Sidor

fredag 29 september 2017

Landat i soffan.

Så har jag landat i soffan. På landet.
Vilken vecka!!
Och inte en sån där "jävla" vecka, utan en bra vecka, men ändå. Jag är helt slut!
Numer, när jag är lite gammal i huset, så blir jag inte nervös innan större event. En anledning är också att jag numer har fullt ansvar för det mesta i ett av projekten jag håller i.
Jag delegerar väldigt lite vilket innebär att jag har koll. Stenkoll. Vilket gör att jag inte är nervös innan, för sådant som jag kan påverka.
Sen, är man ju taggad som tusan precis när det sker, för att det kan hända _massor_ som man inte kunnat förutse eller som inte funkar.

Början av veckan kollade jag av att allt som skulle hända var under kontroll. Det var ju trots allt "lite andra" inblandade...
En av dagarna packade jag ihop allt vi skulle ha med på torsdagen. Tur att man har bil!

Så på onsdag morgon hade vi kick off för 200 gymnasieelever.
Det är så kul! Varje höst har vi den och det är så kul att stå där och se dem välla in. Man märker direkt vilket år det kommer att bli.
I år kändes som lugna. Frukosten vi ställt fram plockades under lugna former och sen stod dom snällt och väntade tills vi släppte in dem.
För bara 3 veckor sedan trodde vi inte att det här skulle funka, för den som kör det här projektet med mig och är huvudansvarig, var jättesjuk.
Men, sen träffades vi och sa "men va fasen, klart vi måste köra i år igen, det är ju nya elever!"
Så: Vi delade upp det mellan oss,  bokade allt som skulle bokas, skickade ut inbjudan och körde! :-)

Och det gick jättebra! Här är dom och året startar NU. Sen ses vi igen i början av december när vi kör en heldag.
Roligaste dagen på hela året!
 Sen hann jag precis jobba ett par timmar, slänga i mig lunch och så gav vi oss iväg till nästa skola, för att träffa 100 lärare!
Jag, tillsammans med en ansvarig på skolan, fick i våras ett uppdrag från rektorn, att sy ihop en eftermiddag.
Redan innan sommaren samlade jag ihop en drös med företag som kunde tänka sig att vara med och bokade in dem.
Så vi skrev ihop ett program och bjöd in alla lärare på den skolan. Jag tog med mig tre kollegor och sen körde vi.
3 timmar av lite föreläsning och information och sen drygt en timmes workshop och dialog.
Och en sån här grej....det kan bli jättebra, eller så tokfloppar det.
Man vet aldrig.
Det jag visste dock var att jag hade förberett allt och alla så bra jag bara kunde.

Och som tur var, så gick det bra.
Redan på plats, fick jag den feedbacken. Och även efter. Det är kul.
Sen får vi se vad det blir av det.
Den dagen blev lång. Jag var ju på plats tidigt för att se att frukosten dykt upp och jag blev kvar efter dialogen för att tacka det medverkande och svara på lite frågor osv.

Jag var ganska trött i huvudet när jag kom hem.
Men, bara att ladda om och upp med tuppen dagen efter för att åka och hämta alla grejer till nästa event.
Möte upp evenemangsansvariga, prata med ansvariga på konferensstället, se att allt funkar.
Ta emot utställare och helt enkelt vara värd.
Efter att alla var på plats, samlade jag ihop alla sponsorer och gick för att äta lunch.

Det var mycket saker på gång i lokalerna, så det dukades för oss en våning upp, där man inte brukar sitta och äta.
Det blev jättemysigt att sitta där uppe och det kändes ju najs när jag kom upp och ser att det står mitt namn.
En egen VIP salong liksom! :-D
Sen drog dagen igång och det var full fart fram till 17 när alla lämnade lokalerna, förutom ett par av oss som stannade kvar för att röja undan.
Så kvällen blev sen även denna dag...
 Och när allt är över och allt gått bra, då går ju luften ur en.

Plus att den här killen hade en otroligt bra föreläsning!  Jag har hört honom förut, med en lite annorlunda föreläsning.
Den här var bra. Tankeväckande och liksom....ja....jobbig! :-)
Mycket av den han pratar om har vi "lärt oss" via vissa utbildningar och vissa saker har vi gått igenom när vi själva blev som mest coachade.

Men en hel del gick rakt in.
Det var mysigt att även maken var på plats, för han representerade en annan utställare så vi kunde sitta och lyssna på det tillsammans.
Och jag sa till honom sen... nu är det verkligen som att "någon" försöker säga något till mig.
Högt och tydligt.
Och jag måste ju svara.. Jag HÖR vad ni säger!!!
:-)
Det har hänt en del senaste...året, kan man säga, i samma ämne. Folk jag träffat, saker jag läst, saker jag sett...och det här.
Ok, jag fattar. Jag hör och förstår. Ok, ok!
Tur att vi har en plan! :-)

Nåja, jag somnade tidigt igår helt slut.
Jag var dum nog, att skumma mina mail när jag kom hem. Dumt. Oerhört dumt!
Det hade kommit ett surdegsmail. Som jag bara inte orkade ta in då.
Men, jag blev ju påverkad och sov jättedåligt...
Men, upp med tuppen, upp med barnen, pussa på dem och iväg.

Bära alla grejer från dagen innan till källaren och mitt rum. Beta av mailen och läsa igenom det sura mailet och åtgärda det.
Sen iväg för att se att frukosten jag beställt var på plats och all elektronik.
När jag satt och åt, kom min chef och frågade om jag var trött och jo, det var jag ju.
"inte så konstigt" sa hon. "Du vet att du har koordinerat ihop drygt 500 personer på tre dagar och fyra event, va??"
Öh...jo. Det var ju sant!
"Så efter vårt möte nu, så tycker jag att du går hem!"
Och det gjorde jag! :-)
Ok, innan jag gick så beställde jag 175 kanelbullar till nästa vecka! :-)

SEN gick jag hem!
Väl hemma tog jag tag i en privat surdeg. Tänk att det sällan går en hel vecka där allt bara flyter?
Det är alltid, alltid något som måste fixas. Som blivit fel eller som behöver undersökas.
Samma nu.
Jag åtgärdade det akut, men måste nog undersöka vad fasen som hänt. Sen. Inte nu.

Nu ville vi bara ut till landet.
Stora dottern dök upp, maken dök upp och barnen kom från skolan.
Sen pep vi. Det är så skönt när vi kan vara här ute tidigt på fredagen, för det känns som att man får tre dagar i stället för två.

Och när jag väl landar här. Då försvinner tröttheten.
Här hittar jag direkt inspiration.
Bara vägen ut, som nu kantas av gula, röda och rostbruna löv i det gröna, luften, mörkret. Och stjärnorna.
Alla andra blir trötta och somnar på soffan. Men inte jag! :-)
Här ute vill jag skriva, läsa, handarbeta, måla och pyssla. Det kommer direkt.

Det börjar bli tungt att ha två hus känner jag. Som ska städas och hållas i ordning. Man har ju dubbelt av allt.
Men, så är det just nu.
Det är tur att vi har satt så klara mål för vad som ska hända framöver. Annars vete sjutton om jag skulle palla.
Åren som kommer är barnens. Det är ju bara på grund av dem som vi bor kvar "i stan", annars flyttade vi direkt.
Det är tur att vi verkligen tänkte till när vi köpte landet, så att vi nu har pendelavstånd till jobbet, när det väl är dags.
Och det är tur att jag trivs så bra med jobbet, så att det också är värt att stanna.

Men- jag måste börja lyssna på det som kommer till mig, för det är så tydligt och klart.

måndag 25 september 2017

Tillbaks till stan och min egen klan!

Igår var det tungt att åka tillbaks till stan.
Det var ingen som ville åka.

Oftast brukar vi åka vid 15 tiden, för att vara tillbaks lagom för att hinna plocka lite innan middagen.
Men igår, var vi flera stycken som stod ute och pratade när klockan var 16:30....
Vi blev liksom aldrig klara att åka.. :-)

I lördags var det mulet men varmt och rätt skönt att vara ute. Men på söndagen tittade solen fram och jag kunde tom klippa gräs.
Så härligt!
Jag tog min kaffekopp och smet! Till pergolan, där jag faktiskt inte suttit på hela sommaren.
Men nu satt jag en lång stund, tills först en granne och sen Minime hittade mig.
Sen gick dom två iväg på lite äventyr och jag satt kvar....

Solen låg på och det var riktigt skönt!
Nu växer det på bra här och jag misstänker att det blir ett rätt grönt tak nästa sommar. :-)

Det har regnat rätt galna mängder där ute senaste veckorna, vilket har fått det mesta att växa på ännu lite till.
Rosorna har gett nya skott som dragit iväg flera meter.
Bland annat den här, som nu är långt upp över staketet och klematisen. Förra hösten var det knappt en halv meter. Nu är den drygt två meter hög!


Vi har röjt i huset som ska rivas och flyttat på saker till ett annat förråd och till kattvindar.
När vi flyttade från stora huset, packade vi saker och ställde på hög.
Nu gick maken igenom lådorna och packade om den för att få plats. Och han hittade en hel del kul, som gamla fotografier tex.
Och mina teckningar från när jag var tonåring! :-)
Jag blir ju bra sugen på att måla mer....

Det var fantastiskt skönt att vara ute och kratta och fixa lite.
Vi åt lunch ute, på trappan. Och bara njöt!
Till och med Lilleman satt med och han njuter så där högljutt som en katt där ute! :-) Det är hans element verkligen.
Att sitta ute och äta och lyssna på fåglarna och lövens sus. Jag menar, är man inte tacksam över livet då, ja då vet inte jag när man ska vara.

Nåja, tillbaks till stan åkte vi.
Jag hade lite söndagsångest, vilket jag inte brukar ha.
Men, jag hade två surdegar. Och visste att dagen var fullproppad.. Vi har ju alltid möte halva måndagen och jag hade massor jag borde ha gjort i stället. :-)
Nu hann jag beta av lite innan så surdegarna hade löst sig innan dagen var slut. Skönt.
Det blir ju sådär ibland att jag grämer mig över saker, det tar som stop.
Oftast för att andra inte gör det dom ska.
Och jag blir irriterad på att behöva ligga på och tjata. Jag borde ha lärt mig hittills att bara göra det i stället för att tro att folk vet vad dom gör! :-)
Nåja, det löste sig.

Sen satt jag och en kollega med en riktig skituppgift! När man har en uppgift som man lägger en massa tid på, som man inte riktigt förstår syftet med och vet att det mesta ändå bara är....kosmetiskt..
Då blir man lite matt.
Men det ingår liksom. Men har man jobbat länge i privata näringslivet, kan man blir lite gråhårig emellanåt.
Jag har vant mig och bara gör det. Men min nya kollega, han var lite lätt upprörd mellan varven. :-)
Det ska bli så kul att se honom om två år, vad han tycker då.

Nåja, vi har deadline i morgon och med lite tur hinner jag lägga min hand på det i morgon och sen skickar vi in det och drar en lättnande suck.

Resten av veckan är full av externa möten och grejer. Tre stora saker som jag är ansvarig för.
Man blir svettig med mindre. För att det är så många andra inblandade och jag kan aldrig helt veta om alla kommer, om alla säger det som ska, om alla gör det dom ska...
Så jag får helt enkelt hålla tummarna och ta en hel del på uppstuds.
Men det är också skönt nu när jag varit med flera vändor. Jag stressar inte upp mig över det.
För ett par år sedan tog det enormt med energi att genomföra det. Plus förberedelsen.
Ett projekt har vi snott ihop rätt fort och lätt nu och jag tar det på volley väl där. För man vet aldrig riktigt hur det blir ändå..
Publiken är rätt oberäknelig. :-)

Sen har jag en eftermiddag som blir lite avgörande. Endera blir det jättebra eller så floppar det.
Blir det bra, då är det som vanligt och folk kommer att ta åt sig äran.
Floppar det, jag då blir problemet mitt! :-) Typ.
Men jag är van....
Sen har vi en heldag, som jag hoppas kunna "bara" delta på.

Nåja, jag kunde ändå sluta i hyfsad tid idag och åkte hem och hämtade Minime för att fylla på kylen.
Vi hittade vår perfekta ketchup! :-)

För vi är en störtskön familj!
Som växer!
Jag ser verkligen fram emot då alla barn har en respektive och kanske egna barn.
Då har jag en helt egen klan! :-)



söndag 24 september 2017

Ibland är det enkla vackert.

Gårdagen var helgrå, men skön!
Regnet hängde i luften, men det regnade inte. Men man känner hur hög luftfuktighet det är. :-)
Och jag tycker att det är mysigt ändå.

Det är så vackert med regndroppar som pärlband överallt. Så vackert i det enkla.

 Jag älskar stor daggkåpa, men vi har "vild" daggkåpa lite överallt på tomten som är precis lika fin.

 Jag ska sätta fler till våren. De håller sig ju fina precis hela sommaren och långt in på hösten.

 Jag har också en hel del perenner på baksidan i radhuset, som jag ska gräva upp och ta med ut.
Det växer över alla bräddar där, så många går att dela på utan problem.
Det stora problemet är bara att det inte går att se var det växer på våren, så jag ska gräva upp nu i höst och ta med ut.

Jag var iväg och köpte lite höstblommor. Jag tycker att det är kul att ljung kommer i så många färger.
Dock hade jag velat ha lite mer kol i olika former, men det fanns inte.


Vår närmsta granne fyllde år i veckan och bjöd på kaffe, så jag gjorde en liten plantering till henne.

 Sen bytte jag ut lite bollkryss och annat i stora krukorna.

 En del planteringar är ju bara att slänga, men alla pelargoner som ser ut att må rätt bra, fick flytta in nu för att inte frysa fötterna av sig.

Jag sparade inte alla i år, utan 5 krukor fick flytta in, med två pellisar i varje.
Så får jag se om dom överlever vintern inne.
Jag vill ju inte vattna dem så att dom fortsätter att växa, men dom får inte heller torka bort.
Dock är jag lite feg på att klippa ner dem... men jag måste nog pröva att klippa lite hårdare..

Stora sonen med sambo kom ut igår vilket var jättemysigt.
Sambon behövde plugga, medans sonen hjälpte till med lite bärande och stuvande. Och - fyrhjulsåkande! :-)

Det blir lite för sällan vi träffas just nu, för att vi alla har så fulla kalendrar. :-(
Men det är ju mysigt när vi väl gör!

Idag skiner solen och det står krattning på schemat!

lördag 23 september 2017

Blött, blött, blött

Så välbehövligt med helg och lite vila. Mest av huvudet! :-)
Det liksom "bubblar" under ytan nu på många sätt... Jag har i vanlig ordning en "aning"...få se om jag har rätt.

Det har varit en sådan incident nu igen. Den där när jag känner på mig och numer säger till maken "bara så att jag sagt det"...och 3 veckor senare, så blir det bekräftat.
Jag kände det så starkt på mig, men kunde inte fråga personen på plats, för att vi stod tokigt till.
Två gånger efter det har vi träffats, men samma då. Helt fel plats att ens fråga. Men jag såg det, i ögonen liksom..
Men, häromdagen bekräftades det jag trott..
Och maken säger "ja, du sa ju det så" .... :-)

Och, nu har jag aning om lite andra, större saker. Jag får återkomma om det när jag vet mer vad det är..

I veckan hade vi första morgonen med nollan! Kallt! Brr...
Jag letade fram höstpjucksen och stövlarna.
Lite är det ju "äntligen"...
Jag gillar att ha ute och inneskor och har det nästan jämt på jobbet. Men när man kan ha typ inneskor ute, då har jag ju inte med mig dubbla...
Men, nu kan man ju ha uteskor och sen ha med sig ett par fina pumps att ha inne.
Fördel med höst! :-)

Jag cyklar ju ofta till jobbet nu och då vill man inte ha kjol. Det är svårt att cykla i kjol!
Men, två av dagarna kunde jag gå och då blev det kjol båda dagarna! :-)
Jag älskar färg!

 Det har blivit en del jobb utanför kontoret den här veckan.
För att spara tid jobbade jag hemifrån en morgon innan jag gick på möte och direkt efter mötet satte jag mig på ett Café för att jag inte pallade att gå upp till kontoret.
Och ägarna gillar när vi sitter där!
Jag gör det också!
Då får jag min "dos" av företagande! :-)
Att sitta mitt i verksamheten och känna det som händer. Det är najs!
Jag älskar att göra besök i företag. Det är små små världar för sig liksom.

 Mitt i att jag satt där så ringde min telefon och där var en tjej som jag jobbade med 2005!
VA! Hon hade sett mig flasha förbi i en gemensam kontakts LinkedIn inlägg och hon ringde direkt.
Så kul!
Det visade sig att hon nu jobbar i närheten och vi har kopplingar som gör att vi bara måste träffas framöver.
Så, vi ska boka in ett besök. Världen är sååå liten!

Chefen och jag avslutade veckan med att hämta en otroligt fin bukett och åka på ett besök.
Det lustiga var att jag bara beställde en "bukett i höstiga färger"...
Sen visade det sig när vi klev in genom dörren, att företagets "färg" var just orangeröd!
Så buketten såg ut som att den var jätte väl genomtänkt!

 Sen pep vi till landet.
Maken åkte direkt från jobbet, med stop för lite handlande och tankande.
Jag åkte hemifrån, med barnen, med stop för tankning.
Vi åkte alltså från två olika håll och möttes sen i en korsning! Hur coolt är inte det?
När maken åkte förbi korsningen, var jag ett par minuter från den och efter ett par km låg jag bakom honom! :-)
Oddsen för det?

Här ute är det blött. Otroligt blött!
Det har regnat och regnat. Killarna som bygger på vår lilla friggebod och förbereder lite markarbete och så, har fått kämpa med vattenmängderna och fått pumpa och ha sig.
Plus gräva nya diken och lägga igen på andra ställen. Inte bara på vår tomt utan lite här och där på området!
Det bokstavligen klafsar i skorna när man går på tomten.

Men - det ÄR mysigt! :-)
Vi var ute en stund när vi kom (när man landar här ute, träffar man ju på minst 2-3 grannar som vill prata..) sen drog jag igång brasan och massor med ljus!
Mysfaktor stor!

 Det är något speciellt med eld..

Jag ska plocka in alla krukor som står ute nu och sätta blommorna på andra ställen.
Så får jag se om dom överlever eller inte.
Jag hade tänkt åka och köpa ljung och kol, men butiken är stängd idag. :-(
Så det får bli hemmavid runt nästa helg i stället.
Vi har en butik lite längre bort, men där handlar jag inte av princip för det är så jäkla dyrt!

Det ska krattas lite och plockas in lite pynt.

Trots att det är blött och höstigt, så älskar jag att vara här!
Här är man ute ändå.
I radhuset blir man sittande när det är sämre väder.

onsdag 20 september 2017

Längtan att sakta ner lite.

