Man kan hoppas att det betyder att det inte finns något kvar att bli snö av sen! ;-)
Jag menar, det borde ju finnas ett lager, som nu tar slut!
Eller inte...
Igår åkte jag bil i spöregnet och idag tåg. Blött blir det.
Men, trots allt regnande har det varit sol hos mig.
Jag har väntat och väntat. Nu händer det grejer. Vilket kommer att bli så roligt.
Och förhoppningsvis ändra kurs på vad jag gör i framtiden.
Det är ett strategiskt beslut jag har tagit. Långsiktigt. För MIG.
Jag borde dricka champagne idag, men jag hann inte till systembolaget. Det blir i morgon! :-)
Det var lite halvläskigt att åka tåg idag.
Bombhot och grejer i delar av stan. Pendeltågen gick, men inte tunnelbanan.
Dottern som går i skola i området fick inte gå ut utan blev sittande i klassrummet.
Jag var på kurs och när jag åkte hem kryllade centralen av olika sorters väktare och polis.
Tjena.
Man kanske skulle flytta till landet, trots allt....;-)
Det var en bra kurs, igen. Ett ämne som jag egentligen kan, men behöver få papper på. Igen.
Ett ämne som är ganska tråkigt, men en otroligt härlig grupp människor som deltog. Öppna med frågeställningen.
Ärliga med vad man tyckte och tänkte och lyfte specifika problem.
Och en mycket bra lärare. Mer än en gång garvade vi så att tårarna rann.
Och för mig ramlade sista polletten ner.
Helt otroligt att vissa saker tar sån tid. Jag fick första känslan på vårens utbildning. Att vissa saker ju är så tydliga, vad som behöver göras.
Men, jag var inte beredd på att göra det.
Det blev så tydligt vad jag inte vill.
Men varför jag inte vill, blev inte klart. Då
Vi tangerade det, nosade vi det, men det blev inte helt klart. Dock satte det igång en jättemassa tankar som legat och grott över sommaren.
Men idag. Första uppgiften vi fick var att svara på fem frågor.
Alla andra skrev ner svaren på direkten. Jag satt och tittade på frågorna och tänkte "nämen jösses, det är ju såhär det är"...
Det blev så glasklart. Det blev som när grädde lägger sig uppe på ett glas mjölk.
Om man skakar glaset så ser man inte grädden men låter man den stå så flyter det upp och delar sig.
Precis så är det.
Jag har blandat ihop begreppen. Helt.
Så nu är det ingen återvändo.
Det gör att beskedet jag fick idag var oerhört skönt att få.
Lättnaden är total.
Nu ska jag bara göra det bästa av det. Jag kommer att vara som en trasa när vi kommer in i slutet av december, men det ska bli så roligt.
Utmanande, utvecklande, spännande och lärorikt.
Nu måste det hända en massa saker under två veckor för att få allt annat på plats.
Men- det får regna hur mycket det vill, det är sol hos mig! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar