Sidor

torsdag 23 januari 2020

Yoga, lugn och vardagsmotion.

Jag har senaste året jobbat mycket med mitt inre lugn. Leva i nuet, här och nu. Inte tänka så mycket framåt och inte älta bakåt.
Jag har alltid älskat listor och papperskalendrar, men nu är jag extrem med det.
För att slippa ha saker i huvudet, skriver jag ner dem. I listform eller så.
Jag märkte för ett tag sen att jag började göra saker så automatiskt att jag inte mindes att jag gjort det, vilket gav mig onödig stress.
På jobbet kunde jag komma på att jag missat detaljer i projekt, exempelvis bokningar eller informationsmail, men när jag sen letade, så hade jag gjort det. Det hade bara gått så automatiskt att jag inte tänkt på det.
Så nu har jag checklistor, där jag bockar av så enkla saker som det jag har gjort, för att slippa tänka på det.
Jag gör listor på sånt som sak göras idag, i veckan osv. Allt för att inte behöva ha det i huvudet.

Jag har också blivit noga med att känna situationen, där jag är. Lagar jag mat, så njuter jag av det.
Promenerar jag, så njuter jag av det.
Dricker jag kaffe, njuter jag av det. Jag försöker att inte tänka på vad jag ska göra sen, utan njuta av kaffet när jag dricker det.
Njuta av promenaden till jobbet, känna doften, känna vinden. Lyssna på bra musik. Njuta av träningen.

Jag yogar mer än någonsin, vilket är oerhört skönt.
Det är träning, men också närvaro. Det går liksom inte att tänka på något annat när man ska koncentrera sig på att andas rätt samtidigt som man gör olika rörelser.
Det är lika avkopplande som att springa.
Och jäklar vilken träningsvärk jag får! :-)

Det har gjort att jag blivit allmänt lugnare, mindre stressad och mer närvarande.
Även i stressade perioder där jag har galet mycket, både på jobbet och privat, så känner jag mig lugn, för jag har koll.

Jag tror också att det hänger mycket ihop med åldern. Jag står med fötterna rejält i myllan och inte mycket rubbar mig.
Jag har varit med om mycket, löst många problem och har alltid dragit ett stor lass. Gör fortfarande, men kan prioritera och vara så strategisk med min tid, att det inte stressar mig.

Jag har också hjälpt en anhörig senaste åren, att hitta ett annat lugn, av hälsoskäl.
Det har snurrat och snurrat och snurrat, mycket har varit så roligt att timmarna inte räckt till och sömnen har fått stå tillbaka.
Det är farligt.
Även positiv stress, är stress. Kroppen känner ingen skillnad. Kroppen känner heller ingen skillnad på riktigt hot och påhittat hot.
Man går igång lika mycket ändå, även om "hotet" är en missad deadline, som ingen dör av.
När det börjar tära på hälsan, då måste man stanna upp och tänka igenom livet.
Vad är värt vad?
Vad springer jag för?
När jag dör, vad kommer jag då att ångra eller tänka att jag gjort för lite av?

Under senaste åren har vi också fått en del påminnelser om att livet kan vara oerhört kort. Man är inte längre 22...

Och då har jag landat i att jag måste njuta nu. Av allt jag har. Alla jag har. Kärlek, gemenskap och det lilla härliga i varje dag.
För det finns underbara saker varje dag. Härliga möten.

Och jag måste ha målbilder. Varför jobbar och sliter jag? Varför går vi upp varje morgon?
En av mina målbilder är det här:
Hav.
Närhet till havet. Havsutsikt.
När jag sitter vid köksbordet och äter frukost, då vill jag titta ut över ett hav, en sjö eller en hamn.
Se båtar som kommer och far.
Solen glittrar i vattnet. Solen glittrar i snön på isen.

Någon gång ska jag ha det.
Så är det bara.
Vi har ju redan närhet till vatten vilket är underbart. Verkligen.
Och den målbilden, är för långt bort. Jag vet att vi kommer att bo på landet, om inte 100% så väldigt mycket, men det blir först när båda barnen flyttat ut på riktigt, eller är så stora att dom tar över radhuset och vi flyttar.

Men, den målbilden är för långt bort. Jag behöver ha ett närmare mål, för att det inte ska bli ett vakuum.
Så nu har jag hittat en ny målbild och ett nytt mål. Och det målet ligger mycket närmare i tid.

Jag har också äntligen, vid 48 års ålder, landat i kost och träning. Genom åren har jag hållit mig från socker och tränat, men ramlat tillbaks.
Gått ner 15 kilo och gått upp 20. Gått ner 20 och gått upp 25. Gått ner 10 men haft 10-12 kilo för mycket.
Länge.
Men, nu knäckte jag ju koden för snart ett år sedan och har sen hållit i träningen och även kosten och nu ser jag inte att jag skulle trilla tillbaks.

Den här boken läste jag nyligen och här hittade jag precis det som gjort att jag käckt koden.
Man behöver inte tok-träna. Allt man tränar är bra. Allt motion är bra, formen spelar ingen roll.
Vardagsmotionen är viktigt. Kondition då och då. Styrka ibland.
Det är färskvara så man behöver ha en kontinuitet, men det är aldrig för sent.

Och - det krävs inte en timme, fyra gånger i veckan. Det räcker med 20 minuter varje dag eller tom varannan dag om så är.
Min last, sockret, är viktigast att ta bort och nu är det inte längre en kamp.

Boken förmedlar det så starkt att man inte ska krångla till det. Rör på dig, punkt.
Rök inte, drick med måtta. Ät så nyttigt du kan och rör på dig. Det gör stor skillnad för hälsan långsiktigt.
Var snäll med dig!

Och jag känner nu att jag borde ha knäckt koden långt tidigare och även jobbat med det!
Som dietist tex eller hälsa i stort.
Det är intressant och det är sådana hälsovinster så det är inte klokt.
Många skulle kunna sluta med mängder med mediciner om man bara rörde på sig lite.

Och något har ju hänt i huvudet helt klart.
Vi hade planerat att åka till landet i helgen, men kan inte av olika orsaker.
Jag deppade lite först men sen tänkte jag "yes, det betyder att det blir en träningshelg!"
DET hade jag aldrig tänkt för ett år sedan, utan "ok, det betyder att jag kan ligga och läsa x antal böcker ..." typ.
Men nu funderar jag hur många pass jag ska få in och vilka. Ute eller inne? Hur ska jag strategiskt lägga upp det så att jag hinner med fem pass fredag till söndag?

Bara tanken gör mig glad! :-)

Och det är verkligen sant det som står i boken - det är aldrig för sent, man kan bli "frälst" även om man är lite äldre! :-)






lördag 18 januari 2020

Sjukstuga och söta blommor

Nu är vardagen igång. Första hela veckan har jobbats igenom och nu märks det att alla är tillbaks.
Det är fullt upp och mycket roligare än när det är långsamt och man inte kan fylla hela dagen.
Nu är det ju tur att vi har flextid, så jag jobbade kortare dagar när det var lite och fyller nu upp dessa timmar.
Det är också tur med flextid när det dyker upp oväntade virus!

Barnen hann bara gå i 3 respektive 4 skoldagar, sen kroknade dom!
Hela veckan har dom legat hemma och hostat och hostat och febern har pendlat mellan 38 och 40,7 !
Det är flera år sedan dom varit så pass ruttna och det har gått åt en hel del medikamenter...

Det har varit otroligt segt. Jag mins inte när de senast hade feber i en hel vecka.

Det som är lite märkligt nu är ju att jag jobbat på som vanligt och nästan sovit som vanligt, trots att dom är så sjuka.
Tidigare blev ju hemmet som en mindre krigszon när barnen var så pass sjuka.

Men, jag var ändå trött på fredagen, för man sover ju lättare än vanligt, då man är beredd på att någon hostar eller kräks, vilket är lätt hänt med så hög feber. Och lite oroad är man ju alltid, vad det ska utveckla sig till.

Och jag känner själv att jag har haft något skit i kroppen, som jag försökt stävja hela veckan.
Någon konditionsträning har jag inte vågat mig på för att inte väcka något eventuellt virus som kroppen kämpar med.
Det har bara blivit yoga vilket också är bra. Träning är träning. :-)
Jag hoppas dock att få ett konditionspass i morgon, då det är så skönt att liksom avsluta helgen med en rejäl genomkörare.
Jag ska i alla fall testa. Jag borde ha blivit sjuk vi det här laget tänker jag.

Hur som, helgen blev ju rätt mycket lugnare än planerat.
Maken och jag skulle egentligen gått på fest på fredag kvällen, men vi orkade vi inte riktigt och ville inte lämna barnen själva heller och behöva sitta och ha koll på telefonen, så det blev en lugn hemmakväll.

I morse mådde Minime riktigt dåligt igen och hostade slem tills hon kräktes. Gumman. :-(
Jag hade hoppats att hon skulle vara piggare så att vi skulle kunna gå på Bio, men det får vi nog skjuta på också.
Jag tvärruttnade på allt vad baciller heter och storstädade hela huset från golv till tak. Tvättade allt som fanns i hennes säng, som kuddar och filtar och torkade alla golv osv.
Det känns verkligen som att det kryper runt baciller överallt. Urk!!

Nu känns det bättre, när hela huset doftar såpa.
Sen åkte jag iväg och träffade en kompis som tagit över en second hand butik. Lämnade skor, skridskor och lite urvuxna jeans.
Butiken var jättefin och det känns bra att ha någonstans att lämna allt man inte vill kasta.

Sen kunde jag inte hålla mig utan åkte till Plantagen.
Jag behövde känna lite doft av blommor och jord!
Förra året var jag lite sen på bollen och växthuset var inte klart, så jag sådde inte mycket och när jag väl gjorde kunde jag inte ställa in det i växthuset, så det växte lite dåligt.
Tomatplantorna köpte jag ganska sent.
Men i år! Nu har jag massa fina frön och ska så både här hemma i förväg och direkt i växthuset.

Jag köpte en massa frön med blommor för bin och fjärilar, som jag ska så ut lite överallt så snart det bara går.
Jag köpte flera pyttesmå blommor som var toksöta!

Och gjorde en blomgrupp av.
Nu njuter jag av dem och till våren kan jag plantera ut alla på landet. Win win!


Det blev ju inget land denna helg heller då annat var inplanerat, men förra helgen på landet var jätteskön.
Och vi hade flera olika väder inom ett par dygn. Regn, storm, sol och varma vårvindar.
Innan vi åkte hem på söndagen, var jag lite sugen på att sätta mig i solen och få de där första strålarna på nappen...
Lite galet med tanke på att vi är två veckor in i januari.

På lördagen tog vi oss första utomhuslunchen för detta år. Grillad vurre.

 Det blåste rätt duktigt, så korvarna blev nästan flamberade...

 På kvällen började det regna och det regnade nästan snö, så det blev jättekallt.
Då var det skönt att gå in och tända brasa och ligga i soffan under filten.