Jag har tittat på ett program på Svt senaste dagarna som heter Kalles sex liv.
Det är ett program som många borde se. Inte för att alla kan eller vill, byta sitt liv så radikalt som vissa av familjerna i programmet gjort, men att bara tänka tanken.
Måste vi leva såhär?
Måste vi bo såhär?
Gör vi det vi vill göra?
Konsumerar vi för att kompensera för något annat? Vad jagar vi?
Vi köper hus och grejer och måste jobba mer, för att tjäna mer pengar för att kunna köpa större boende och mer grejer.
Grejer som man sen inte hinner använda, för att man måste jobba mer för att tjäna mer...
Och så är man fast i ekorrhjulet.
Jag tror att det är verkligheten för många.

Vi pratade om det idag på lunchen, vilken skuldfälla många sitter i, när boendet är så pass dyrt.
Bara en ränteuppgång på ett par procent, skulle göra att många inte klarar av det.
Tänk om värdet på bostäder faller. Hur många kan bo kvar?

Vi pratade även om programmet vid fikat idag, fler än jag har sett det och blivit lite "sålda".
En kollega bestämde sig på rot, att göra det hon alltid drömt om, att bli dansinstruktör i en specifik dans. Varför hon inte gjort det förut kunde hon inte förklara. För hon hade kunnat.
Och nu anmälde hon sig till en kurs!
En annan kollega bor i stan och hatar det. Hon bor där endast för barnens skull, som vill bo där. Och som iofs inte vet något annat.
Hon sa "när dom flyttat, då flyttar jag med, Jag hatar stan!".. och då har hon bott där i 20 år nu.
Det är ju sorgligt!
Som tur är har hon ett ställe på landet att åka till och hon beskriver också det där med att dra korta andetag när hon är i stan och plötsligt kunna andas djupt, när hon är på landet...

Måste vi konsumera allt vi gör? De flesta av oss har garderober och garage full av grejer som knappt används. Det kunde vi också konstatera många av oss. Vi har mängder med "skit" som vi inte behöver.
Det är säkert så att vi skulle kunna sälja 50% av våra saker och ändå knappt se någon skillnad.
Skåpen skulle garanterat se lika fulla ut. Och det ÄR ju galet!

Det var inte direkt några "nya" tankar för mig, jag har tänkt i dessa banor rätt mycket, min längtan till landet är ju en direkt orsak av det.
Det är inte bara längtan till landet, utan till ett mer jordnära liv. Långsammare.
Inga bilköer, inget ljud från stora vägar. Vatten, natur, skog.
Att börja morgonen med att dra in lite frisk luft och se en ekorre hoppa förbi. Att avsluta dagen med att ta en sväng till havet.
DET. Jag tror att vi skulle spara pengar på att bo där ute jämt, för att vi inte skulle lägga pengar på krafs som det lätt blir när vi inte har något annat att göra än att åka och shoppa. Typ.
Nåja, det är en mycket spännande serie helt klart.

Det har ju blivit rätt mycket höst nu, (första morgonen idag med plusgrad!) men är otroligt grönt på landet fortfarande.
Humlen är jättefin!
Så grön mot den blå himlen.

 Snart har pergolan tak! :-)

 Som allt är jag ju grymt osugen på att åka därifrån när det är dags, men det är ju bara att pipa iväg och förbereda veckan som kommer.
Sen är det skönt att veta att vi åker ut varje ledig minut.

Jag gör som jag brukar. Tröstar mig med _riktigt_ blingigt nagellack! :-)

Det är rätt fullt upp med jobb nu när verksamheten är i full gång, så dagarna går fort.
I vanlig ordning rullar det på med de så kallade "basuppdragen" dvs det vi alltid gör, men även nya spännande saker.
Och vi fick precis veta att det kommer att hända saker på vår sektion nästa år.
Precis som vi hoppades på, så innebar ny chef att det händer lite grejer. Toppen!
Jag har även en känsla av att det kommer att hända annat, det är signaler jag får.. och inte mig emot om det blir så.
Det kanske är dags för lite förändring? :-)
Just nu har jag fyra dagar där jag ska läsa mängder av text och sen summera ihop det till något bra..
Det gör att jag nu inte kommer att sitta så mycket på kontoret.
Sen, när det är gjort har jag tre dagar med bara externt jobb, där jag knappt kommer att hinna sitta vid datorn.
Varierande är det! :-)

Vi är nu över 100 personer som sitter på min avdelning och det märks, inte minst i köket!
Häromdagen fick alla ett mail med "tro mig, jag kommer att vara som en blåslampa i häcken på er"... fast med finare ord.
Slabb i köket gör mig galen!
Att man bara reser sig och går och skiter i att det är kladd överallt!
Nope!

Så nu har jag morrat lite och det har varit mycket renare i köket senaste dagarna...

