Earthhour med ett grundleende!

Vilken dag!
Vilken lång dag!

Maken och jag började dagen med att gå upp rätt tidigt. Vi lämnade ett vaket och ett sovande barn i storasysters vård..
Och åkte till jobbet. Där larmade vi av...eller, vi skulle larma av, men hade fått lite fel koder, så vi fick den stora glädjen att ringa och väcka en person som hade koden!
Det är alltid lite extra kul att ringa och väcka personer, som inte har små barn, tidigt en lördag morgon!
(8 är ju inte tidigt i vår värld..;-) )
Nå, vi kom in till slut.
Och påbörjade ett lite, annorlunda "gig".
Vi mötte nämligen upp en fotograf och en drös "statister" för att ta foton till vår nya hemsida vi har på gång.
Man kan ju tro att det är gjort på en kvart.
Jag kan meddela att det är det inte! Och det beror inte bara på att man är i den åldern att alla vinklar inte blir helt bra på bild! ;-)
Det ska funderas på rätt ljus och rätt bakgrunder och rätt känsla i bilden.
Sånt tar tid och det är inte direkt en bild som tas. Det blir massor!

Man kan undra varför vi inte bara har fotat när vi varit ute hos kunder och haft riktiga presentationer?
Och svaret på det är lätt.
Man får inte publicera foton hur som helst på vem som helst.
Och man måste ha godkännande hit och dit. Det tar tid och alla vill inte figurera på bild.
Så, det blev till att skramla ihop folk som kunde "fylla ut" bilder. I bak och förgrund.

Och sen drog det igång.
Vi lärde oss ett helt nytt ord, kan jag meddela!
"Grundleende" !
Det är, när man ler, stort och hjärtligt, så att tänderna syns. Det är liksom "minsta möjliga".
SEN, ropade fotografen glatt - "och så leeeer du liiiite till" .
Hm.. Jag kan tala om att jag har ont i kinderna nu!
Sen är det ju alltid så, att när man sen ska vara seriös, då ballar det ju ur nåt kopiöst!
Vid ett tillfälle, skulle vi sitta vid ett mötesbord och se ut som att vi hade ett seriöst samtal. Eftersom det var foto och inte film, så spårade ju samtalet ur rätt fort och vi skrattade så att mascaran rann! Det var inte bra!
:-)

Sen var det porträttbilder och lite andra närbilder på loggor och dokument, innan vi var klara.
Mitt i var jag bara tvungen att dra av mig "snyggstövlarna" och vila fossingarna.

Fotografen var suverän!
Jag hoppas att han fotoshoppar väl, så att han kan trolla bort både rynkor, kilon och dubbelhakor! ;-)

När vi kom hem framåt eftermiddagen, samlade ihop oss och åkte för att käka.
Vi åkte tidigt, för att hinna innan ruschen.
Det är ju inte så att vi är lättplacerade numer. 7 pers på ett bräde! ;-)
Vi dök upp innan köket hade öppnat och frossade på lite nachos och goda dippar så länge.

SEN, kom maten! :-)

De är så suveräna på Texas Longhorn. Det finns ingen barnmeny, men dom svänger ihop lite kyckling och pommes i perfekt portioner till de minsta! :-)
Magen stod i alla fyra hörn när vi gick ut. Vi orkade inte ens efterrätten! Då är det illa! :-)
Vi var mer än nöjda med att vi åkte så tidigt. För, när vi gick ut vällde det in folk! Vi hade fått vänta i timmar på mat om vi åkt in senare.

Väl hemma, paltade några av oss på kläder och gick ner till centrum,  Där firades Earthhour idag med uppträdande av en dansgrupp som "lekte med eld".
Lilleman ville absolut inte gå med ut. Det var både mörkt och kallt! Men Minime ville med! Vilket var ganska otippat. Hon brukar alltid frysa.
Men, nu såg hon chansen att få sitta nerbäddad i vagnen! :-)
Så maken blev kvar hemma.
Men jag,Minime och Tre tonåringar följde med.

Innan uppträdandet berättade kommunens miljösamordnare om vad kommunen gör för miljön.
Och det är en hel del, faktiskt.

Sen började schowen. Jag är lite osäker på vad gruppen hette, men det var sång, trummor och uppvisning av olika eld trix.
Man framförde en saga om gott och ont och jonglerade med eld och facklor osv.

Jag tyckte att det var väldigt vackert! Jag är svag för trummor av alla de slag och rytmen var härlig.
(Troligen har jag varit indian i ett tidigare liv.)
De två äldsta tonåringarna gav upp efter en stund. De var inte klädda för Stockholms kyla! :-)
Stora dottern kunde klämma in sig långt fram, så att hon såg bra och fick värme av eldarna.
Minime satt i vagnen och pep att hon ville hem.
Jag såg bitvis av showen.

Stora dottern gillar all sorts musik och mystik så hon tyckte att storyn var jätte bra.
Minime var mer än uttråkad när det var över, så det var bara att knata hemåt.

Det är ett par minusgrader men skönt! Man får alldeles för lite frisk luft när det envisas med att vara så kallt, så länge!
Man kan knappt njuta av att solen skiner och det är vackert längre.
Det är för kallt!
Efter Påsk brukar våren dyka upp. Jag hoppas verkligen, verkligen att så är fallet även i år!