Och Lilleman kroknade som sagt redan då..
Han kände sig hängig på morgonen men tog en Ipren och var sen ute med oss. Men på eftermiddagen gick han in och la sig och plötsligt började han frysa.
Han låg fullt påklädd, med filt, på en kudde vid brasan och frös så att han skakade.
Och tja, febern kom ju som ett brev på posten....

På söndag morgon hade han 40 grader och han var febrig ända till torsdag morgon! Tur att vi inte visste det när vi åkte hemåt tidigt..

Men jag hann ta en promenad och njuta av havet. Det är så underbart att stå här och känna vinden och havet.
Fantastiskt! Jag har ett enormt behov av att se och känna hav.

Solen bröt fram och det var helt ljuvligt.
Men - vi var ju tvungna att packa ihop oss..

Det var riktigt synd om Lilleman att bli så rutten, han var så peppad på ny termin och kände ju med hela kroppen att han inte riktigt har tid att ligga sjuk, men det väljer man ju inte.

På tisdag morgon hade Minime en tid till läkare för att utreda astma. Maken skulle med så jag gjorde mig i ordning och var på väg till jobbet när maken ropade åt mig från sovrummet "minime har 38,9!
Jaha, sedär.
Men dom åkte ändå till läkaren och fick astma medicin. Sen ska hon dit igen och göra ett så kallat "arbetsprov" där man testar att det är rätt medicin.
Och - hon har ju fortfarande feber idag. Helt galet.

Nåja. Hoppas att det vänder nu så att båda kan gå till skolan. Det är inte kul att missa en hel vecka. :-(

Tur att maken pluggar, så att jag inte behövt vabba en endaste dag. :-)

Jag har bestämt mig nu för att sluta dricka det äckliga kaffet i våra kaffeautomater på jobbet och grävde fram lilla kaffebryggaren igen.
Nu är kaffet gott!
Sån skillnad att det inre är klokt!
Det känns jättebra att vara igång och jobba igen. Det händer så mycket skoj denna vår och nu märker man ju redan att det blir ljusare, både på morgonen och eftermiddagen.

Jag hade ett bra utvecklingssamtal med min chef denna vecka också, vilket kändes otroligt bra.
Man har ju upp och nergångar i vardagen med allt man gör, men nu känner jag genuint att det är kul.

Vi jobbar så bra ihop och har ett flyt som man bara får när man jobbat tillsammans ganska länge vilket jag just nu får en väldig energi av.
Det känns som att det kommer att bli en bra vår.

Nu ska vi bara bli friska.

lördag 11 januari 2020

Nu är vi på gång.

Nu är alla på gång i vardagsrullorna igen.
Lite tråkigt, då jag lätt kunnat vara ledig en vecka eller två till.
Men- samtidigt skönt att komma igång och att alla går till sitt på morgonen och vi träffas igen på kvällen och har en massa att berätta för varandra.

Jag väckte barnen när jag gick till jobbet klockan 8 på tisdagen. Lika bra att rycka plåstret och dom stannade uppe otroligt nog.
Jag var helt hundra på att dom skulle krypa ner under täcket igen och vakna på eftermiddagen...
Men det gjorde att dom faktiskt kom i säng vettig tid kvällen innan skolstart.
Jag plockade också av dem telefonerna och skickade dem i säng med varsin bok. Och då somnade dom ju snabbt. :-)

Vi kommer att vara ganska strikta med skärmar och spel denna termin, för att se om fokuset blir bättre samt nattsömnen!
Vi har en hel del nya rutiner och regler för terminen. Både barnen och vi själva måste skärpa till oss.
Även jag har fått skärmskärpning. :-)
Det kommer att märkas både i sociala medier och här... :-D

Nåja, barnen vaknade bra på skolstartsmorgonen och kom iväg i god tid. Det var så mysigt att gå med dem och vinka halvvägs som jag brukar.
Kvällen innan började det plötsligt snöa, men det var ju borta på morgonen igen...
Första skoldagen gick bra och nu har vi koll på scheman och upplägg.
Redan första kvällen satte vi nya rutiner runt läxor och vad vi ska ha koll på och hjälpa till med.
Och det som alltid är spännande - kan dom ha sina skridskor??
Det kunde dom inte. Men som tur var hade vi storebrors gamla kvar till Lilleman och Minime hade fått en kasse med skridskor av grannen för ett par år sedan, så hon har ett lager.

Jag har också bokat tid till Lilleman för att träffa optikern och uppdatera glasögonen, samt tandis för att dra ut en möjlkis som inte vill ge sig. Han lovade att vicka loss den under hösten men det har inte gått så bra.
Och - Minime ska till doktorn och kolla upp eventuell Astma. Hon får jättejobbigt när hon springer eller anstränger sig och astma finns ju utbrett i släkten så jag är inte förvånad.
Men vi kunde inte annat än skratta när maken ringde mig för att berätta att han fått tid till läkare till henne.. det är liksom rena reparationsveckorna nu.

Det har även känts bra att vara på jobbet. Komma igång, få lite rutiner och ordning.
Jag är återigen rätt hård med sockerintaget, även om jag inte på något vis trillade tillbaks över julen, så känns det ändå som att man behöver rensa ur och skärpa till sig.

Nu har jag frossat i färska bär, frukt och kvarg. Mums.
Eller turkisk yoghurt. Så gott!

 Det är ju också lättare att hålla sig på smala banan när man jobbar, bara man låter bli att gå till Conwini apparaten. Den är ju full av socker!

