Sidor

fredag 28 februari 2020

Tillbaks i stan och corona virus

Det pratades om att vi skulle få lite snö i slutet av veckan.
Jag trodde inte på det innan jag såg det.. :-)
I tisdags kväll började det blåsa lite och grannen som bor längst ner mot vattnet upptäckte att dom nu bor på en ö när hon kom hem.
Spännande!
Bara dagen innan gick vi här utan att bli blöt om fötterna, men man såg att havet nog rann åt fel håll liksom.
Jag såg även en bild som lagts upp i en grupp för området.
Här är stora ängar, som tillhör ett slott i närheten. Där går alltid kossor och får och betar.
Nu går inte det lika bra.
Dom skulle bli blöta om magarna kan man lugnt säga..

Jag har sovit ganska länge på semesterdagarna och tom stängt av klockan och somnat om, men på onsdagen då jag jobbade på distans, vaknade jag av mig själv klockan 6! Är inte det märkligt?

Och visst hade det snöat under natten såg jag när jag tassade ner i köket. Så vackert! :-)

Maken var lite nojig under kvällen att det skulle snöa så mycket att vi inte kunde åka hem, men så nojig var inte jag.
Vi har två fyrhjulsdrivna bilar, klart vi kommer hem.

Jag satte mig att jobba strax efter 7 och hade rivit av det viktigaste tills barnen vaknade, lagom till lunch.
Då packade vi ihop oss och åkte tillbaks till stan. Inte alls dumt att kunna jobba på distans och på så sätt dra ut på ledigheten lite.

Det var inget problem med snön alls, lite halt dock. Och vi var lite oroade över just vattnet efter vägen, men det gick också bra.
Så, nu är vi tillbaks i vardagen och det har fortsatt att snöa och är riktigt vackert ute nu.
Lite surt för det hade varit så najs att vara kvar hela veckan, men vi har saker inbokade både torsdag kväll och fredag, så vi måste vara här och då kan jag lika gärna jobba..
Dock var det skittråkigt att vara på kontoret, för det är bokstavligen tomt!

Nåja, jag passade på att ta ett löppass på löpbandet när vi ändå var hemma vilket kändes otroligt bra.
Det är konstigt hur kroppen nu mår absolut bäst om jag tränar minst tre gånger i veckan och sådär så att jag svettas så att det rinner.
Att gå och lägga sig när man är helt slut i kroppen, ända in i små muskler är så skönt!

Maken åkte iväg på bokrean när vi kom hem, men jag pallade inte det, utan prioriterade att jobba lite till och som sagt träna.
Men - han känner ju mig så väl att han kan köpa böcker åt mig ändå. :-)
Jag läser ju mängder med skönliteratur, men har blivit bättre på att läsa annat också, som jag är intresserad av.

Jag läser en del biografier, för att jag är intresserad av livsöden och beslut folk tagit.
Men även psykologi och hjärnan och kroppens kopplingar. Så en bok av Anders Hansen är inte dumt. :-)
 Och jag har läst på massor om inflammationer i kroppen och hur det kan visa sig i form av allergier osv.
Och hur man kan äta för att få den att läka ut.
Det finns för och emot i detta som med allt annat, men jag tror att man har kommit på något här .
Glutenintolerans är ju en inflammation tex och kan ge en massa märkliga symptom.

Hur som, den här boken är så spännande att läsa och lättläst. Det är som en skönlitterär bok men med massa fakta. 
 Och det går ju inte att vara på en bokrea utan att köpa något som har med trädgård att göra! :-)

Det har som sagt varit lite märkligt att vara på kontoret. Jag har unna mig sovmorgon för att inga barn ska upp och passade på att gå till frissan på lunchen .
Halva kontoret håller dessutom på och flyttar ut för att stora delar ska renoveras under våren.
Vi vet inte ens om vi kommer att kunna sitta kvar pga oväsen osv, så det blir en spännande vår. :-)

Fördelen med våren är ju att det kommer en del lediga dagar igen om inte allt för lång tid, men jag är glad att vi inte bokade in den resa vi hade tänkt över lovet, med tanke på Coronavirusets spridning.