Dock, är det äckligt i köket hemma!
Alla dessa blomflugor som dyker upp varje höst! Nu har jag "fällor" ute lite här och där.
Usch! Äckligt!
Höst är det verkligen!
I morse hade vi EN plusgrad! Brrr...
Samtidigt är det najs.

Tiden går såå fort! Det är full fart fram till höstlovet, där jag sen kan vara lite ledig och ska på kurs!
Och vips efter det är vi ju inne i kalasandet och vips ska man köpa julklappar!
Det är ju galet faktiskt.
Inte konstigt att man känner att man vill stanna tiden lite, eller gå långsammare! :-)


söndag 17 september 2017

Där jag kan andas.

Nu är det på rull...Jobbjobbjobb.. :-)
Men det är skönt.
Jag har en ny favoritplats på kontoret. Som jag älskar att ta en kopp kaffe, sätta mig i en soffa och jobba.
Det känns ju som att man inte jobbar. (Och möblerna är såå snygga!)

En av morgnarna åkte jag på ett frukostmöte.
På plats kunde man lämna sina visitkort för att tävla om en långhelg med en sprillans ny bil.
Jag konstaterade att "näe, en långhelg duger inte. Ska jag vara med vill jag tävla om att FÅ en bil!
:-D"
(Vi får inte vara med i utlottningar och tävlingar och får absolut inte ta emot "gåvor")
En annan person som var där, tyckte att det hade varit hysteriskt kul om jag vunnit och sen stripat bilen med "Jag vann!" :-D
Men så kul ska vi inte ha...

Veckan har även innehållit en liten kris. Eller, en stor!
En av hushållets telefoner råkade nämligen åka med i badet. Oops.
Det tog en stund innan ägaren till telefonen vågade säga att det hade hänt (det var ju lite klantigt) men sen stängde vi av den, plockade ut korten och dammsög alla öppningar, för att suga ur eventuell fukt.
Sen fick den sova i en påse med ris hela natten.
Och -taddaa! Morgonen efter, funkade den.

Det har varit andra "kriser" i veckan, som gör att jag verkligen är glad att vi kunde åka ut till landet. För att få lugnet och rensa huvudet.

I det jobba jag har, träffar jag på så många tunga frågeställningar och får information som gör en matt.
Det finns massor i samhället som fungerar bra. Men det finns också massor som inte fungerar alls.
Där det rinner ut pengar och resurser.
Där man vill väl, men det blir så galet.
Och det är frustrerande. På riktigt frustrerande.
Jag var på ett möte, där jag satt med hakan på knäna stor del av tiden och sen blev jag rakt av arg.
Och jag var inte ensam om det.
Vi var flera som gick därifrån otroligt frustrerade. Över att man gett pengar till inkompetenta personer.
Där man gått över ån efter vatten.
Där man stolt presenterar en person som "otroligt kompetent" och sen visar det sig att personen inte hade en aning om hur livet ser ut och är på riktigt.

Det var otroligt skönt att komma ut på landet och bara njuta av tystnaden och dofterna.
Det är som att jag på landet kan dra riktigt djupa andetag och fylla kroppen med syre.

Senaste tiden har det ju regnat helt galna mängder här ute, så nu är det blött!
Solen sken och det var ett magiskt ljus. Tyvärr hade jag inte "riktiga" kameran med mig. Men det blev rätt coola bilder ändå. :-)

Det är rätt grönt fortfarande vilket jag antar beror på att det är så fuktigt.


Vårt svanpar cirklade runt och såg ut att ha det rätt gott.
Det har poppat upp svampar överallt. Mängder!
Synd att dom inte går att äta. :-)

Vi fick ju massor med fina grejer av gammelfarmor häromveckan.
Jag packade flera kassar som stått i tvättstugan och väntat. Och jag har glömt bort vad som var i dem så det blev rena julafton att packa upp dem! :-)

Jag gillar sånt här glas! Man ska nog dricka ur dem...men jag ställde i ett par värmeljus!
Najs.
Hon hade så mycket vackert som ju passar perfekt i den här miljön. Helst skulle jag ju vilja ha dem framme för att dom är vackra.
Små frukostskålar och äggkoppar.
Ni fattar ju att det inte går att lämna så här fina grejer!

Och det som var lite ballt, var att jag såg en skål när jag öppnade ett skåp. Va?
När vi köpte landet, lämnades en hel del kvar, bland annat en liten skål som jag gillar. Jag har försökt hitta fler, men inte sett dem någonstans. Inte på loppis och inte i butik.
Men- gammelfarmor hade en likadan som jag hade och en större! Wee!
Så coolt att kunna ha tex bär i den stora och grädde i de små.

Jag har en mängd med dukar och annat som ska plockas igenom, men det tar jag sen.
Några ska sys om till avskärmningar och solskydd.

Det var najs att äntligen vara på landet, även om jag inte riktigt vet vart jag ska börja med höstfixet.
Jag visste att jag inte hinner något sånt denna helg, utan den här helgen var till att vila och andas.

