Sidor

måndag 7 juni 2021

Vår lilla prinsessa som stal allas hjärtan.

Alltså, den här hunden! 
Vilken stjärna! Och tänk att man kan bli så kär i en hund! :-)
Jag har haft hund tidigare och längtat efter hund länge. Det är lilleman och jag som längtat mest. 
Dock har jag tänkt mig att vi skulle ha katt, just för att hund kräver så mycket mer.
En katt, anser att alla andra bor i kattens hus. Den kommer och går som den vill och sköter sig själv.
Vissa katter blir keliga och gillar inte att vara ensamma, men de flesta katter skiter i om någon är hemma eller inte. 
En hund, blir mer som en familjemedlem och behöver så mycket mer uppmärksamhet och fostran.

Men, jag hade glömt hur underbart det är. Vilka personligheter hundar har. Och hur dom kan "prata" utan att prata. :-)
Sen är vår stjärna otroligt intelligent och lättlärd med ett fantastiskt lynne. 
Så mjuk och mysig.
Busig förstås, hon är fortfarande valp, men ändå så lugn och cool.
När vi köpte henne var det en rädd och hungrig lite valp som dock väldigt snabbt accepterade oss och har inte vikt från min sida sen dag 1.
Hon sov på eller precis bredvid mig första veckorna. Och som hon åt! Hon åt och jag fyllde på tills hon verkligen var mätt.
När det gått ett par veckor, så jublade jag, när jag satte fram mat och hon nosade på den och gick! 
Hon vågade låta bli, för hon visste att mat fanns.
Och så rädd hon var för allt! 
Rädd för mörkret, blåst, påsar, prassel, cyklar, skrammel, snabba rörelser och höga ljud.
Och jag var så noga med att allt skulle fortsätta som vanligt här hemma. Vi låtsades inte om att hon blev stissig, utan vi gick ut i mörker och blås. Vi lät och skramlade och hade höga ljud på tv osv. 
Jag jublade igen, när hon låg på altanen och sov och en bit därifrån drog maken igång motorsågen och hon rörde lite på ett öra men lyfte inte ens upp huvudet. 
Det vi har kvar nu är rädslan för påsar som prasslar. Men det kommer nog. :-)
Och hon blir fortfarande så glad att hon nästan kryper ur skinnet när man möter andra hundar. Så nu får hon inte hälsa på någon alls på våra promenader.
Vi går förbi och låtsas som att den andra hunden inte finns.
Hon får inte heller hälsa på alla människor som vill hälsa på henne. Jag känner på energin hur det kommer att gå.
Det måste vara lugna personer som hon hälsar på som "folk". Minsta oro så hoppar hon och är helt galen. 
Stora dottern är en lugn person, men henne ska hon liksom sätta sig över och biter henne i händer och kläder när dom ska hälsa.
Så nu har hon börjat vända ryggen till och vänta ut henne. Först när hon sätter sig och är lugn så hälsar dom.
Men hon är ju så sjukt gullig!
Här får man strunta i det otroligt smutsiga fönstret! :-D 
Hon älskar att vara utomhus, på landet.
Inte så mycket i stan.


Hon hatar regn och att bli blöt generellt. Regnar det, kan hon strunta i att kissa en hel dag. 
Hon älskar att sitta i solen, men blir nu jättevarm. Hennes päls är inte att leka med! Hon har både underull och lång päls.


Hon är en prinsessa ända ut i minsta klo! :-)
Och man behöver inte ens fundera på vad hon vill, tänker eller önskar. Och jäklar vad sur hon kan bli! Och lite kränkt! :-)
Hon har nästlat sig in i allas hjärtan och riskerar att bli lite bortskämd faktiskt.
Vi får jobba på det, för det värsta jag vet, är bjäbbande, små hundar som skäller och gör utfall.
Vi möter sådana varje dag. 

Jag fostrar henne som jag fostrar barnen. Klara regler och konsekvenser och mängder med kärlek! 


Hon är så söt! Ja rent av vacker! :-) 

Hon har en hel del vallhund i sig och ska valla oss hela tiden. Har stenkoll på var vi är och vill helst att vi all ska vara i en hög och på samma våning. 

