..:-D
Och titta vad jag hittade!

Hur söta är dom? Och hur fina blir dom i trädgården??
Nu när vi klev ut ifrån mässan (Nu var det full ruljans, jädrars...Vi var smarta som åkte innan lunch!) var det full sol och nästan 10+.
Härligt!

Man har fått en och annan vårkänsla! ;-)

Styrelsebeslut.

Jag har hela dagen haft en "fredagskänsla" i kroppen.
Vet inte varför riktigt..
Det är ju fortfarande kallt på morgnarna, men riktig skönt framåt eftermiddagen.
Utan att gnälla så är det lite knepigt att det inte kan bestämma sig.
För kalla morgnar betyder vinterstövlar och överdragsbyxor på barnen.
Eftermiddagens varmare grader gör att dessa blir lite varma..men behövs för att allt blir så blött.
Lillemans vinterstövlar går att vrida ur, varje dag.
Trots att det är "gummistövel" en bra bit upp på ankeln.
Vattenpölar ÄR till för att hoppas i! ;-)

Men, det har lovats +7 grader och regn till helgen! Låter bra! För då försvinner snön!
Man kan ju hoppas.
En av grannarna har stått med spade och spett idag och hackat bort snö och is från sin uteplats. Fler än vi som inte orkat vänta utan grävt fram den, med andra ord! ;-)

Vi började dagen med ett styrelsemöte.
Man kan undra varför vi, som bara är två, behöver ha det.
Men, det är viktigt av flera orsaker.
När man jobbar som vi, blandar jobb och privat hejvilt, då är det noga med att sätta strama regler.
Att verkligen prata om de förväntningar och ansvarsfördelningar som finns.
När det skiter sig, då är det ofta pga outtalade förväntningar.
"Jag antog att, jag trodde att, men det borde du ha förstått"... och så blir det grinigt.
Är det något vi lärt oss, så är det att de flesta irritationsorsaker och tjafs förebyggs med uttalade förväntningar.
Gärna även dokumenterade, när man pratar jobb.
Och - uttalade ansvarsområden. Vem gör vad och när, för att slippa dubbeljobba, eller irritera sig på att något inte blir gjort, som man trodde att den andre skulle göra.
Specificerar man sånt, så slipper man bli irriterad.
Och - vi som jobbar och lever ihop, måste förebygga sånt så långt det går.
Jag menar, det finns massor man kan bli oeniga över ändå! ;-)

Sen måste vi föregå med gott exempel, när vi gnatar om att man måste ha sina styrdokument och redovisande dokument i ordning.
Frågar kunden om vi har det, måste vi ärligt kunna svara ja. Och inte "mjäe" :-)

Idag hade vi en punkt på dagordning, som legat och gnagt ett tag. Som vi vet att vi måste ta i och ha klara regler för.
Men, det har tagit emot lite.. ;-)
Idag, bestämdes det dock och gick under beslutspunkten, för att vi inte ska kunna smita ifrån det! :-)

Arbetstider..och skärmtid.
Vi förlängde ju dagistiderna, för att vi skulle hinna jobba klart, på jobbet. Ägna oss helhjärtat åt barnen när vi är hemma.
Det höll ett tag.
Sen havererade det.
Jag har iofs varit duktig på att inte packa upp jobbdatorn när jag kommit hem.
Men, jag fejjar ju, instagrammar, twittrar för jobbets räkning, kollar mail, bloggar och har mig.
Maken gör ju inte det, men han viker upp sin bärbara så snart han kommer innanför dörren. Och fortsätter att jobba, maila och hänga på Linked in, eller spela olika spel på telefonen.
Man kan inte anklaga oss för att var närvarande, direkt.
Man får ju skämmas!
Barnen får inte hela oss, när vi har ett öga på en skärm och våra stackars hjärnor vilar aldrig.

Så, nu är reglerna stenhårda. 
Från att man loggar ut på jobbet, är det dator och telefonstop till klockan 20:00!
Då har barnen lagt sig och taggar ner inför nattning.
Och -inget jobb prat från att vi kliver ut på jobbet, tills barnen somnat. Helst inte alls, förrän vi är på jobbet igen dagen därpå.
Att prata jobb vid middagen innebär nästan dödsstraff. ;-)
Idag svarade inte ens maken i telefonen när vi satt och åt! Det fick vänta. Wow, liksom! ;-)
Det är sällan så akut att det inte kan vänta. I alla fall när det gäller jobb.
Medan jag surfar massor, så har ju telefonen fastnat i örat på honom.
Och båda är lika illa.
Det blir ingen glad av och absolut inte barnen.
När det gäller barnen måste dom få både kvantitet och kvalitet.

Reglerna startade idag.
Och, det var ju inga problem att göra som vi bestämt. När klockan närmade sig 20 hade jag inte ens lust att logga in på fejjan.
Detta trots att jag fick min nya telefon idag!
Som har alla finesser man tänkas kan! ;-)

Jag är lyrisk över luren, p.g.a. att den är som en liten dator och jag kan visa dokument och uppdatera från droppbox.
Sen är kameran suverän!
Men, nu kommer den att få vila.
Precis som vi! ;-)
Jag hoppas att "skärmförbudet" gör att jag får tillbaks min träningslust som har lyst med sin frånvaro ett tag nu.
Jag behöver det av så många orsaker. Mest för att få den mentala vila som träningen ger mig.

Det finns klara fördelar med att vara egenföretagare och entreprenör.
Nackdelen är att det kan vara så roligt att man inte kan koppla bort det! ;-)

Att fostra barn till god musiksmak.