Tanken var ju att åka över påsk men nu blir även på landet.
Det känns som att resorna finns kvar. Det är inte kul att dra till Italien som tänkt, om det härjar virus där.
Jag tror inte att det är farligt för någon av oss, men om sjukvården är belastad av de som behöver sjukvård, då blir det jobbigt ändå om någon av oss skulle bli sjuka.
Så vi stannar hemma och väntar och ser.

Jag njuter ju av att "bara vara ledig" och var på landet, men det är ju inte riktigt lika kul för barnen. Man vill ju gärna göra något med dem, men nu förstår ju även dom att det är smart att stanna hemmavid.
Jag skulle ju kunna vara ledig i flera veckor och bara njuta av böcker och pyssel! :-D

Nu har jag en massa mormorsrutor som ska bli filtar....

 Jag har virkat ett par rutor då och då och nu kan jag börja montera ihop dem. Det är kul!

Jag måste alltid ha något pyssel, annars känns det konstigt.
Böcker på lager och pyssel på lager! :-)

Vi invigde helgen med att åka till Globen och titta på Nick Gervais, stand upp. Så bra!
Nu har jag ont i alla skrattmuskler. :-)
Helgen blir lugn.
Det finns pyssel här hemma och nu vill man ju helst inte vara där det är mycket folk, faktiskt.
(Tur att det mesta köande denna kväll var utomhus och ingen hostade! :-D )

De frön jag sådde för ett par veckor sedan växer så det knakar och behöver planteras om och flyttas på.
Jag har lovat Minime att testa att baka makarons och vi ska åka och fika hos äldsta sonen.
Så, det blir en skön helg, hoppas jag.








måndag 24 februari 2020

Livet på landet, storm och försvunnen el.

Så skönt att packa ihop oss och dra till landet i fredags.
Det har varit lite märkliga dagar, med en del turbulens och annat som snott energi. Det är ju det där jag behöver jobba på, att inte låta min energi dala, när andra har det jobbigt.
Det är också svårt att inte ta ansvar, eller "lägga sig i" utan låta det vara så att de som är inblandade får se effekten av sina beslut.
Det är ju som med barn egentligen, man måste låta dem göra egna misstag och se vad beslut leder till, men energi drar det i onödan. :-)

Nåja, solen sken hela fredagen och det var värsta vårvädret, så najs!
Livsandarna vaknar ju när det blir fint väder och solen skiner och värmer.
Men, även blåstandarna var vakna. Jäklars vad det blåste och blåste....
Så mysigt dock att tända brasa och sjunka ner i soffan med virkningen. Jag kan sällan bara sitta och titta på tv tex... Jag måste virka eller sticka samtidigt. :-)


På lördagen vaknade vi till regn och mer blåst och duggregn.
Jag hade varit sugen på pannkakor sen helgen innan, då jag saknade en massa ingredienser jag trodde att jag hade, så nu vevade jag ihop en skål.
Och vad det är gott! Mums! Glutenfria och sockerfria.

Medans jag väntade på att regnet skulle ge sig, städade jag skafferiet.
Vi har massa mat, men det är svårt att minnas exakt vad, så nu inventerade jag och la på minnet vad vi inte behöver köpa hit. Typ salt - där klara vi oss till 2024!


Det blev uppehåll ett par timmar så att vi hann släpa lite ris och städa lite runt på tomten. Vi har inte hunnit städa upp efter förra stormen när två björkar vek sig.
Jag satte lite frön i växthuset och när man står där gör det ju inget att det regnar, det är bara mysigt.

Men det fortsatte att blåsa och det är otroligt högt vatten. Det som bott här länge, har aldrig sett denna mängd vatten.
Vi brukar ju ha ganska lågt och tex få hoppa ner i båtarna vid bryggorna. Nu skulle man få kliva upp i båten!
Och vissa bryggor har flyttat på sig, för att vattnet har tryckt på underifrån. Det har aldrig varit ett problem någonsin.
När man står på bryggan blir man blöt om fötterna för det slår över bryggan och även underifrån som små gejsrar. :-)

Vi grillade lite korv och jag är så glad över att jag har envisats med att spara vår lilla rökgrill som maken hotat att slänga flera gånger.
Den funkar inte speciellt bra till att röka grejer i, men är perfekt stor att snabbt få igång en grillakorvgeld.