Sent på fredagskvällen gick vi över till grannarna, som har en tomt som består av en hel del berg.
På ett ställe har dom en klippskreva, där det går perfekt att elda lite brasa, utan risk för jordbrand.
Iofs var det ju så otroligt blött i backen nu att det nog skulle vara svårt att få fjutt på något ute alls.

Det var otroligt mysigt, trots att det kom lite regn emellanåt.

Jag kröp i säng rätt tidigt, för att jag skulle jobba dagen efter.
Det var ingen tidigt morgon, jag var på plats klockan 9 och ställde i ordning vårt tält.
Dock, fastnade jag i en poliskoll när jag var nästan framme.
Det är otroligt länge sedan jag behövt visa körkort och blåsa.

Vi hade bra bemanning och det kom folk i jämn ström. Jättekul!
Det är första gången det görs en sån här grej i just det här området, så vi hade ingen aning om de skulle bli en flopp eller inte.
Men det kom riktigt mycket folk.

Jag gillar såna här event och jobbar gärna! :-)
Nu hade jag ett pass på 3 timmar och det var lite "näe, ska jag sluta nu?" när mitt pass var över. :-)

Men, vi hade gäster på landet, så det var bara att susa hemåt.
Timmarna jag jobbade idag ska jag ta ut vid höstlovet.

Det har varit så skönt här ute. Det är inte bra att det går mer än 2 veckor emellan. Jag mår inte bra då.
Jag tror att det är svårt för andra att förstå det här med att vi bestämt oss för att flytta ut.
Senast häromdagen fick jag höra "ja, men skulle ni bo hela tiden är det ju inte samma grej, det är ju för att ni inte kan det..."
Och jag blir lite irriterad när jag hör det. Ingen annan vet ju hur det känns i oss. (Mig)
Att bara liksom nedvärdera det som att "det tycker ni nog inte egentligen".... JO det gör vi!
Man tror verkligen inte att vi ska flytta så snart vi kan.
Men det kan man hoppa upp och ge sig på att vi ska! :-)

söndag 10 september 2017

Blommor och höstförberedelser.

Det här är en helg som borde varit tre dagar. :-)
Man vill hinna så mycket kul.

I fredags hoppade jag igång Låna & Läs. Jag hade nästan glömt bort det! Först längtar jag till 1 september och sen missar jag att det gått flera dagar! :-)

Första boken lånad. Men den får vänta lite, för jag läser just nu Bjönstad. Och den är bra, men kräver en del tankeverksamhet för det händer så mycket med alla individer, så jag läser den ovanligt sakta.
Samtidigt så bär jag runt den överallt för att läsa en sida då och då.

Stora dotter dök upp lagom till middagen. Fredagstacos! :-)
Maken och jag drog på bio. Det är alldeles för sällan vi gör saker bara han och jag. Behovet finns ju, men samtidigt så blir det inte av.
När barnen är större är det så lätt att göra kul saker med dem i stället. Men nu tog vi oss i kragen.
Efter att man gått på VIP bio är det jättesvårt att gå på vanlig bio! Det är så najs att kunna peta upp fötterna och sitta bekvämt.
Igår var jag iväg på en trädgårdskurs om perennerer.

Stället var fantastiskt. Vildvuxet men ändå fint.

Omgivningarna var otroligt mysiga med många olika planteringar. Man blir ju helt såld!

Vi satt inne ett par timmar på förmiddagen och gick igenom grunderna. Jättebra!
Mycket har jag gjort rätt, men jag fick också lära mig mycket nytt och fick tips som är bra.

Sen gick vi ut, med en karta och listor på blommor som var planterade i olika rabatter och sen pratade vi om alla. Hur dom växte, var dom trivdes och vad som gått fel.

Vid första anblicken tycket jag att rabatterna var jättefina och perfekta, men sen när vi gick igenom dem insåg man ju att mycket gått galet och de såg inte alls ut som tänkt! :-)

Det var en sak jag fick med mig av han som höll i kursen. Man kan förbereda bra, göra som man ska, mäta, räkna och plantera rätt.
Sen - gör blommorna precis som dom vill ändå och trädgården utvecklas i egen takt.
Men det är ju det jag gillar.
Visst är det härligt med perfekta trädgårdar där allt är välskött och vackert. Men, jag gillar ändå bäst när det är lite vildvuxet och man ser att man haft en tanke och verkligen jobbar med trädgården, men den ser ut att leva ett helt eget liv.
Det är nog därför jag hittills satt så många revande och klättrande perenner, för att dom inte går att tukta på samma sätt som andra växter.

Planteringarna var fantastiskt vackra och vi gick ju bara runt och suckade..


Sen är det lite speciellt att gå runt och kika på blommor med folk som är lika intresserade som en själv.
Det "oades" och "aahades" överallt i gruppen och man ser ju hur det går igång i huvudet på alla!