Jag hann också skämma bort mig lite.
Strax innan jul dog min jobbdator och jag beställde en ny. Nu valde jag en med så stor skärm det bara fanns, för att lättare kunna sitta och jobba på annan plats än just mitt skrivbord och för att inte behöva koppla upp mig på externa skärmar.
Jag är löjligt nöjd med datorn! Men - det finns inga datorväskor som passar!
Alla är precis för små.
Irriterande. Jag ville absolut ha en ryggsäck för att det är skönt att ha den på ryggen och han händer fria osv.
Bär man datorn i en vanlig väska blir det lätt "snett" för ryggen.

Jag provade mig igenom hela sortimentet på Accent innan vi hittade en väska som funkade.
Inte den snyggaste precis och så inte jag. Den fanns i svart och beige, men jag valde grått.
Och pimpade den liiite grand. :-)
Fördelen är att den är väldigt slimmad och tål vatten. Skönt, eftersom vi numer har värsta Englands vädret...
 Barnen var ganska "speedade" när dom kom hem efter första dagen.
Minime hade fått fyra nya klasskompisar och alla tjejer! Gissa lyckan! :-) Tjejer är ju ändå tjejer och killar är mest i vägen... :-) Även om Minimes två bästisar faktiskt är killar.
(Hon har så svårt med tjejers sätt att snacka skit om varandra och ha "under ytan" konflikter. Killar är rakare och ärligare och det passar henne bättre)

Båda kom hem med en del läxor som vi rev av och la planen för veckorna som kommer. Det var ingen smygstart för någon av dem! :-)

Kaffe och stressboll underlättar...
 Jag har även bakat lite glutenfritt bröd till maken i veckan. Det blev väl sisådär. Det är svårt med att baka glutenfritt gott matbröd..
Däremot gick det bra att veva ihop glutenfria och sockerfria brownies! De blev jättegoda och maffiga.
Man orkar en eller två små bitar.
Jättegott att lägga i frysen och ta en liten bit till kaffet.
Nästa gång ska jag göra dubbel satts och ringla på ljus choklad till barnen och mörk till mig.
De är ju tom nästan nyttiga att äta till mellis..

 Vi var många som konstaterade att veckan inte direkt har varit produktiv vid lunch i fredags. Många har varit på plats, vi har fikat, vi har haft lite möten och planeringsmöten, men jäklar vad seg man är i pallet.
Och det är nog först nästa vecka som man får något vettigt gjort.

Flera dagar har det varit rena vårvindarna och solsken! Det kändes som påsk när jag gick hem.
Otroligt att det är januari.
Lite läskigt.
Men det var ju med lätta steg jag travade hemåt och redan nu ser man att ljuset är annorlunda och det är ljusare längre på eftermiddagen.

I fredags väntade in barnen och åkte sen direkt till landet.
När vi kom ut klockan 16:30 var det fortfarande lite skymning. Innan nyår var det bäcksvart klockan 15.
Härligt!
Det var det ett par minusgrader och en jättestor fullmåne. Svår att få på bild, men den hänger precis ovanför skogskanten och ger långa skuggor.
Härligt!

Vi åt gott och njöt av varsin öl och la oss sen soffan och tittar på film. Härligt!
Det går inte att få en bättre fredag...

Jag städar bort julen denna helg och kan förhoppningsvis även ta ett par långa promenader om vädret är fint.
Jag är så sugen att ställa klockan och gå upp jättetidigt för att njuta av tystnaden och den friska luften.
Som jag längtar efter mina tidiga morgon pw:arna som fick till i somras...
Minst en långpromenad ska jag skrapa ihop denna helg.

Träningen har gått bra i veckan. Precis som jag trodde så är det Yogan som hinns med bäst och nu har jag avancerat till lite svårare pass som kör ganska jobbig core. Som man har träningsvärk sen!
Man hittar helt nya muskler...
Så det är nog så det blir.
Yoga i veckorna och kondition/ gym fredag till söndag. Men det känns bra.

Just nu känns det faktiskt som att jag och vi är på en bra plats.
Det känns lugnt och stadigt.
Precis som jag har städat i huset, har jag städat i sinnet och fått ro. Satt rutiner. Tänkt igenom och har en plan.
Det är så skönt att inte längre ha små barn.
Inte behöva plocka och plocka och ställa saker högt. :-)
Städa och sen är det städat.

Maken och jag har en del kul på gång denna vår bara han och jag utan att vi behöver koppla in barnvakt mer än när vi ska åka bort flera dagar.
Det är också skönt.
Vi kan gå på fest och dom sköter sig själva.
Det har varit ett par år av anpassning, det ska jag erkänna. Det är så nytt för mig att plötsligt ha tid att det blev lite snurrigt.
Att hitta balansen på det. Att ge barnen ansvar och utrymme.
Men nu känns det som att vi hittat en bra balans på det mesta och är på en bra plats.

Ju äldre jag blir ju viktigare blir det för mig med balans och lugn. Jag är social och gillar umgänge och att det händer saker, så det behöver inte vara tyst och lugnt, men jag behöver ha ett lugn inuti och tid och möjlighet till reflektion och vila.

Och där är jag nu.
Vi har som sagt massa kul på gång detta år och allt det ligger i pipen för planering..
Det är dags att fundera på vad som ska hända i trädgården och köpa frön och tänka till.
Mycket kul på gång och det blir ljusare för varje dag.
Det känns så bra! :-)
Välkommen 2020!


söndag 5 januari 2020

Jag är redo.