 Men, vinden tilltog och även regnet så till slut gick vi in för dagen.
Jag påbörjade middagen och var nästan klar, när strömmen gick. Det blev rätt mörkt!
Fasen.
Det borde vi ju fattat.
Jaha, vi tände alla ljus vi hittade och plockade fram pannlampor och ficklampor. Här ute vet vi ju var vi har dem, i motsats till i stan! ;-)
Efter en halvtimme kom strömmen tillbaks, vi snabbade oss att tappa upp vatten i alla hinkar vi hittade och sen gick strömmen igen....
Jaha, inget att göra.
Dock är vi ju bättre rustade här än någon annan stans om strömmen går.
Vi har värme, vi kan laga mat, både på öppna spisen inne och på flera olika grillar ute.
Vatten att dricka har vi med oss i dunk.
Det enda vi tappade upp vatten för, var att kunna spola i toaletten och tvätta av oss.
Så, vi skulle klara oss ganska länge här utan ström.

Nu kom den tillbaks efter ca en timme och jag kunde fortsätta med maten och vi petad i oss den så att vi skulle ha varm mat i magen om strömmen gick ännu en gång.
Men den stannade kvar.
Maken, åkte ut tillsammans med fyra grannar för att hjälpa ett äldre par, där en gran drog rakt över elledningen.
Det var inte därför strömmen gick, men man vill ju ha bort träd över ledningar så fort som möjligt.
Dom jobbade på med det ett tag och lyckades med gemensamma krafter och maskiner få bort trädet.

Här ute är det verkligen en styrka. När något händer, går "larmet" och vips är alla som kan på plats för att hjälpa till.
I stan, där måste man känna någon för att kunna fråga om hjälp.
Visst känner vi varandra här ute också, men alla umgås inte. Men, man hjälper varandra ändå.

Det fortsatte att blåsa under natten, men mojnade sen framåt morgonen.
Vi hade riktigt fint väder hela söndagen trots att det blåste rätt mycket. Men oj vad härlig det är med solsken!
Jag påbörjade projektet med vedklyvning. Vi har en hel del som ligger, efter att stora granen behövdes ta ner i höstas och björkarna som gick nu för ett tag sen.
Allt har legat i en hög, där vissa inte var ens kapat och massor ej kluvet.
Jag får lite ont i kroppen när jag ser ved ligga och inte tas om hand. Det ser inte kul ut och det är ej omhändertagna resurser.
Jag letade fram både kap och klyv och maken insåg snabbt att vi inte skulle få plats i vanliga vedförrådet, plus att jag nu börjat lägga ved på trappan för att slippa springa långt ut i mörkret för att fylla på inne när det är mörkt.
Så, han svängde ihop en ny förvaring av lite grejer som ändå skulle slängas och så hade jag nytt ställe att fylla! :-)
Det blev några timmar i blåst och sol, vilket jag kände när jag gick in på kvällen.
Jag var alldeles sved på näsan!
Men vad nöjd jag är med nytt vedförråd!

Idag vaknade jag "vanlig tid" av att telefonen ringde. Vafasen, jag hade glömt att stänga av larmet!
Jag somnade om och vaknade 9. Lite väl sent... men men... man har ju semester. :-)
Det var så härligt att inte behöva packa ihop oss och åka hem igår, så njutningen idag var enorm.

Jag skulle verkligen vilja ha tre lediga dagar varje helg. Vilken skillnad det skulle vara.
Min plan är att när barnen är större, så att man inte behöver spara alla semesterdagar till deras lov (dvs när dom inte vill umgås med oss på loven) då ska jag börja ta lediga måndagar lite då och då.
Framförallt på våren, att ha en lång helg lite då och då är ju guld!

Nåja, solen sken även idag och jag har varit ute hela dagen. Jag vägrar att vara inne när det är fint väder, det går inte!
Vi tog en sväng till "byn" och pantade massor, handlade lite "bra att ha" på Dollar Store och sen fortsatte jag med veden.
Och - stod med näsan i solen en stund för att odla lite fräknar. :-)

Det är lite konstigt när man ser bilder av snö och skidåkning i flödet på socialamedier, för här känns det som påsk och vår!
Det ska tydligen bli sämre väder nu, men det är också mysigt här ute.
Jag har en dag semester kvar som ska nyttjas till fullo. :-) Så - i morgon går jag nog upp när klockan ringer.

söndag 16 februari 2020

Snöfattigt och stormen Dennis.

