tre dagar som känns som trettio.

Det är tur att barnen har varandra, när vi föräldrar ligger i varsitt rum och är "svaga".
Så att dom har någon att leka med (och slåss med..) när vi sitter i karantän.
Båda hade feber på förmiddagen, men vi har ju redan etablerat att febriga barn inte är sjuka barn.
Det är löjligt pigga, ändå!

Och när mor ligger som en trasa på en soffa, då händer det nåt i huset.
"poff" så ser huset ut som ett bombnedslag.
Trots att deras far i morse plockade och fixade i köket (och gav sleeping beauty frukost på sängen.. mig alltså..) och tvingade båda att städa sina rum.
NU ser man inte röken av det...
Minime är snabbare än blixten att dra fram grejer.
Till hennes försvar måste jag dock berätta att hon kom med en macka och ett glas vatten till mig när jag låg på soffan och halvsov idag.
Hon kan, bara hon vill! :-)

Och det är så jag tillbringat dagen. Liggande på soffan.
Lite då och då har jag stickat en ruta till en blivande filt.
För. Jag.Är.Så.Less.
Och -då har jag varit sjuk i 3 dagar! Gissa hur jag skulle låta om jag blev sjuk länge??!!
Ett jäääädra gnäll...

Under tiden jag legat på soffan har jag blippat fram och åter på tv:n
Det går många väldigt skumma program.
Mest skräp.
Tur att det finns "play" på datorn!

Och tur att det finns tv:spel till barnen.
Vi får inte "föräldrar of the year" priset den här helgen direkt.
Det blir mest "kan ni leka i ett annat rum...det dunkar i mammas/pappas huvud"
Och då är det jäkligt skönt att dom inte är så små längre, utan faktiskt klarar sig själva rätt bra.

Förresten, har jag sagt att jag är less på att vara sjuk??????