Så är vi igång. Nytt år och första jobbdagarna är över.
Jag rev plåstret i morse med råge för man är ju i fullständig chock. Men jag är otroligt glad att jag ändå valde att jobba de två dagarna som var mellan nyår och trettonhelgen, för att få en mjukstart.

Som tur är så började jag nya året med att jobba hemma. Att ta mig till kontoret hade nog inte gått...utan typ hjärtinfarkt.
Jag har ju haft lång ledighet och tyckte innan jag gick på ledighet att den var låååååång. Och nu är den slut.
Poff... Obegripligt.

För att verkligen känna att vardagen drog igång, gick jag upp strax efter 6. Släpade mig ner i köket...satt och tittade ut en stund och undrade vad sjutton som var på gång.
Men sen ryckte jag upp mig och gick ner i gymmet. 35 minuter på löpbandet jobbade jag ihop.
Så skönt.
Och så skönt att faktiskt komma i rutinerna på en gång.

Innan jag gick och la mig igår körde jag ett nytt yoga pass och jag säger bara...fy fasen!
Så tungt!
De jag oftast kör är runt 20-22 minuter. 29 minuter är låååångt när man nästan bara kör Core. Jösses..


Men det kändes bra att faktiskt riva igång vardagen. Jag unnade mig en jättegod frukost, på hallon, mandarin och grekisk yoghurt.
Mums...
 Barnen väcktes lite tidigare också för att vi ska försöka få tillbaks  dygnet rätt.
Jag mutade dem med plättar, lagom till lunch när jag hade hunnit beta av mailen.

Jag jobbade inte full dag det behövdes inte, men skönt ändå att ha koll på läget och ha klarat av en av två surdegar som jag visste låg och boka in ett möte till dagen efter då jag var på plats på kontoret.
När jag väl klev in på kontoret blev det lite HLR av blommor.
Ingen har brytt sig om dem på länge...

Det var alldeles lagom att jobba två dagar och öva på att tänka. :-)
Nu är det tre lediga dagar igen och jag känner verkligen att jag skulle välja att ha tre dagars helger över nästan vilken löneförhöjning som helst!

Vi har haft helt magiska kvällshimlar senaste veckan... Man välkomnar verkligen varje ljusminut nu. Fy fasen så mörk hösten har varit.
Jag har fortsatt med mitt städande och röjt alla vrår jag hittar. Det är så skönt att städa ut både höst, jul och damm i samma veva.
Och jag hittar prylar som jag glömt bort. :-) Förutom en grej som jag verkligen letar efter, det hittar jag inte. Dah...

Men jag hittade flera pussel och kunde bara inte låta bli att börja på ett, igen..
Fördel med att ha stora barn, nu kan det ligga framme mellan varven...
Jag kunde inte låta bli att beställa ett par böcker på BOK rean... Man kan aldrig ha för många böcker. :-)
Träningen går ju rätt bra, även om jag varit lite hängig och hoppat över ett par dagar, men  - jag har fixat fler elsastband!
De är ju så bra, då man kan reglera tyngden och jobba med kroppstyngd. Och man kan alltid ha dem med sig.
Band och skor - sen har man hela gymmet!

Jag har hittat ett konto på Instagram som lägger upp många bra övningar som man kan ta till när fantasin tryter.

Vi har även fått äran att ha denna lilla herre ett par timmar. Han blir så stor!
Mycket spring i benen, men alltid glad och nöjd.
Han älskar sin faster och farbror och jag behöver liksom bara finnas till hands..

När han ser maken så tvärvänder han och springer skrattande iväg. Han vet att hans skäggstubb kittlas! :-)
Gullgubbe!
Det är rätt coolt när jag tittar på honom och vet att han är mitt första barnbarn...men inte sista! :-)
Förhoppningsvis förstås.. Men med fyra egna så borde det dyka upp ett par till.

Hela huset kommer att vimla av barn...och skolavslutningar, luciafirande och julaftnar fulla med barn och paket.
Fett nice som de unga säger! :-D
Min klan kommer att sakta växa till en..klan! :-D

Idag vaknade jag 5.30! Va! Törstig och gick ner i köket... kom på ett par saker jag inte får glömma för en grej jag är med och planerar, så jag satte mig och skrev ner det. Sen la jag mig igen och somnade om...
Man kan inte annat är skratta.. Men bevisligen "jobbar jag" under ytan nu och kommer nog att göra under hela våren.
Det kommer att hända så mycket kul i år och denna vår framförallt, jag kommer att ha häcken full, vilket jag ju gillar.
Jag får nytta av mina checklistor..

Men, när jag vaknade ett par timmar senare sken solen. Från en nästan klarblå himmel och det gick ju inte att kasta bort!
Nu vill man ju ta till vara alla ljus minuter man kan få och om det dessutom är sol - då ska man ut ur huset!
Så jag väckte den jag visste skulle hänga på, Lilleman. Han är som en hund. Om man säger "ska vi gå ut?" så börjar han direkt vifta på svansen!
Han är lika förtjust i skog och vatten som jag är så jag visste att han skulle haka på.

Vi vevade i oss lite frukost, hoppade i kläder och hikingskor och så åkte vi till ett av våra favoritställen.
Och det var ju magiskt vackert. 

 En tunn is låg över hela sjön..
 ..och solen sken in mellan träden..

 Det har varit minusgrader i natt, men ändå rann det vatten ur skogen och pårlandet är ju bara underbart att höra..
 Så vackert.
Jag skulle verkligen önska den här utsikten från köksfönstret eller vardagsrumsfönstret. Någon gång ska jag ha utsikt över en sjö eller ett hav..
Någon gång..