Det verkar inte som att det blir någon traditionell vinter här i år. Noll snö.
Lite märkligt är det ju, trots att vi haft snöfattiga vintrar tidigare.

Det har varit vackra morgnar och soliga, kalla dagar, vilket är underbart.

 Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Med tanke på att det regnar massor under hösten och vintern, så borde alla vattenförråd vara fulla nu, så att snön inte behövs.
Jag gillar att det är minusgrader, för att alla fästingar dör. Helst skulle det ju vara -15 till -20 för att bottenfrysa skiten.

Men, men...

Jag har tillåtit mig att vila lite från träning nu, för att jag har känt att något far runt i virusväg.
Även yogan har fått stå tillbaks lite och det har känts direkt.
Jag har haft ont på vissa ställen och inte känt att själen haft ro på samma sätt. Andningen är såå viktigt.
I stället har jag fastnat i virkningen. Det är så lustigt, för jag får rena kliet i fingrarna emellanåt och bara måste sticka eller virka.
Eller rita.
Nu har jag mängder av restgarn som jag virkar upp. Det är så najs att virka små rutor för det går så fort och vips har man en hög som kan bli en filt. :-)

Förra lördagen ställde jag klockan för jag ville gå upp och njuta av lördagen.
En del i att leva här och nu för mig är att njuta av stunden.
Jag gillar mitt jobb, absolut, men lördag är ändå lördag och ledigt är ledigt, så är det ju.
Och att verkligen njuta av lördagen och ledigheten är härligt.
Det innebär att jag vill gå upp ganska tidigt, innan någon annan och njuta av morgonen. Njuta av frukosten.
Njuta av att kunna träna så länge jag vill utan att känna stress.

Det tog dock tid att komma ner i gymmet. Först stängde jag av klockan. (jag flyttat tillbaks till sovrummet efter ett par dagar i soffan och även om jag tyckte att soffan var rätt skön att sova i - så upptäckte jag att jäklars vilken skön säng jag har.. :-D )
Sen gick jag upp, men blev sittande i köket länge...sen gick det väl sådär får jag säga.
Jag körde ett nytt pass med lite cirkelträning.
Först ca 400 meter på bandet (skulle springas, men gjorde inte det) sen 10 armhävningar, 10 situps, 10 + 10 hantelövningar. Tre vändor.
Jag är ändå nöjd, för jag har tänkt börja köra just det här passet nu innan jag kör mitt intervall.
För, jag behöver få in lite styrka nu och det är så ap- tråkigt.
Men det är bra, så nu måste jag...
Jag fick ihop nästan en timme ändå vilket är jätteskönt.

Tanken är ju att jag ska träna i gymmet på helgerna, för att ge mig ett "Ok" på att inte gymma i veckorna.
Det är lite snärjigt att få till det i tid, för att det oftast blir för sent.
Nåja, vi drog iväg på kusinkalas, trots att maken fortfarande var lite hängig.

Där träffade vi även på den här lilla gullkillen! Barnbarnet. :-)
Och det var så kul att se hans min när vi vällde in. Han pratar inte men man kunde se hur han tänkte "nämen! Kommer ni??!!" :-D
Vi var ju liksom på helt fel ställe...
Gullrumpan har börjat dansa till musiken på tv och det är ju så gulligt så man bara dör.

På söndagen passade jag på att skruva isär ett vitrinskåp vi ville bli av med, packa in den i bilen och och körde den till stora sonen.
Perfekt att dom flyttat in i större! :-)
Stora dottern dök upp med förkyld sambo och hämtade lite förkylningsdryck.
Jag har kokat några lite ingefäradryck senaste veckorna. :-)

 Nu senast gjorde jag med lite äppeldryck i också för att det inte ska vara så surt.

Det går både fort och lätt att veva ihop, så det är bara att hämta hos mig. :-)
Nu snodde dom flaskan jag hade med till landet och jag förväntar mig ett par tomma flaskor tillbaks snart.

Den här veckan har båda barnen varit på benen och vi hoppas att dom håller sig friska resten av skolåret!
Jag har haft en fullmatad, men roligt, jobbvecka.
Vissa veckor är liksom fulla av saker som fyller en med energi och man har människor runt sig som ger en energi.
Härligt!
Det är ju verkligen så att vissa människor är energitjuvar och man lär sig upptäcka dem.
Jag försöker hålla mig långt ifrån dem, för att inte låta det suga energi av mig, vilket inte alltid är lätt.