Och mest har hon charmat maken!
Han som också gillar hundar, men inte direkt längtat och absolut inte efter en liten hårboll, när det väl skulle bli hund.
Han vill ha en större.
Och han var ytterst tveksam till en pomerainier. Men han valde just Bella och sa "köp henne" när han såg henne :-)
Och sen visade det sig att hennes få % minispets slog igenom så pass, att hon ser ut som en sådan och är snart lika stor som en mellanspets. 
Men, nu växer hon nog inte mer, så hon stannar nog på en sk kleinspitz.
Så han är ju nöjd med att hon är lite större än planerat.

Men - det var tydligt att hon inte skulle sova i vårt sovrum. Sen gick han med på att hon skulle sova i sin säng, i vårt sovrum
Sen kröp hon upp på min sida av sängen och det var väl ok.
Sen sov hon i min fotända och sen hans fotända och vips.. Nu ligger hon mitt i sängen! :-)

Det var tom så att en dag, när han sovit krattigt och behövde vila lite på dagen och jag tog henne med mig på kontoret, då kom han in efter en kvart och hämtade henne. 
Han ville gosas. :-D 

Det är på den nivån att hon nästan är lite liten för allt gos som vi vill ge henne, så vi funderar på att köpa en hund till, så att vi har en hund på två personer! :-)
Så, en hund till lär det bli om inte en alltför snar framtid.
Och vi kommer aldrig mer att vara utan hund! 
Det är bara för himla mysigt och den här lilla donnan har gjort så mycket för vår familj redan. 
Hon kom när vi hade det som tyngst, och saker har löst sig vartefter hon har vuxit. 
Vår lilla pälsprinsessa! 
Sen är man ju galen som skaffar en ny bebis att oroa sig över! För det gör jag!
Har hon ont i magen? Kräks hon? Har hon bajsat? Har hon kissat? Är hon varm om nosen?
:-)
Men det är så värt det!
<3

Upploppsveckan.

Upploppet....det är så det känns nu. 
På fredag är det äntligen skolavslutning efter en galet tung vårtermin. Och skolslut innebär ju att vi flyttar ut på landet! 
Som jag längtar! 
Att sitta i radhuset när det är varmt är ingen hit! 
Det finns inget skugga någonstans och man har grannarna för tätt inpå. Inte kul alls. 

Nåja, avslutningsvecka innebär att en massa saker ska betas av utöver jobbet.
Besikta en bil, serva en bil, frisörbesök, tandläkarbesök, läkarbesök, skolmöte plus utflykter för barnen vilket betyder matsäck osv.
Men samtidigt är det mysigt för det är som uppstart av sommaren. :-)
När fredagen kommer, då kommer sommaren - även då vi har långt kvar till vår semester. 

Eftersom vi var kvar i stan över helgen passade jag på att shoppa upp presentkortet jag fick av mina kollegor i våras. 
Jag hängde på låset men var inte först på plats! 
Kön var gigantisk, men inne kändes det ändå luftigt inne på området. Det är så fint och jag kan gå hur länge som helst och titta och sniffa.

Jag köpte tre rosor för presentkortet.
Man kan aldrig få för många rosor. :-) 

Och en klematis, en funkia och en näva utöver. 
Jag har ingen röd klematis så nu unnade jag mig en. 

Värmen har tärt på hunden. Hon har sjukt tjock päls och har inte fällt många strån och ligger där det finns skugga och flåsar.
Jag har försökt få henne att fatta att man kan ligga på svalt klinkergolv i tex tvättstugan eller hallen, men icke! 
Är jag inte där, då är inte hon heller.

I söndags tjatade Minime om att hon bara måste få bada. Farmors pool är inte igång än så det var inte ett alternativ.
Återstod den närmsta badsjön, men jag vet hur galet mycket folk det brukar vara där. 
Men jag föll till föga och vi åkte dit 19:30.
Det fanns 2 parkeringsplatser! 
Galet mycket folk. Dock är det gott om badställen runt sjön så man behöver inte sitta på varandra.
Det fina här är också att det finns ett hundbad där. Dit går ju bara hundägare. Utan hund så vill man inte få påhälsning av blöta hundar, så det var gott om plats där. :-) 

Bella var skeptisk. Hon gillar inte vatten och att bli blöt.
Men Minime badade och då blev hon orolig och hoppade i efter! :-)

Hon kunde ju inte stå där på land om lillmatte ramlat i! 

Så vips badade hon också och simmade ut flera gånger! 
Jag var i chock! 
Vi åkte hem med en betydligt svalare hund! 