Det roligaste var att när vi summerade dagen sa han som höll i kursen: "Nu får ni INTE åka och köpa perenner! Ni måste åka hem, smälta det här och tänka. Sen ska ni planera, mäta och tänka igen. Göra en karta över trädgården eller rabatten och tänka igen. SEN får ni köpa perenner och då är det våren 2018!" :-)
Och så rätt han har!
Jag hade ju velat åka rakt ut till landet och börja gräva. :-)

Nu ska jag i stället fundera över vintern.

Jag hann precis hem och hoppa i lite finare kläder och så drog vi iväg på en liten kräftskiva.
Det är ett kompisgäng som hållit ihop massor med år, men som träffas mer sällan efter att alla fått en drös barn och ska få ihop livet med barnen, jobben, studierna, bostadsbyggandet och flyttandet...
Typ.
Men igår fick vi ihop det och alla barn lekte och röjde. Lilleman ville inte, för han är ett par år äldre än alla andra, så han fick stanna hemma.
Jag tror att de rörigaste åren nu är över så att vi kan träffas oftare framöver.

Nåja, jag drack inget. Det är inte värt kalorierna. :-)
Och det blev lite rökta räkor, lite paj och ett par kräftor. Och en liten bit cheesecake.
Så middagen blev "bra" ändå.
Det är ju alltid en utmaning när man är bortbjuden.

Idag gjorde jag världens godaste lunch till mig och maken.
Jag har snöat in på chevreost! Ost, valnötter och balsamvinäger. Åh, mums!

 Sen skulle Lilleman på kalas.
Det var en hel del avstängningar idag pga ett cykellopp, så det gällde att åka rätt väg!
Vi kom fram precis när man hävde avstängningarna...

Vi droppade av honom och så åkte vi till närmsta centrum.
Och nu är de ju kanonhärligt att bara kunna strosa runt och sen sätta sig och ta en kaffe i lugn och ro.
Minime festade loss på en daimtårta, som jag smakade två skedar av.
Maken och jag drack smaksatt kaffe i stället.

 Sen strosade vi lite i butiker.
Minime hittade mössa och vantar, vilket verkligen behövs på morgnarna nu.
 Och hon har fått tydlig order om att hålla redan på vantarna! Oftast har vi bara en av varje efter ett par veckor. :-(
Och till hennes stora lycka, fick hon ett par höst/vinterstövlar. Hon är lika tokig i stövlar som mig! :-)
Jag har flera par som nästan ramlar sönder och som jag inte förmår mig att slänga....

De här är fodrade och riktigt snygga. (Hon har hållit i ett par ridstövlar i en butik på landet och jag har bara vägrat...)
Dealen blev att hon fick dem om hon gick med på att köpa jeans som gick att peta ner i skaften..
Hon hatar vanliga jeans och bara vägrar vilket jag kan förstå. Dom sitter åt, skaver osv.
Men hon kan inte gå runt i tights hela vintern, så nu gick hon med på att köpa ett par jeans med jättemycket stretch och tjocka strumpor. Så, nu är det jeans eller tjocka strumpor under tights/ shorts/kjol.
Jag förstår hennes intresse för kläder, absolut och hon är ofta otroligt snyggt klädd, men det måste även vara varmt och gå att leka i.
Inte helt lätt.

Jag hittade en väska som jag bara _vill_ ha! En don&donna datorväska.
Så snygg! Finns även i svart.
Den är ganska stor inuti, med tre fack, så man kan ha datorn i den plus allt annat jag vill ha.
Datorväska är inte lätt.
Jag fick en jättefin av maken i julklapp och den ÄR bra, men där får jag bara in datorn, telefonerna och kanske en mapp.
Inget annat.
Nu när vi ska sitta mer flexibelt kommer jag att behöva ha med mig lite grejer och då blir det alltid en dataväska med jobb och en handväska med privata saker.
I den här tror jag att allt skulle få plats.

Så, nu har jag dealat med mig själv och lovat att när jag gått ner så att jag bara har 5kg kvar till min målvikt (Min perfekta vikt ligger ännu 5 kilo lägre, men det tror jag inte är möjligt utan en enorm kamp, så jag nöjer mig med 5kg mer..) då ska jag köpa den här till mig! :-)

Jag har 5 kilo kvar till dess och jag inser att jag nu måste börja träna igen.
Maten går bra nu, verkligen och jag äter otroligt lite godis och socker mot i somras. Det känns överallt och märks på kläderna, men inte på vågen.
Så, nu måste jag börja träna lite kondition och förbränning, så är det bara.
Men jag är jättenöjd med hur det gått hittills.
Nu måste jag bara hålla i det. Varje dag.
Det har varit en kul helg, och nu kommer en spännande vecka som avslutas med att vi drar till landet.
Det kommer att vara ett dammåln efter oss när vi piper iväg! :-)