Nåja, en toppenvecka som toppades av allahjärtansdag på fredagen.
Det firar vi. :-)
Jag väntade på man och barn med paket till frukosten. Och jag var toppen nöjd med presenterna till maken.
Det är inte lätt att överraska honom, men nu lyckades jag! :-) <3

 Jag fick jättesöta örhängen.
 Barnen fick varsitt kort och varsin liten present.
Maken sa "oj, hade du skrivit ett kort..." det missade jag...
Och inte tänkte jag mer på det...

Sen, lagom till jag skulle gå på lunch, ringde man från receptionen och meddelade att jag hade fått blommor!
Minsann... det hade jag! :-)
24 helt galet vackra, röda rosor.
Och ett kort, som ju inte gick av för hackor, förstås. :-)
Knäppisen.
 Det finns inte något vackrare än blodröda rosor.
Magiska!!
Nu har dom slagit ut och är så vackra så jag blir tårögd!

Buketten var ju stå stor, att jag kunde dela på den och ta halva till landet. :-)

Vi har inte varit här på ett bra tag nu pga alla sjukdomar, men nu så äntligen.
Och det var inte så sönderblåst som jag trodde att det skulle vara som tur var.

Dock drog ju två björkar och maken sågade ner dem ännu lite mer än det akuta som svärsonen gjorde förra helgen.
Ren tur att dom var där ute och att en granne såg hur en vek sig rakt över vår spaljé och ringde svärsonen så att han kunde göra det mest akuta.
Härligt med alla grannar där ute som hjälps åt att hålla koll.

Medans han sågade så städade jag växthuset, som jag är glad över att det stod kvar. Det står ganska i lä mellan vårt hus, några träd och grannens hus, så jag tror inte att vinden får fatt i huset riktigt.

Nu ska jag börja så frön hemma och flytta ut hit vartefter, så jag städade och förberedde så att jag har plats.
Nästa gång vi åker ut, ska jag även sätta frön direkt här, som blir lite friland men ändå inte. :-)
Lite snabbare tittar dom ju upp i växthus.
Vi forslade undan björkarna och eldade upp alla pinnar som låg över hela trädgården.
Jag hatar pinnar!
Det ser så skräpigt ut när det ligger kvistar och pinnar överallt och det tar sån tid att kratta upp.
Men, nu har jag tagit det värsta i alla fall och nu blåser det ju igen, så nästa gång vi kommer ut, lär det finnas ännu fler pinnar att plocka. :-)

Svärsonen sågar ju på längden och tvären och har fått i uppdrag att ta om hand andras träd som kroknat.
Han forslar dem hit och sen sågad dom till olika saker.
Just nu hade hans bror kört hit långa ekar, som ska bli en bar på hans altan. Så det sågades till igår och han kom och hämtade med kranbil.

Och vips, när det finns en kranbil på tomten, då dyker alla traktens karlar upp! :-D
Det är som när en granne kommer och visar nya bebisen, då dyker alla tanter upp! :
Vi är som traditionella här....:-D

Som alltid när vi kommer ut, så går jag ner i varv nåt helt galet och somnade på soffan rätt tidigt i fredags och gick och la mig tidigt även på lördagen.
Maken som precis repat sig från sin influensa och även ryggproblem som han alltid får när han blir liggande mer än ett par dagar, passade också på att sova lite längre nätter.
Det är så skönt!
Det är annan luft här ute så man blir liksom full av syre bara man kliver utanför dörren.

Idag vaknade vi till blåst som kommer att bli stormen Dennis tydligen.
Vi tog en sväng ner till havet och man kan lugnt säga att det blåser. Det är ganska skönt att inte ha strandtomt när det blåser så här.
Svanparet som bor här fick kämpa med att hålla sig kvar i hamnen. :-)


Det syns inte så väl på bilderna, men det är jättehögt vatten och vågorna slår in över bryggorna vilket är ganska ovanligt.
Vi har jämt lågt vatten här.
 Det blåste så att man inte kunde prata med varandra och man fick bokstavligen hålla i hatten!