Det borde betyda att hon kommer att bada på landet! 
Och kanske i en uppblåsbar pool!
Det är lika knepigt med vätska och hund, som bebis och hund, dom fattar inte att dom måste dricka.

Jag ger henne isbitar som hon slickar i sig och även infruset godis, som hon tuggar i sig och på så sätt få i sig både vätska och kyla.

Veckan drog igång med en rivstart!
Jag var vaken jättetidigt av olika orsaker och tog morgonpromenaden strax efter 06! Men det var skönt för sen kom värmen!
Jag hade också att möte som jag oroat mig lite över, men blev så bra bemött och förstod att personen jag hade möte med fattar och har erfarenhet.
Så bra!
En stor sten släppte från mina axlar!
Nu är det ett mötet till kvar och sen kan vi verkligen ta sommarlov. Och det är så skönt att gå på sommarlov med lätt hjärta, då terminen började på mörkaste möjliga vis.
Fy fasen.
Men nu finns det hopp och jag kan känna pirrande glädje i magen på ett sätt jag inte gjort på länge. 
Men nu gör jag.
Det ska bli en fin sommar! :)

Veckan är som sagt full av möten och jobb, som ska betas av innan folk börjar gå på semester. Så snart skolan slutar så går ju första personerna.
Men det känns bra. Just nu känns allt bra.
Det blir bra!
Någonstans känns det som att livet börjar vända mer till det normala igen. Även om det inte kommer att bli som tidigare.
Livet blir inte som tidigare, året som gått har ändrat saker långt in i en. Prioriteringarna är helt annorlunda.
Samtidigt är det helt galet att tänka att pandemin har hållit i drygt ett år och kommer inte att vara över i höst, det är jag helt säker på.
Men, vi har i alla fall fått ett vaccin, även om jag tänker att vi kommer att behöva få kanske ett vaccin till mot en annan mutation, men vi är i alla fall på gång. 
Kanske, kanske blir livet lite mer normalt, snart. 


söndag 6 juni 2021

Regn och gräs.

Man kan ju inte tro att det regn som föll förra vecka skulle behövas.
Jag mins ju bara att hela mars och april regnade bort, men det kan det inte ha gjort för det var jätte torrt på gräsmatta och i rabatter ändå. 
Så det regn som kom förra veckan behövdes, men kanske inte i den mängd, på så kort tid som det gjorde!
Stora delar av Stockholm har varit översvämmat och folk har tom omkommit när bilar fastnat!
Galet!!
Jag hade "husmorssemester" och var på landet med bara hunden. Så välbehövt. 
Men det blev lite spännande ett tag när det svämmade över alla bräddar även där och jag fick var ute och köra dränkpumpar för att pumpa bort av tomten. 
Men utöver det, var veckan skön. 

Det är ju ofta så att när allt snurrar och snurrar, då biter jag ihop och kör. Utan att tänka eller reflektera det bara rullar på.
Men när jag landade där ute, ensam med bara hunden som sällskap, då märkte jag ju hur slut jag är.
I kropp, själ och huvud. 
Jag märker det på att visa saker bara inte fastnar. Det är soprent i huvudet. Borta. Blankt.
Det är inte ens sådär "ja just det, så var det..." utan helt blankt.
Jag har ingen aning. Mins inte. 
Så allt behöver skrivas ner. Det är ju stress, även om jag inte känt mig stressad. Jag är inte stressad i kroppen och jag är bra på att tagga ner och verkligen bara göra det mest nödvändiga. Det lär man sig med åldern. :-)
Skit i dammråttorna och göra ingenting om det är rörigt omkring en. Prioritera och prioritera bort. 
Det funkar.
Men - hjärnan går ju på högvarv ändå. Jag är en person som behöver tid, att tänka, planera och lägga upp en plan som jag sedan genomför.
Den här våren har inneburit att jag måste ta snabba beslut, lita på att jag inte vet och kan allt, lita på andra personers kompetens och sen bara köra.
Jag har samtidigt läst massor och lyssnat för att lära mig. Förstå, kunna lösa problemet och samtidigt ställa krav.
Och nu när vi är så nära att faktiskt veta vad det handlar om och få hjälp, då blir jag så trött, så trött.
Vi är nära lösningen på det akuta, men vi har en lång, lång väg att gå och jag måste hushålla med mina resurser.
Mitt behov av att vara ensam, i tystnad är stort. Och när har jag varit de senast? För sisådär 28 år sedan! :-D
Mitt behov av att vara ute i naturen, njuta av luft, dofter och lugn är stort. Mitt behov av att peta runt i trädgården är stort. 
Där vill jag ha perfektion i det lilla, men att det ska se vildvuxet och otvunget ut. :-)
Hur som, så behövde jag den här ensamtiden. 
Det gör ju inte att jag älskar dem jag har mindre. Jag är så rik på relationer och folk som älskar mig, det är fantastiskt.
Ofta så hittar jag min laddning där, bland familjen. Men ibland måste jag bara få ligga på laddning, själv. 
Det är ju liksom lite på upploppet nu. Snart har vi inga barn hemma längre. Det märks tydligt att dom växer så det knakar på alla sätt och vips, så sitter vi här med ett par hundar. :-)
Så jag vill verkligen orka vara närvarande åren som kommer nu. 