Dock fick vi lite problem bitvis. Det var oerhört högt vatten i sjön och de spångar som finns var på vissa ställen under vatten.
Just här kunde vi gå runt en bit in i skogen så det gick bra.


Men när vi har gått runt hela sjön och var en bit från bilen, som tur var, då låg flera under vatten helt och det gick inte att gå runt, för det var vatten även där.
Så, det var bara att gå över. Det mest spännande var att det under vattnet låg is, så det blev Bambi på hal is och vatten i kombination.
Spännade!
Vi kunde inte vända utan fick knata på. Mina skor höll vattnet som tur var (och tur att ingen såg mig halvhänga i björkarna längs spången! :-D ) men Lillemans skor var lite för låga så det rann in vatten runt vristerna.
Han tyckte inte att det var så superskönt och vi fick oss ett gott skratt innan vi var vid bilen och kunde dra av det blöta skorna och dra igång värmen.

Nöjda var vi i alla fall med att både komma ut, se solen, få frisk luft och motion. Toppen!

Sen kunde jag inte låta bli att ta en sväng på löpbandet också - när tiden faktiskt finns.
Jag ska ju få ihop 4 pass i veckan nu minst och tanken är att jag ska ligga lite på plus hela tiden, utifall att det kommer dagar när det inte blir någon träning alls..

Nu är jag ganska slut i benen. :-)


 När jag kom upp ur gymmet hade de plötsligt börjat snöa!
Härligt!

En toppensöndag helt enkelt. Och det bästa med denna söndag är ju att även måndag är ledig!
Så skönt!
Jag har verkligen hunnit med allt jag har velat och behövt göra här i radhuset under våra lediga dagar nu.
Röjt lite här och där och kan börja jobba med ett rent hus.
Vi har massor med annat som jag måste fokusera på när skolan börjar för alla och för att jag inte ska känna mig stressad behöver huset vara i ordning.
Ända in i minsta låda i tvättstugan.
Och nu är det det och behöver bara hållas efter.
Nu är jag redo för en härlig och hektisk vårtermin!

onsdag 1 januari 2020

Hej då 2019 välkommen 2020

Så är vi då på andra sidan. Nytt år. 2020. Nytt decennium! Galet när man tänker efter.

Årets sista dag vaknade vi till strålande sol. Fantastiskt vackert.

 Det gick ju bara inte att låta bli att ta vara på det vackra vädret så maken och jag klädde på oss och gick ut på en timmes promenad.
Så skönt! Både med ljuset och friska luften. Sakta ser man redan ett annat sorts ljus.

 Jag såg till att äta en ganska rejäl lunch, för att inte vara för hungrig vid middagen.
Lax, jag bara älskar lax... och med en klick romsås är det ju ljuvligt!!

Sen fixade vi till oss och åkte för att fira in det nya året med delar av storfamiljen.
Mina vuxna barn firade på annat håll detta år.

 Som alltid åt vi otroligt god middag och man äter ju alltid lite för mycket. :-)
Vi spelade lite olika spel och som alltid, så blir barnen lite trötta innan det är dags för 12 slaget. Är inte det märkligt?
Övriga ledig dagar brukar man få tvinga dem i säng efter 00! Men inte på nyår..--

 Vi sköt lite raketer och skålade in nya året, innan vi åkte hemåt.
Jag var helt säker på att det skulle vara ganska lite trafik där vi 01:45 men inte då. Det var rätt mycket trafik genom stan...

Det går ju inte att somna direkt man kommer hem, så vi somnade väl framåt 03 hela högen och vaknade ju då ganska sent idag.
Men det får man ju göra på nyårsdagen. Jag njuter som alltid över att inte vara bakis. Det är så bortkastad tid...

Jag drog igång med mera städning. Det gör jag alltid på nyårsdagen! :-) Det brukar ju vara julpyntet som ryker, men det har jag ju redan slängt ut, så nu gav jag mig på frys och kyl.
Allt plockades ut, det som inte var ok slängdes och båda städades ur.
Man hittar en del spännande längst in....

Sen åkte jag och uppdaterade maten. Allt "inte ok" ut och fräscht och nyttigt in.

 Sen jag jag mig även på skafferiet och har slängt en hel del torrvaror som inte ens var 1 år för gammalt utan 2!
Så nu är det städat rejält. Så skönt att veta vad som verkligen finns i skåpen.
Det märks att vi haft en höst när vi knappt varit här känns det som. Jag har jobbat en hel del sena kvällar och långa dagar, jag har vevat ihop något snabbt till mig och barnen har lagat något till sig.
Maken har ätit sitt.. Och vi har handlat lite "ad hock".
Det går inte längre.
Nu måste vi på banan med maten igen och göra mera i taget så att det finns matlådor och även långkok osv så att det finns att värma.
Och saker som Lilleman kan veva ihop till sig där emellan. Han äter nonstop nu och växer så att det knakar.
Båda gör... Vet inte riktigt var det ska sluta..

Vi hade täkt åka en sväng ut i skogen idag men vi hann inte! :-) Vi vaknade lite för sent och det blir ju mörkt rätt fort.
Men det hade varit en upplevelse om vi åkt till den sjö vi tänkte på, för himlen glödde denna kväll!
Så vackert!
 Årets första dag visade sig från den absolut härligaste sidan!