Och även en liten mus ville in i värmen! Minime och jag fick verkligen hålla oss från att inte släppa i den! :-)
Sen var det ju dags att vända tillbaks till vardagen.
Men om en vecka är det sportlov och då har vi en långhelg vilket blir skönt. Jag har en hel del plockande att göra, städa skafferi och lite annat.
Jag tog bara två semesterdagar för jag vill spara långledigheten till påsk, när det är mera vår.
Men bara att få fyra lediga dagar är ju guld.

Jag är bra avis på en granne som nu flyttat ut hit. Där har barnen vuxit upp och delar av dem flyttat hemifrån, hon vantrivdes på jobbet och det var en riktigt jobbig cirkus en sväng och då bara bestämde hon sig för att hon vill bo här ute.
Så hon sa upp sig och flyttade ut permanent. Man och barn bor kvar "i stan" för att gå klart skolan och jobba, men hon har fått jobb här i krokarna nu vilket är jättekul.
Just det där att våga bryta hamsterhjulet är så imponerande. Varför harva runt om det inte funkar?

Trots att jag hela tiden längtar ut, så har jag slutat älta det. Jag bara bestämde mig för att jag inte orkade leva i det vakuumet, att hela tiden tänka att tiden jag inte var där ute var...B tid...
Nu är jag i nuet, här där jag är och ser till att göra det bra. Njuta av det jag gör när jag inte är där också.
Försöka tänka på alla fördelar med att ha nära till allt.

Men, visst vore det najs att bara bo på ett ställe av många olika skäl. :-)









onsdag 5 februari 2020

Snorig, snörvligt och soligt.

Så, är det kanske dax att dricka lite desinfektion? Med eller utan doft? :-)

Jag har faktiskt gett barnen varsin liten flaska att ha med i skolan och köra händerna lite då och då.
Det kan inte skada....
Att tvätta händerna är ju det bästa i förkylningstider och att toppa det med lite desi är troligen inte skadligt. :-)
 Hjälper det? Vete katten...
Men det känns bra! ;-)
Fler än jag tänker så bevisligen för det är sopslut på apoteken och jag fick snällt beställa Oxiskin på nätet.
Druttar vi dit igen, så kommer jag att spraya det här i hela huset...inklusive i barnens hår. Kanske. :-)

Ett visst preparat på hälsokosten är också slut både där, på nätet och hos leverantören, så det är fler än jag som går på det naturliga vägen när det gäller att boosta kroppens motståndskraft hellre än att att peta i sig andra medikamenter.
Och just när det kommer till virus och förkylningar så hjälper ju inget annat, än att jobba på motståndet både att få virus och att klara av det om det dyker upp.

Jag var inne på apoteket idag för att köpa mer Ipren och nässpray till maken och det var ju sopslut även det. Nässpray fanns, men nästan alla värktabletter var slut.
Så nu är verkligen influensan här.
Rektorn mailade idag och bad alla att hålla sjuka barn hemma, för att både elever och lärare ligger hemma sjuka nu.

Nåja. Nu är barnen på benen och har varit i skolan, men dom är trötta, det märks.
Minime var smart nog att gå och lägga sig efter skolan på måndagen och sova en stund. Inte alls dumt.
Som tur var så är det många som varit och är sjuka i skolan, även lärarna, så dom har inte kommit så långt efter ändå, trots att det varit hackiga tre första veckor.
Lilleman hade sovmorgon nästan hela veckan, för att lärarna är sjuka.

Coronaviruset är ju spännande också. Jag är inte nojig och inte orolig, men man håller ju lite koll på läget ändå och vart det tar vägen.
Vi hade planer på att flyga i väg på semester under påskveckan, men vi väntar med att boka biljetter, för just flyga känns sisådär faktiskt.
Vi väntar lite och ser om det dyker upp fall dit vi har tänkt åka eller inte.

Jag har tagit det rätt lugnt i helgen, inte tränat något pulshöjande utan bara yoga. Det får räcka tills bacillerna är ur huset.
Jag hoppas stort på att kunna träna på riktigt i helgen. Jag har hittat ett pass som jag är sugen på att testa.

Januari summerades ändå bra när jag räknade ihop alla pass. Det är mest yoga, men det är också träning. :-)

När jag inte tränat och på så sätt fått tid över har jag i stället läst flera böcker och titta på flera tv-serier... och virkat en massa mormorsrutor! :-)
Man hinner mycket när man har rumpan i soffan!