Nåja, innan regnet slog sönder rhododendronbusken, så blommade den helt fantastiskt. 
Och min födelsedagsblomma blommar så ljuvligt. 
Jag har inte haft någon Dahlia tidigare. Jag älskar dem, men brukar inte orka med att ta in dem på vintern osv.
Men, den här är ju fantastisk och måste ju följa med in i höst. Stå svalt och mörkt. 

Och nu har jag äntligen kommit till skott med en trädgårdskompost! Att det tagit sån tid!
Jag var med på ett webbinarium för ett tag sen och då slog det mig att det ju är oerhört korkat att inte ha en!
Där lägger man allt (Inte mat!) som kommer från trädgården och sen blir det ju jord så småningom.

Men det märks att det är senare med allt i år. 
Förra året var det längre hunnet i maj, men det gör ju att man hinner njuta lite mer nu. 
Och när värmen nu kommit efter det galna regnet så växer allt så att det nästan syns!

Jag har flera kaprifoler som växer enormt. Det är kul att dom drar iväg nu efter ett par år. 

Även den klätterhortensia jag satte för säkert 5-6 år sedan kommer att blomma nu! Det har tagit tid, men äntligen! 


Vissa blommor får man verkligen vänta på och inte ge upp och gräva ner dom någon annanstans. 

Jordgubbarna i växthuset kommer att få bär! Man vet ju aldrig hur dom trivs. 

Förra våren satte vi ett äppelträd och en syren bland annat och nu blommar även dom! 
Men det var nog tur att vi nätade in hela området, annars hade nog rådjuren ätit upp allt har jag en känsla av.


Maken och Minime kom ut till helgen  som blev väldigt lugn. Lite gräsklippning och lite fix. 

Morsdagsmorgonen var ljuvlig!  Havet låg spegelblankt! 
Så vackert!

Jag blev morsdagsfirad som sig bör. :-) 

Jag gillar ju Tareq Tailor och hans mat! 

Sen var det dags att åka tillbaks till stan. 
Hunden var inte glad! 
Hon var på riktigt deppad i flera dagar! 
Hon älskar att springa på stora tomten, ligga på vakt, skälla på rådjuren och gå i skogen. 
Här är tomten betydligt mindre.
Så det blir en del promenader till större ytor.
Som tur är har vi flera parker och små skogar i närheten.
Dock är gräsklippningen inte det bästa jag sett!
Klippt men otroligt taffligt.

Hos stora sonen var det ännu värre!  Vi åkte dit för att ha picknick i parken och det gick inte ens att lägga ut en filt! 
Gräset var alldeles för högt och det kändes jättemärkligt. 

Som tur var det väldigt lite folk på plats så vi kunde bära iväg med ett bord med tillhörande bänkar och sitta på. 
Lilla barnbarnet sprang och sprang och sprang. Otroligt att han orkar i den värmen. 


Och det var ju samma lika med hunden. Inte still en minut och helt slut när vi kom hem! 
Hon fick äta is och sen bada kallt. 

