Året som gick.

Så är det då Januari 2021. Nytt år. 

Blanka papper ligger framför oss. Så är det ju dessvärre inte, men känslan är ju ofta så ändå. 

Man brukar ju alltid tänka "vad ska det hända för spännande i år då"... Nu vet man ju att det kommer att fortsätta att vara spännande hela våren innan det vänder. 
Som jag hoppas på att vaccinet ska hjälpa. Det behöver inte dö fler människor nu och det kommer att finnas tillräckligt stor vårdskuld och långtidssjuka i Covid så att det räcker och blir över. 

Det är så sorgligt så det går inte att ta in. 

Man orkar inte riktigt det. 

Jag brukar alltid tycka att det är roligt att summera året som gått, titta på bilder och tänka tillbaks. Men nu var det svårt. 

Jag har tittat på bilder och njutit av roliga saker, men det ligger ju en blöt filt över hela året liksom.

Men, sen tog jag mig i kragen och kör en liten summering ändå. :-)

Vår nyårsafton blev väldigt lugn. Vi la all krut på julafton och var bara lilla familjen på nyår. 

För första gången på många år har vi inte köpt några raketer heller. 

Vi åt Skagenröra till förrätt, grillade ribs till varmrätt och åt glass till efterrätt. 

Jag tog en lång promenad och hann tom se solen en liten stund. Det var magiskt nere vid havet. 

Strax innan 12 tog vi med lite skumpa och gick upp till dotterns familj och skålade in nya året med dem. 

Dom hade köpt några raket som dom körde, jättefina. 

Vi avstod pga att vi vet att många åker ut hit med sina hundar, men det var flera i området som sköt av raketer, dock inte alls som i tätort förstås. 

Och sen njöt vi av att det nu är ett nytt år. Vi går mot ljusare tider. Förhoppningsvis lite kyla och snö och fler soltimmar än hösten gett. 

Och summeringen då?

Tja, året började ju som vanligt, men ingen glömmer troligen första rapporteringarna av viruset, som ju inte skulle komma hit, om man fick tro FHM. 

Men det gjorde det ju det visade det sig, med dunder och brak. 

Vi började förbereda oss på att skiten skulle träffa fläkten i februari och åkte ut på landet med lite mer mat än vi brukar ha på lager. 

Den 15 mars, fyllde jag år och hade bjudit ut hela stora familjen för att fira, men det blåste vi av, när vi förstod att viruset drog in över Stockholm.

En bit in i april, kom vi överens med skolan om att det inte var någon jättebra idé att ha alla barn i skolan när man inte visste vart det skulle ta vägen så vi som kände att vi klarade av att stötta barnen med studierna hemma, fick ok på att barnen fick plugga på distans, även om inte formellt beslut kom. 
Det hemskolades flera hundra barn under våren, vilket nog gjorde sitt i att bromsa spridningen. 

I 8 veckor hemskolades våra två av mig. Jag fick tjänstledigt fram till semestern vilket var skönt.

Maken pluggade på distans, likaså äldsta dottern, så vi flyttade ut på landet hela högen och stannade här under hela våren. 

Det gjorde att jag kunde lägga massor av tid i trädgården, när jag inte var lärare!

Och som den blomstrade.

Aldrig tidigare har trädgården varit så fin! 

Som det blommade. Helt fantastiskt och även fantastiskt att kunna vara ute så mycket. 

Hela området översvämmades av barn och barnbarn till de som har hus här ute. Det blev nästan lite trångt i vårt område. 

Vi funderade en hel del på om vi skulle kunna genomföra det bröllop som äldsta sonen och fästmö hade planerat sen över ett år.

Men, sen bestämde vi oss för att kapa gästlistan rejält och bara bjuda den allra närmst familjen och så körde vi!

Upp med tre tält och en massa blommor. 

Dagen innan vi satte upp tälten, så drog värmen in, med besked. Jösses så varmt det var!

Vi fick formligen dränka alla blommor! :-) 

Men vackert blev det. 

Bröllopsdagen var varmare än varmast, allt smälte eller torkade, men vilken dag!! Ljuvligt!

Så vackert så att man fick nypa sig i armen! 

Så underbart att de ville gifta sig precis här, på bryggan. På den plats som betyder så mycket för oss. Det blir inte vackrare...

Vi bär med oss den här dagen som bomull i hjärtat. 

(Och tänk att vi har tre bröllop kvar! :-))

Sen har vi gjort en massa roligt i våra hus. Anpassat dem till vår växande familj. 
På landet vända vi upp och ner på det mesta.