Just dessa rutor går så fort att virka och jag vill ha en filt till landet. Jag har en, men vill ha en till och nu virkar jag upp alla restgarner jag har.
Jag vill köpa lite nya fräscha garnen, men har en mängd som ligger och inte riktigt räcker till något annat än just rutor.
Förra lördagen fick jag dock lite motion som känts i armarna i flera dagar!
Jag hjälpte till att flytta sonen med familj. Tanken var att även maken och det två små skulle vara med, men det blev ju bra jag. :-)
Som tur var kunde stora dottern och sambon rycka in och bli plan A, när vi degraderades till plan B. :-)
Det var ju inte långt. Från den här dörren ..
...till dörren där längst bort. :-)
Det regnade så det var inte dumt att kunna vara under tak hela vägen.
Även att inte behöva bära något upp eller ner för en trappa var ju guld!

Dom bytte lägenhet med en äldre man...nåja, vi var väl ungefär lika gamla... ;-) ... och hans två svärsöner var med och bar också.
Och så sonen, svärdottern, stora dottern, sambon och jag. Det gick riktigt bra.
Mannen hade tömt två rum hos sig helt, så vi började med att bära över sonens grejer till de rummen.
När vi fått två tomma rum i gamla lägenheten började vi bära åt båda håll, så att man aldrig gick tomhänt.
Vi började strax efter 9 på morgonen och klockan 12 var allt flyttat! Tjopp!
Då tog vi lunch innan vi flyttade ett par förråd och lite annat löst.

Och det var ju tur att svärsonen var med, som alltid. Han är ju alltigenom händig den killen. Han fick avinstallera grejer och installera grejer. Och - han har ju alltid brallorna fulla med verktyg, hantis som han är! :-)
Spontant känner jag att vi borde få ett barn / respektive av varje yrke som är bra att ha.
Nu har vi ju snart en jurist...och så har vi en hantis och en logistiker...
Läkare vore ju bra... och kock? Tandläkare vore också fint... :-)

Det är rätt galet, för när man tittar ut från sonen och svärdotterns sovrumsfönster så ligger förskolan där borta..
Sen är det inte lika kul att denna förskola hör till den enhet, där en Pedofil härjat i många år och där det nu är fullt kaos. :-(
Men det är en annan fråga. Och man kan ju bara dra en lättnadssuck att barnbarnet inte gick på den förskola där han jobbat till alldeles nyligen och hoppas att man nu ändrar både rutiner, policys och sätt att se på problematiken.
Jag vet inte riktigt vad jag hade gjort om barnbarnet varit utsatt. Jag orkar inte ens tänka mig hur man som förälder mår nu, när man vet att man lämnat sitt barn på morgonen till det här odjuret och åkt och jobbat och litat på att barnet blev bra omhändertaget.
Fy fan.

Nåja, den här lägenheten kommer att bli jättebra för dem, stor och välplanerad fyra där dom kan bo ända tills de hunnit skrapa ihop till en handpenning på ett hus. :-)

Så, skönt att dom är på plats. Det var liksom check på ett av årets projekt.

Nu är vi inne i februari och januari försvann ju som en pust, tack vare all krasslighet.
Det ser inte ut att bli någon riktigt vinter direkt, så nu suger det ju i vårtarmen. Att börja plantera frön.. Men det är lite för tidigt.
Jag måste nog vänta till slutet av mars eftersom det är så ljust och solen ligger på i vardagsrummet där jag tänkte för -plantera lite.
Nu har jag ju lyxen att ha mitt lilla växthus som jag kan driva i. Som behöver städas rejält nästa gång vi åker ut.
Det har ju inte blivit så mycket landet nu heller och kommer inte att bli på en stund och jag längtar ihjäl mig!

Idag tog jag mig en promenad på lunchen, vilket jag har lovat mig själv att göra, för att få luft och ljus.
Skiner solen, då ska jag ut!
Jag hade ju inte lust att gå in direkt.
Här satt jag och surade och ville vara ute och kratta löv! :-D

Just nu petar jag i allt kul jag kan hitta i maken, så att han ska piggna på sig, så att jag kan flytta tillbaks in till min säng.
Jag vägrar så länge han hostar och snörvlar och vill ha 60 grader i sovrummet.
Helst vill jag sova med öppet fönster. :-)