Den här helgen blev vi kvar i stan för att utföra lite ärenden och greja innan vi flyttar ut för sommaren.
Och fira minsvåger som blev vuxen. Fyllde 40 helt enkelt! :-)

Det blir lite garageröj och plock. Det är otroligt varmt, så man pallar inte så mycket. 
Gräsmattan lär vara helt vildvuxen när vi kommer ut nästa helg. 



måndag 24 maj 2021

Vaccin och husmorssemester

Så kom dagen D!
För en vecka sedan var det vaccineringsdags! Helt otroligt ändå, att det gick så pass fort. Det är inte dags att ropa Hej och inte heller att slappna av, men vi är en bit på väg. 
Min panik sen jag fick min vaccintid har varit att hålla mig frisk! 
"Jag får inte bli sjuk nu" har min mantra varit.
Typiskt nog så hade vi två tillfällen vid långhelgen när vi träffade lite mer folk än annars, men ändå från vår "bubbla".
Ett tillfälle firade vi en kusin som fyllde år och det var bara de tre syskonen och våra barn. All är ju så stora nu att dom inte klättrar på varandra, plus att hela den familjen och två släktingar som var där har haft Corona alla och har antikroppar. 
Farmor har fått sin första spruta och väntar nu på den andra vilken dag som helst och vi satt ute under hela tiden och nöjt av den otroliga värmen!

Vid andra tillfället var vi hos oss, utomhus och vi kan ju verkligen sprida ut oss rejält.
Det var samma personen som dagen innan, plus mina vuxna barn och min svärdotters pappa. Även han har fått sin första spruta.
Vi firade sonens födelsedag och min i efterskott. Grillade och hade trevligt. Vi hade sån tur med vädret, för det var mulet och ganska grått, men vi fick inge regn!

Nåja, nu har maken och jag har båda fått dos 1, så håller vi oss nu på banan, borde vi slippa IVA åtminstone. 
Och det är rätt galet att ha fått första sprutan utan att ens tagit ett coronatest! 
Maken har tagit ett test i höstas.
Och nu blev det skiftbyte för oss.
I helgen, när det gått 2 veckor sedan maken fick sin första, så flyttade han "hem" till barnen och jag fick en vecka på landet med bara hunden. Husmorssemester! :-)
Och det gör ju inte ont! :-)

Långelgen var ju najs med massa lediga dagar, dock lite avhackad mot planerat.
Vi håller som bäst på med en utredning och fick chansen att snabba på den genom att ta en återbudstid så det blev lite åka hit och dit vilket inte var tänkt.
Men det blev ju sommar helt plötsligt. 

Maken hade beställt nya kläder till mig i veckan, han är jäkligt duktig på det! :-)
Nya Rewolution Race byxor. 
Jag bor ju i dem till vardags och de jag har har töjts och blivit lite väl stora. De var kanon när jag ville ha långkallingar under, men utan dem blev det lite för löst.
Nu valde han grön/ svarta, jättesnygga och sitter som en smäck. 


Han beställde även en jacka till som var jätteskön! Massa fickor vilket är toppen nu när jag utöver telefon och nycklar ska ha bajspåsar och hundgodisar med mig. :-)

Jag ser ju ut som att jag ska ut med 13 schäfrar och inte en liten pälsboll! :-)

Pälsbollen har fått lite vitaminer, kan aldrig skada tänker jag. Lite allmänt immunitetsbooster och lite magbakterier. 


Det har tagit tills nu innan jag har koll på hennes mage och vad hon kan äta och inte. Kyckling går inte i någon form.
Och hon behöver få hälften torrfoder och hälften blötfoder. Då mår magen bra. Men det skadar ju aldrig med lite förebyggande bakterier. 

Ja och vi firade ju mig, igen! Och jag fick jättefina blommor! 


Och en Magnolia! Det bör ju finnas en magnolia i varje trädgård och jag hoppas att den hinner blomma redan i sommar! :-)
Vi fick tänka till vart vi satte den, för den kan bli rätt stor och 4 meter hög!


Jag fick också en hel del gott att dricka! Det är ju aldrig fel! :-)


Sonen hade gått all in på "äldre herrar" :-)


Pälsbollen fick inte följa med när vi åkte på kalas, utan var hos stora dottern. Det är jättebra att hon väjer sig att var där, då dom är vår "barnvakt" nr1. Det är så lätt att bara gå över vägen och sen sätta fast löplinan i deras flaggstång. 
Sen kan hon springa över stora delar av trädgården. 

Men när vi hade vårt eget kalas är hon ju med mitt uppe i alla ungar och hon springer som en dåre för att försöka valla in alla. 
Hon var helt slut när alla åkte hem och sov som en gris på natten... och även morgonen efter! :-)

Man undrar ju om hon är en hund eller en katt, när hon lägger sig på min arm, på rygg och petar in nosen in min armhåla! :-D Gosgrisen!