Nu har jag städat av köket och tagit in årets första tulpaner, nu kommer det att stå tulpaner i köket tills det blir vår! :-)

 Jag skrev ner mina träningsmål för 2020 igår.
4 pass i veckan ska jag försöka mig på. Det borde gå, för jag räknar även in yoga i det och det gör jag ju nästan varje kväll eller en stund varje morgon.
Det borde gå... ofta tränar jag styrka eller kondition i någon form fredag, lördag och söndag och så yoga i veckorna.
Vissa helgdagar burkar det kunna bli en sväng ute i friska luften plus yoga. Så det ska gå! :-)
Årets första pass blir yoga.

Löfte två är som jag tidigare skrivit, att få ordning omkring mig. Var sak på sin plats. Det har jag haft som löfte tidigare år med, men nu ska det banne mig gå! :-)
Jag är hjärtligt trött på röran.
Det är en utmaning att bo på två ställen, plus att mitt hjärta inte är _här_ men jag trivs ännu sämre när det är rörigt.
Och jag måste inse att ska det vara sån ordning som jag vill ha det, då måste jag göra det själv.
Som så mycket annat.
Ska det blir gjort /ändring, ja då får jag se till att det blir det.
Jag kan inte vänta på någon annan, eller tro att andra har den prioriteringen som jag har. Jag måste bara kavla upp ärmarna och det tänker jag göra på många sätt och plan detta år.
Vad vill och behöver jag? - Se till att göra det.
Vad behöver styras upp runt mig? - Gör det.
Vem behöver jag hålla i öronen, för att det ska skärpa sig? - Bara gör det.
Jag vet vad som ger energi och vad som tar. Jag vet vem som ger energi och vem som tar.
Nu ska jag välja rätt och prioritera rätt.

Välkommen 2020!

måndag 30 december 2019

Summering av året.

Jag brukar alltid försöka ge mig på att summera året som gått, när vi står på tröskeln till nya året. Även om jag själv tycker att augusti är mer "nytt år" då det alltid innebär ett nytt skolor och man har haft långledigt från jobbet osv.
Där börjar vi också alltid att jobba med vår verksamhetsplanering för året efter, med att ha konferens om hur vi ligger till med årets planer, vad vi kommer att behöva flytta över till året efter och vad som kommer att bli klart.

Men - nu är ju nyår ändå nyår. :-)
I stort sett direkt efter julafton, kickar mitt nyårssug igång, vilket innebär, städa! Jag får värsta suget av att städa förråd, garderober, kylar och liksom hoppa igång ett lättare liv.

Nåja, nu kom jag av mig lite. Det gångna året var det. Tja 2019 går inte till historien som ett år att minnas direkt. Det märkliga är att många med mig säger det. Det har varit endera ett riktigt skitår eller ett mellanår.
Jag kan inte riktigt säga skitår, men ett utmanande år. På många sätt.
Vi har kämpat med sjukdomar, utmaningar och tjafs. Jag har fått rycka upp mig och kliva in i min projektledarroll även privat. Styra upp och styra om. Vara lite arg. Vara skitbesviken och ledsen.
Liksom kavla upp ärmarna och gå in och styra upp.
Det kommer att återstå ganska mycket av den varan in på nya året, men, nu är många av problemen uppe i ljuset och som jag brukar säga, troll spricker i solsken. Det man kan erkänna, prata om och sätta en handlingsplan för, det brukar gå bra.
Så sent som för ett par dagar sen, fick en person höra "det när skiten träffar fläkten, som man ser vad en person är gjord av. Om man är på botten, reser sig och tar ansvar, då vinner man respekt." och så är det.
Nu är det upp till bevis. Så 2020 blir genomförandets år på något vis. Det måste blir det.

Nåja, året har ju inte bara varit skit, utan vi har också haft kul och det finns ju också saker jag är stolt och glad över också förstås. Min egen hälsoresa tex. I början av året bara ruttnade jag på att vara konstant trött och less, ha dåligt kondis och inte kunna ha mina kläder.
Allt satt illa.
Så jag gjorde upp med sockret, en gång för alla. Bara tvärslutade och för att stå ut med suget, så tränade jag, det hjälper alltid.
Jag köpte Paulo Robertos bok "en kvart om dagen" och tänkte att det är väl märkligt om jag inte skulle ha en kvart om dagen till träning?


Jag tränade kondition, för att det kickar in rätt saker hos mig, när suget är som störst.
Även om det var jobbigt, så ställde jag klockan och körde mina 20 minuter, minst, nästan varje dag. Sakta så försvann suget och jag märkte att även matsuget minskade. Jag blev inte lika hysteriskt hungrig och slutade med mat efter klockan 19.
Framåt våren var sockersuget borta. Då kom även våren och värmen och jag gav mig ut i friska luften.
Barnen hade också bytt skola och fick gångavstånd och jag ställde bilen.
Plötsligt utan att jag tänkt på det (förutom att jag kände mig piggare och lätt i kroppen av att inte var helt genomsockrad. Den sockerkänslan kan man inte beskriva...) så drog jag på mig ett par jeans och dom hasade av!
Den chocken! Jag ställde mig på vågen för första gången på länge och såg till min stora förvåning att jag tappat 10 kilo!
Det i sig gjorde att jag hela semestern tränade varje morgon och verkligen njöt av att vara uppe innan alla andra och träna och må bättre efter semestern än innan.
Inga överviktskilon behövde kämpas bort i augusti.
Så skönt. Och - jag har hållit både vikten och sockerkontrollen hela året. Jag har klarat påsk, semester, vår hysteriska födelsedagshöst OCH jul. Det är jag galet stolt över.
Jag har fuskat lite nu över jul, det ska jag erkänna, men jag har medvetet tagit EN pralin och sen låtit bli att ta fler.
Jag tog en liten bit av svärdotterns galet goda chokladtårta men sen inget mer.
Absolut kände jag av det och jag är inte helt säker på att det var värt det... men jag har inte ramlat dit igen vilket är skönt.
Och jag måste inte börja om igen och känna att jag börjar träna och äta bra på minus 10. Jag är på kanske -1 och är på banan fort igen nu.