Lilleman kommer springande och frågar.
- Mamma, vad tycker du är viktigast världen?
Jag funderar lite och svarar
-att ha någon att älska och bli älskad av.
Han hummar lite..
-Jo, men jag tycker att det viktigaste är att leva, funderar han.

Det höll jag med om, men tycket att det är ju roligare att leva om man har någon att älska och bli älskad av.
Är man helt ensam och oälskad så vissnar man, tror jag.

Jo, det tyckte han med.
- Klart, det kanske känns som att man inte vill leva, om man inte älskar någon.. men vet du mamma??
 -The show must go on!
Och så sjunger han en stump på Queen låten! :-D

Där har vi sann optimism!

Och -bra musiksmak redan i unga år! ;-)

Dags att avboka pensionssparandet?

Mitt i veckan. Igen.
Det är lite märkligt det här med tid och uppfattning av tid.
Ibland känns en dag som en evighet. Ibland går en vecka jätte fort.
Ibland känns det som att tiden står still.

Häromdagen var det 3 månader sen pappa gick bort.
Vilket är märkligt, för det är fortfarande svårt att förstå att han inte längre finns.
Det känns som häromveckan jag fick det samtalet.
Men, det känns ändå som att det var ett år sedan jag var där på begravning!
Jag tror att det hänger ihop med att det var full vinter då. Kallt och mycket snö.
Sen har det inte hänt så mycket, utan är lika kallt, nästan.
Så, det känns som att jag var där i början av vintern!

Det är nog också orsak till att det är svårt att fatta att vi är inne i april.
När vi sitter och planerar och lägger tidspussel och ser att maj nästan försvinner, bland röda dagar, långhelger, flytt, kurser, utbildningar, utvecklingssamtal och födelsedagar.
Och vips så har folk försvunnit på semester..typ.
Men, i huvudet tror man att det är februari och man ha all tid i världen!

Det är också väldigt olika hur effektiv man är..
Vissa dagar bara försvinner och man får inget gjort. Svårt att sätta fingret på vad det beror på, men det är som att knata runt i sirap.
Vissa dagar får man massor gjort, på samma tid. Trots att man kanske blivit avbruten en massa gånger.
Det bara flyter ändå.
Sådana dagar, när man kan stänga en massa öppna loopar är sköna.
När man känner att man är i kapp och börjar se helheten. Det är najs!

När man är sin egen chef måst man klappa sig på axeln ibland och säga "bra jobbat!" ;-)
Idag var en sådan dag.
Jag älskar ordning och reda. Och det spelar ingen roll om det är att jag städat ett rum, städat bland mina papper eller fått ordning på en process.
Tillfredsställelsen är den samma. Och idag fick jag äntligen till en process, så att jag blev nöjd och känner att den funkar.
Som jag har funderat och grubblat....Sånt tar energi.
Nu är det lugnt i grubbleriet.

Dagen började dock inte lika bra! Jag vaknade med ett ryck. "Ryggsäck!" var min första tanke.
Lilleman åkte med skolan på äventyr idag och skulle ha matsäck med.
Den gjorde jag i ordning igår, men glömde att leta ryggsäck.
Och, i dagens läge, när 40% av huset är packat, ska man inte ge sig fasen på, att det man vet finns, går att leta fram.
Så, jag bokstavligen hoppade ur sängen och pep ner i klädkammaren och letade och letade.
Som tur var hittade jag en.
Annars hade det blivit spännande! ;-)

Skolan åkte för att se en film om rymden. På Cosmonova, tror jag.
Och - de fick veta att i framtiden kommer vår jord att gå under och vi får snällt flytta ut i rymden.
Så, tja.. man kanske ska sluta pensionsspara?? ;-)

Klubben för inbördesbeundran.

Igår, efter ett inlägg på fejjan, fick jag i ett av svaret meningen "klubben för inbördesbeundran".
Jag _vet_ att personen som skrev det inte menade något illa alls, utan det var med humor..
Men, jag fastnade vid just den meningen.
Klubben för inbördesbeundran.
Det har ingen positiv klang. Inte hos mig i alla fall. Jag är nog uppvuxen med att det är något negativt.
Och då börjar jag ju fundera...
Varför är det så?
Varför är det negativt att ha en klubb där man beundrar varandra?

För, det är ju en positiv grej, egentligen.
Om alla i en familj tex beundrar varandra och verkligen säger det! Hur bra är inte det?
Att man peppar, uppmuntrar, beundrar och lyfter varandra.
Att ha en arbetsgrupp eller en styrelse, som hela tiden ger varandra positiv feedback och ger uppriktiga komplimanger. Vilken styrka!

Vi är alltid så snabba, med att kritisera. "Du är inte bra, du är dålig, det gick inte bra, du borde kunna bättre"..
Men hur ofta gör vi tvärtom med folk i vår närhet?
"Du är bra! Det gick bra! Kanon! Fint!" ??

Visst, ibland behövs det kritik, men då ska den vara konstruktiv. Och helst inte personlig. Det är ett beteende som ska kritiseras. Helst.
Konstruktiv återkoppling, mer än kritik.
För alla vill göra bra, sitt bästa, göra gott, vara sedd, behövd och uppskattad.
Alla.
Säger man att "jag bryr mig inte" så ljuger man lite. Eller, så är man grymt intern och lyssnar bara till sin egen peppning.
Men, även om man vet hur bra man är och lyssnar på sin inre röst, så växer man av att få externt pepp.
Det kostar inget, att ge folk i sin närhet, eller en vilt främmande människa, beröm eller komplimanger.
Det genererar positiv energi. 

Varför är vi generellt så dåliga på det?

Man kanske ska lägga till det på Aprilutmaningen? "om du inte kan säga något snällt, låt bli att säga nåt alls".