Hon blir verkligen himla fin! Jag glömmer ibland att hon fortfarande är valp och drygt 7 månader.
Hundar blir ju inte riktigt vuxna innan dom är ett par år. 
Men hon kan jättemycket redan och är så lugn mellan valprycken. Hennes lynne är helt otroligt!

Jag kan bara tänka mig hur hon blir som vuxen. En väldigt smart hund. 
Just nu läser, lyssnar och tittar jag på allt jag kan och hinner med om hundar. Det är så spännande och kul att lära mig mer! 
Tanken är att jag ska ta hundägarcertifikat så snart som möjligt. 

Just nu är det skönt att vara på landet för i stan har vi råttinvassion! :-(
Det är så äckligt!!
Båda grannarna på vardera sidan har byggt in sina altaner. Men vi har ju lite gräs, så här lever råttorna loppan!
Dom springer runt här och gömmer sig sen under altanerna. Skitäckligt!


Nu har vi ställt ut två råttfällor med hundmat i. Så det är skönt att Bella inte är där för man måst ju ha stenkoll hela tiden när hon är ute.
Både för att hon inte ska sätta nosen i en fälla, men också för att hon inte ska jaga råttorna. Hon vinner inte utan risken är stor att hon blir biten.
Och det går inte att göra som tidigare att vi släpper ut hunden och låter dörren var lite öppen, för man vill ju inte få in en råtta eller två.
Så när hon vill ut, vilket hon ofta vill, så måste man stå och titta på eller var med ute.
Det går ju inte när man ska jobba samtidigt!

Det är oerhört stressande tycker jag att behöva ha koll hela tiden. Nu hoppas jag att dom får ett par i fällorna när vi inte är där. 
Uäk!

Nu är det är inte många veckor kvar för barnen i skolan nu, vilket är jätteskönt.
Det finns en hel del "att göra" på min lista, som jag inte orkar dra i förrän skolan är slut och vi bor på ett ställe.
Just nu är det så mycket hit och dit, så att det är svårt att boka tid för olika saker. 
Det finns flera händelser att planera snart.
Vi vill bara vänta och se hur smittspridningen beter sig. Som så många andra. 

Nu ska det i alla fall bli skönt med en veckas husmorssemester! :-)

tisdag 11 maj 2021

Vaccinering äntligen.

Så tröttsamt det har varit med den kyla som har varit hittills i maj.
Den har gått genom märg och ben och jag blir sur när det är kallt. Det är så märkligt att jag är så frusen! 
Samtidigt som jag ju är mitt i klimakteriet och varm mellan varven. 
Det kanske är därför som jag fryser mer? 
Men naturen kämpar på ändå och man blir imponerad. 

Det är lite deprimerande att man måste uppdatera vantarna i maj!! Nu är jag ju ute tidiga morgnar, men ändå. Att behöva köpa fingervantar i maj är inte ok. 


Vovsen är inte alls förtjust i kyla och regn, så hon blir lika besviken varje morgon när hon tittar ut och solen inte skiner.
Jag får tvinga ut henne och hon blir uppenbart sur. :-)


Det har regnat galna mängder och tom åskat och vi blev helt sjöblöta vid morgonpromenaden igår. Uppskattades inte! 
Hon var verkligen dränkt. :-)

När jag torkat av henne pep hon direkt upp i min säng och la sig under filten. Fryslorten! 


Jag har beställt hem lite nyttiga böcker som kom i veckan. Det är så intressant att läsa om hundarnas språk och psykolog. Vår Bella skäller inte, eller väldigt, väldigt sällan, men hon "pratar" ändå så nu har jag läst på lite mer och förstår henne mycket bättre. 


Jag har också fått fler ideér om aktivering för henne. Hon är snabblärd och man märker att hon blir uttråkad lätt, så jag måste hitta på saker de dagar när jag sitter i ändlösa möten. 
Hon är ju bara 7 månader, vilket jag måste påminna mig om när jag tycker att det går lite långsamt med att gå fint i koppel tex.
Hon är så duktig på att berätta vad hon vill nu och ibland kommer hon och hämtar mig och visar vad det är hon vill. 
Snuttan! :-)
Vi får verkligen jobba på att inte köpa en valp till redan denna sommar! 
Men det ska vi inte. Men- vi ska ha en hund till det är helt klart. :-)

Helgen innebar även makens första Vaccinspruta! Han tillhör fas 3 och efter lite tjat så fick han sin spruta på VC.
Och igår släpptes fas 4 nya åldersgrupp på och jag var snabb som en vessla och bokade in mig också!
Många har ju trott att jag ska få förhandsinfo, med tanke på mitt jobb, men så är det inte.
Jag visste inget innan jag fick mailet, samtidigt som det kom ut i pressen. 
Men den lyckan! Näst måndag får jag min och då är vi vaccinerade nästan samtidigt. Så härligt!
 
Äntligen är vårt särboliv är över. 
Vi har ju levt som särbos ganska mycket senaste året. 
Eftersom vi båda är i riskgrupp, så har vi tagit ganska radikala beslut och gjort riskbedömningen som behövdes.
Vem av oss riskerar att bli sjukast?
Och solklart är det han. Så han har bott på landet mycket och jag och barnen har varit i stan. 
Klart att vi har träffats på helgerna, men exponeringen har ändå varit mindre för honom gällande att få hem skolvirus.
Och barnen har inte varit "uppe i honom" så mycket utan hållit lite distans. Det får bli en snabb kram, men inte ligga i en hög i soffan. 
När det har varit många sjuka i skolan (vi får alltid veta om det finns bekräftade fall) så har vi inte delat säng heller, utan sovit i olika rum på helgerna. 
Vi har verkligen gjort allt i vår makt detta år för att hålla oss friska. Vi har suttit i karantän helt enkelt och ända vägen in har varit barnen. 
Maken har knappt rört sig alls och alltid haft FFP3 andningsskydd om han ändå måste ut. 

Så nu är han kvar på landet de två veckor tills spruta 1 ger lite skydd och håller sig så isolerad som det bara går. 
Sen var tanken att vi skulle byta så att han är i stan med barnen och jag är där ute, för att vänta på mitt vaccin.  Men nu får jag det ju snabbare, så troligen är jag där tills den första sprutan gett effekt och sen kan vi bo som vanligt. 
Det vore helt underbart om vi klarade oss ända till vaccinet! Så nu är jag helt galet försiktig för att inte trilla dit innan jag får min spruta. 
Så många runtomkring har varit sjuka och insjuknat nu under våren. Det är inte alls dumt att barnen nu är lediga resten av veckan. 

Och nu kom värmen!!
15 grader nu på morgonen och morgonpromenaden var betydligt roligare än igår! :-)

Även på landet har det lyckats grönska trots kylan. Man märker att allt är mycket senare än det brukar. Träden har inte slagit ut än. 
Rhododendronbuskarna är långt ifrån igång. Dom blommar alltid i mitten av maj så vi får se hur det tar sig. 
Men rosorna är på gång. Och flera små som är på tillväxt växer vilket är kul att se. 

Jag har satt en massa småsticklingar förra hösten som jag med spänning väntar på nu. På vissa ställen tittar dom upp. 
Det vore så underbart om jag fick till det, så jag kan sätta dem lite överallt, utan att behöva köpa nya.
Så nu behöver jag fixa lite gödsel så det är toppen med långhelg där ute.

torsdag 6 maj 2021

Maj är här!

Sköna maj! 
Om än skitkallt!! 
Det är så mycket kallare än förra våren. Usch. 
Fördelen är ju att det går lite långsammare. 
Och det regn som kommer nu behövs verkligen. Det är jättetorrt i backen och det är skönt att det sköljs bort lite pollen, men nu längtar jag efter lite värme!

Jag köpte på mig årets första blomsterprakt och tomatplantor i förra veckan.

Lite nytt.
Och nya handskar och sekatörer. 
Jag hittade en blomma som är magiskt fin. 

Och jag köpte två olika sorters jordgubbar. 
Lite kul namn ändå...Hoppas att dom är goda. 


Vi firade en coronasäker valborg med att elda brasa med ett par grannar.
Många är 60 + så dom håller avstånd och flera av dem är också vaccvinerade med minst en spruta så det känns ändå bra.  
Det var en jättevacker kväll och för ovanlighetens skull blåste det inte. 


Lördagen var jättefin. Lite kall och lite blåsig men så snart man rörde på sig blev det varmt.

Dottern hade tre rosor i mitt växthus sen hösten då de var tvungna att gräva upp dem. Dom klarade sig bra men behövde komma i jorden nu. 
Hon hade en plats för dem men det behövdes grävas om och fyllas på jord.
Hennes sambo hade tagit tillvara en mängd gatsten vid en rivning som vi blev sugna på att använda.
Maken dök upp och erbjöd sig att åka och hämta jord på andra sidan tomten som vi kunde fylla upp med. 
Ja, tomten är så stor att det är ogörligt att knata med en skottkärra. Man behöver ta fyrhjuling med kärra! 