Jag får ofta höra att jag fotar allt och alla hela tiden och nu när året ska summeras är det faktiskt kul att jag gör det! :-)
För det är på fotona man ju ser det som varit kul.
Vi har tillbringat mycket tid där vi helst vill vara - på landet.
Våren innebar ju många lediga dagar och klämdagar, vilket gjorde att det kändes som att vi flyttade ut på landet i slutet av april och sen stannade kvar. :-)


Den här lille killen, fyllde 1 och det är ju på barnen man märker att åren går...

 Vi gav oss ut på havet igen efter ett par års paus och upptäckte att barnen var betydligt större nu och vi inte blev riktigt lika osams som vi brukar bli. ;-)

 Vi hade en riktigt skön semester i Köpenhamn. Den kommer vi att minnas länge och där bestämde vi också att vi nu ska börja resa till andra ställen och på annat sätt än tidigare med barnen.
Nu ger vi dem andra minnen. Och det är så roligt att resa med dem, för vi har jätteroligt.

 Jag fick äntligen mitt lilla, efterlängtade växthus!
Svärsonen fick ta ett som stod mitt i en rivning och plockade ner det bit för bit och körde ut det till mig.
Sån glädje det gav mig hela sommaren och kommer att ge mig och stora dottern nu i vår, då vi kan börja så allt möjligt kul tidigare än vi brukar.
Och jag hoppas att allt jag satte som skott denna sommar, växer sig stora och fina till våren.

 Vi har haft mycket folk på landet och ätit massor med god mat.
Mormor kom på besök vilket var kul då vi inte träffas ju inte så ofta.

En annan helt galen grej, var också att jag knäckte koden med maken och varför han mådde så fruktansvärt dåligt. Ingen läkare hade ens tänkt tanken, men det visade sig att han är otroligt allergisk mot gluten.
När jag fattade det och han slutade äta gluten, så piggnade han på sig på ett par veckor.
Det gör också att vissa saker genom åren förklarades, kan man säga. Det är ju inget som dyker upp över en natt.

Året har också inneburit många nya härliga människor som jag lärt känna. Galna människor. :-)
Nya gemenskaper och sammanhang.
Men, hösten har varit tung. Lång, mörk och grå. Och problem har hopat sig i högar, så nu längtar jag till ljuset som snart återkommer.

Idag hade jag tänkt träna och ställde klockan för det. Men jag har haft jättemärkliga drömmar hela natten, nästan mardrömmar..
Och jag vaknade med huvudvärk och kände mig helt snurrig.
Jag gick upp och försökte vakna till, men fick ta en Ipren och gå och lägga mig igen. Suck.

När jag vaknade till mådde jag bättre, men kände mig...usch, liksom. Maken och barnen åkte på bio och jag hade dagen för mig själv.
Det händer ju aldrig. Typiskt då att inte må helt bra...

Men, jag klädde ändå på mig och åkte iväg till favoritköpcentret. Det visade sig på julafton att en av Lillemans julklappar hade ett larm kvar, så det åkte jag för att ta bort.

Jag kikade runt lite på rean, men för det första var det väldigt urplockat och för det andra galet mycket folk.
Och - när jag tänkte efter, jag behöver ju inget! :-)
....annat än lite nytt smink, så det blev det.

Jag funderade på att äta sushi, men kom sen på att jag hade lax hemma och jag kan ändå inte äta ris..så jag åkte hem och åt äggröra och lax på hårt bröd. Så gott!

 Nu är det dags att strama åt igen och äta riktigt bra.

När jag suttit hemma en stund kom jag på att jag inte ville skjuta upp julrensningen till nyårsdagen, som jag brukar, utan jag började nu.
Ut med hela skiten! :-)

Och det är jätteskönt att ha det gjort nu.
Så kan jag städa och röja annat på nyårsdagen, då jag brukar röja som en galning.
Och köpa tulpaner!!

Nåja, nu ska vi ha en nyårsafton med delar av familjen och äta gott - sen är det dags för 2020!
Det året ska banne mig blir bättre det har jag bestämt.
Jag ska träna med mer kvalitet. Jag ska äta bra.
Jag ska ha mer kontroll. På jobbet har jag stenkoll och missar sällan. Privat är det lite mer svajigt.
Allt för mycket tid går till att leta efter saker som borde ligga på ett ställe men inte gör det.
Det är rörigt, på lite för många ställen.
2020 ska det bli ordning! Och - massa roligt!
Vi har tre examen att se fram emot! Helt galet. Tre personer får sina högskoleexamina. Wow liksom.
Stora sonen med familj flyttar till större lägenhet och båda har fått nya jobb.

Sen har vi en annan stor fest att se fram emot också. Lite hemlig än så länge...Men hela året kommer att vara drag under galoscherna det är helt säkert.
Jag kommer att få använda alla mina listor jag har. På längden och bredden. Men det blir kul.
2020 kommer att bli ett sjuhelsikes år. På så många sätt.

Jag ser fram emot det!