Lilleman flyttade ut till friggeboden och hans rum i stora huset blev vardagsrum/tv rum. Där sitter vi ändå så sällan så det kan vara litet. 

Dock ska vi byta ut soffan där i år, för att det ska bli ännu mysigare. 

Det som tidigare varit vardagsrum, blev matsal för att vi alla ska få plats. Det blev superbra!

Vi körde möbler till radhuset och körde möbler från radhuset till landet. 

Och vi köpte finaste köksön till köket vilket gjorde köket praktiskt för första gången någonsin. 

I radhuset sålde jag den stora och opraktiska soffan och köpte nya fåtöljer och en bäddsoffa. 

Vi inredde vårt kontor så att det blev bättre ordning där. Både maken och jag köpte nya skrivbord och kontorsstolar för att vi ska kunna jobba bra. 

Så nu är det ordning i alla hus och vi familjen kan växa. 

Vi har haft mycket tid tillsammans hela året vilket har varit mysigt. Vi trivs ju bäst när vi är i enda hög, tyvärr så har vi dock umgåtts mindre än önskat med barnbarnet och hans föräldrar, av Coronaorsaker. De kan inte jobba på distans, vilket gör att exponeringen är stor. 

Maken och jag har lagt mycket tid på träning och bättre kosthållning.

Vi tränar på ett lite annat sätt än tidigare och har fått in det i vardagen. Att jobba mycket på distans trivs vi båda med och hittar tid till just träning på ett litet annat sätt än när man tillbringade stor del av dagen på kontoret.

Ingen av oss är speciellt sugna på att jobba på plats på kontoret mer än ett par dagar i veckan även när Corona släpper. 

Det har hänt mycket roligt under året också, utöver bröllopet.

Stora sonen med familj flyttade till en större lägenhet, hans fru fick nytt och roligare jobb. 

Han tog examen och fick ett bra jobb. Året har varit bra för dem.
Stora dottern tog också examen och fick ett jättebra jobb. Hon har köpt sin första bil och letar nu hus med sin sambo.
Sambon i sin tur har också bytt jobb och trivs bra med det. 

Det är ju helt otroligt att alla fyra har jobb, inklusive oss i dessa tider. Det ska man inte ta för givet. 

De två yngres skolgång har ju gått lite sisådär med tanke på läget. Våren gick över förväntan bra och sonen höjde tom sina betyg. 

Hösten var lugn fram till höstlovet ungefär, sen drog ju allt igång igen och det har varit hattigt med att dom varit hemma så snart dom haft minsta symptom. Skolan har inte varit lika frikostig med distansarbete under hösten tyvärr, så med en del frånvaro för att vara på den säkra sidan så har båda en hel del att jobba i kapp under våren. 

Men vi har landat i att betygen måste komma i andra hand och att vi håller oss friska i första hand. 

Vaccinet är runt hörnet och har vi inte blivit sjuka än, så har vi inte lust att bli det nu heller.

Det har kommit närmare och närmare hela hösten och nu känner vi mängder som varit sjuka, både lindrigt men också legat på IVA och flera med långtidssymptom. 

Dit vill vi inte. 

Så, året går liksom inte riktigt att summera, då vi fortfarande liksom är i stormens öga. 

Man kan bara hoppas att nya året blir bättre än året som gått. 

Jag har städat ut julen nu, bara lämnat kvar julgranen, som ännu är så fin!

Troligen tar jag bort alla bollar och glitter men låter ljusen sitta kvar och sen ställer jag ut den på terassen.

Den är för vacker för att inte ha en stund till.

Idag, när det snöade som sjutton - då beställde jag frön till våren! :-)

Ganska mycket, så delar jag lite med dottern och sätter i omgångar sen. Men, i år ska jag sätta tomat, gurka och squasch tidigt, tidigt, så att jag kan köra flera omgångar. 

Nu vet jag ju att det funkar fint i mitt lilla växthus. 

Så vad ser jag fram emot 2021?

- Mer träning, faktiskt! Mer och annorlunda. 

- Jag fyller 50 denna vår. Jösses. Det går ju inte att fira som planerat, inte ens att åka bort som maken och jag tänkt kanske. Eller kanske ändå, vi får se. 

- Jag ser fram emot att jobba, på ett lite annat sätt, men ändå bra. 

- De två små är inte så små längre. I år fyller dom 13 och 15! Wow. 
- Sen har vi planer för sommarens semester, men dom det går att genomföra hänger helt på Coronaläget. 

Man får som hålla i och hålla ut.