Medans han gjorde det så började jag, dottern och Lillema gräva för stenen. Ganska tungt så det var skönt att vara tre.
Sen kom maken och hjälpte oss lägga dem rätt.  De var snortunga så vi behövde hjälp. 
Men snyggt blev det till slut och bra med så mycket jord. 

När vi gjorde småfixet så försvann Lilleman och efter ett tag kom svärsonen till oss och vi stod och pratade en stund. Då slog det mig att jag hörde grävmaskinen, men svärsonen stod hos oss! Vem gräver? Jo Lilleman! 🙂 
Svärsonen är så snäll och lär honom det mesta! Bara att han får sätta sig och öva! Det är inga billiga maskiner..
Även dottern har lärt sig köra grävaren vilket ju är guld! 
Behöver hon gräva nåt på tomten så bara hämtar hon den och gräver själv! 
Dom har grävt ur en massa på en del av tomten där det ska bli parkering och plats för verkstad plus att dom gjort en ny infart.
Nu fick Lilleman sitta och köra jord i en skopa med nät och lägga sten som fastnade på ett ställe och jord på ett annat.
Det är ett evighetsjobb som ju var toppen att få hjälp med och så kunde svärsonen göra annat.

Det är så kul att hjälpa dem.
Svärsonen har hjälpt oss och framförallt mig med så mycket grejer genom åren, nu är det vår tur att hjälpa till. 
Det är också kul att dom får klart lite småprojekt så att dom känner att det händer lite. Tomten är som sagt gigantisk och underbar, men väldigt eftersatt så dom har att göra länge nu. :-)

Sen blev det söndag och jag och barnen åkte tillbaks till stan. Maken ska få första vaccinet i helgen, så han har varit kvar på landet för att vara så isolerad som det bara går tills dess.
Det hade varit för jäkligt om han åker dit nu, när det är så nära. 
Vi umgås ju inte med någon nästan och Lilleman går på distans de flesta dagarna i veckan, så ända vägen in är Minime som är i skolan varje dag.
Så vi har igen valt att dela på oss för att minska risken. 
Han får som sagt sin spruta i helgen och min är inte många veckor bort heller tror vi. Fas 4 drar nog snart igång och för en gångs skull är det najs att ha fyllt 50!  :-)
Vi kommer inte att ändra hur vi beter oss ändå, men vi kan troligen utöka våra kontakter till stora sonen exempelvis och att vi kan umgås inomhus om alla är friska. 

Nåja, tillbaks i radhuset så trivs Bella lite "sidådär". Hon är "stissigare" här, det märks.
Det är mer ljud som hon inte kan identifiera från grannarna osv. Hon är ju otroligt nyfiken och "vaktig", dvs hon har koll på allt och alla och "skvallrar" utan att skälla. 
Det har tagit en stund för mig att fatta att hon pratar så mycket som hon gör, när hon inte skäller. 
Men hon har stenkoll och sen tittar hon på mig eller kommer springande och tittar på mig. 

Grannarna är spännande! :-) 

Det är inga problem att få ihop mina steg i alla fall. :-) När vi är här måste jag ut med henne tre gånger om dagen minst, så att hon får springa av sig.
På landet springer hon av sig på tomten utöver morgonpromenaden. 
Det är inga problem för mig att skrapa ihop mina 10-12 000 steg i alla fall. 

På onsdagen vakande vi till blåst och regn. Usch! Men regnet behövs, det är så torrt och det är bra att pollen sköljs av lite. Men det lär ju braka loss ännu mer när det kommer värme sen. :-)

Bella gillar ju inte kyla eller regn. Så hon var jättesnabb på att bajsa på morgonen och sen in igen. Efter ett par timmar var hon ute 3 gånger och försökte sig på att kissa, men se det gick inte! Så till slut kom hon in och kissade precis innanför dörren! :-D
Hon är för kul! 
Så, det blev mjukiskläder och raggsockor på kontoret och passade mig bra, då jag hade flera tidiga möten.

Vid lunch tvingade jag ut henne en runda i skogen, det var ett måste, för energin är ju hög!
Men det var inte poppis att bli blöt. 
Det ska regna hela veckan, så jag misstänker att det inte blir så många långpromenader i närtid. :-)