Vem snodde dom andra fem?

Så var ännu en vecka till ända.
Jösses vad fort det går!
Det känns som ett halvår sen vi packade ihop oss och åkte ifrån landet! Galet!
På nåt vis känns det som att det är söndagar och fredagar bara.
Fredagarna är lite extra roliga, för mig.
Alla andra dagar är det nämligen jag som pallrar mig upp först och sen väcker alla andra.
(Det är skönt att gå upp en timme innan alla andra. Hinna vakna, hinna tänka hur dagen ser ut, hinna sminka mig...och SEN blir det fullkomligt cirkus! ;-) )
Vissa morgnar är mer än kaotiska. Och svettiga.
När vi var på kalas härom helgen, konstaterade jag och en annan mamma, att hur stressigt livet än är, när man jobbar mer än full tid och har flera barn, så är man som mest stressad vid dagislämning och hämtning.

Fast, nu kom jag av mig! :-)
Fredagar, då vaknar maken innan tuppen och åker till stan på möte! :-)
Vilket betyder att jag kan ligga och dra mig och njuta av att någon annan går upp! ;-)
Lite lyxigt!

Det lyxigaste som finns för en småbarnsförälder är att inte behöva lämna barn på morgonen.
Bara tanken på att kunna vakna, gå upp, göra sig i ordning och sen åka och jobba, utan att först styra upp en cirkus, gör en alldeles lyrisk!
Lite synd att det inte är riktigt så lyxigt på fredagarna, men jag kan iaf njuta av att inte gå upp första av alla! ;-)

Nåja, det har varit en bra vecka.
Vi har farit runt som små dårar, men haft kul under tiden! ;-)
Efter veckans första, stora och viktiga möte, firade vi med en god fika!
Ah..
Nu, när jag håller mig till mina kalorier och på den "smala vägen" så äter jag sällan godis, kakor och fika längre.
Och efter ett tag försvinner sötsuget.
Det är mer ögat och hjärnan som vill ha det.
Och visst, det var gott! Men inte så gott som man vill tro! Sött, mest.
Sen är det ju som tur är så, att när man hållit sig på banan ett tag, så krymper magsäcken.
Jag orkade inte på långa vägar äta hela goda biten.

En stor del av veckan har sett ut såhär.
Bilkö, bilkö och mera kö.
Vissa morgnar är hopplösa....

 Men, jag har ju laddat bilen med en massa gammal härlig musik, så jag poppar så mycket jag hinner! :-)
Det gör köerna lite lättare! ;-)

 Häromkvällen gick Minime och jag på en promenad.
Ganska sent på kvällen, men det var så varm och skönt!

 Svårt att förstå att vi är inne på sista dagarna i augusti!
Det har varit strålande sol i över 100 dagar! En sommar att minnas, på mer än ett sätt! :-)

 Minime gungade och jag njöt av solen...

Igår, klättrade Minime på en ny klätterställning på dagis och ramlade ner! :-(
Hon är inte speciellt klättrig, så vi blev lite förvånade över att hon stått på öronen.
Det hade gått bra, men hon tappade luft och var ganska ledsen när maken hämtade henne.

I morse var hon öm i magen, men mådde annars bra, så hon fick gå.
Vi hade ett jätte viktigt möte på morgonen, som vi inte riktigt kunde omboka och båda var tvungna att vara med på.
Ofta är det så, att vi måste åka båda.
Det kommer att bli bättre om ett tag, då kommer vi att kunna delegera till varandra mer. Det är inte helt optimalt att vi lagt alla ägg i samma korg! ;-)
Fröknarna lovade att ringa om hon verkade må dåligt. (Inte lätt att veta när dom precis vaknat..)
Jag ringde strax efter lunch och fröknarna tyckte att hon kunde vara kvar, för hon var lika pigg som vanligt.

Dagens möte gick också fantastiskt bra, men idag firade lite mer "lätt".
(Jag kan inte äta chokladkaka varje gång vi kan fira! ;-) )
Idag blev det mitt nya godis!
Finn Crisp i olika smaker. Dom är helt galet goda! :-)

Innan jag hämtade Minime svängde jag in och köpte lite höstblommor.
Mina pelargoner är fortfarande jätte fina, men det känns ändå som att det är dags att ändra.
Pellarna ska få följa med till landet nästa gång vi åker..

Sen hämtade jag Minime efter mellis.
Tänkte att det kunde vara skönt ändå när det hade varit ett litet trauma att bli hämtad tidigt.
Tror ni att hon ville gå hem?
Nope.
Så vi behöver inte ha dåligt samvete för att det blir ganska långa dagar..

Hon hade mått bra hela dagen, men varit lite lugnare och suttit och pysslat.
Jag fick ett halsband! :-)

Och - var satt hon när jag hämtade?
Högst upp på den klätterställning där hon ramlade ner igår!
Vilket ju var jättebra! Lite oroliga var vi att hon inte skulle våga klättra igen.
Men, hon är tuff, den lilla rackaren! :-)

Hon hade sagt att hon inte "kunde" springa idag på dagis. Men, när vi tog en promenad i kväll, då knatade hon på som en liten iller!
Längre än vad hon någonsin gjort, trots att vi tog med vagnen!

Lilleman cyklade, Minime knatade/satt i vagn och maken och jag PW:ade.
Så skönt!





Nu är vi på gång med vardagsmotionen! :-)
I morgon tänker jag unna mig en lång och stor frukost! :-)
Sen blir det styrelse/strategi möte hela långa dagen.

Det är skönt att vara tillbaks i vardagen på alla sätt! :-)