Sol och glädjebesked.

Fasen att det ska vara så svårt att tappa timmen som snos med sommartiden. Det känns!
Igår hade vi en liten snöstorm och idag hade vi -10 när vi vaknade.
Men -solen sken ju och det är härliga dagar. Solen värmer och smälter. Toppen..

Och visst är det märkligt att det är samma sak varje år. När solen tittar fram och börjar värma, tinar man liksom upp inifrån och ut.
Det är som att man är nyvaken och tittar sig omkring. Det är ju så najs!
Just nu är det mest så "vintersmutsigt" att man helst skulle gå ut med högtryckstvätten, vilket många grannar gjorde i helgen, men det är ju så härligt!
Jag har suttit en del på balkongen och bara njutit. Jag är så utsvulten att det inte är klokt!

I söndags vaknade jag 9:30 och det kändes som att hela dagen gått. Men jag traskade ner i gymmet och körde ett gympass. Jag gillar ju inte alls gymmet egentligen, men jag har fortfarande lite ont i rumpmuskeln, så jag försökte att inte koppla in den utan körde annat, vilket funkade bra.
Sen gick jag en stund på bandet utan större belastning och det kändes bra.
Jag försöker få in lite träning minst varannan dag, även om jag har lite ont, för att inte komma av mig. Det är ju så lätt att göra det annars och lite ont har man ju jämt, någonstans.

Maken pluggade bort helgen och Lilleman låg däckad i förkylning, men Minime och jag tog en promenad ner till centrum och nöjt av vädret.

Minime köpte lite kläder, jag kikade bara och köpte sen en dyrkaffe som vi njöt av på vägen hem.
Ja, vi. Det är ju inte så mycket kaffe i dem direkt. (massa socker...men men..)
Så jag drack lite, minime drack lite och Lilleman fick det som var kvar när vi kom hem.
(Han älskar Mc Donalds frappe och det här smakar ju nästan lika)

Det är massa grus nu som man ju längtar efter att det ska sopas bort. Det är så dammig överallt, usch.

Jag längtat till landet, även om det var bra att vi inte åkte. Men det känns lite sisådär att sitta här när det är så fint väder. Såhär års vill jag ju egentligen inte vara i stan alls.
Jag har sått massor med krasse och lite annat. Men jag älskar krasse som är perfekt utfyllnad i både krukor och planteringar.

Nu har jag massor med bebisar på gång.
De får stå ute på övere balkongen där det sällan blir minus nu om det inte kommer värsta bakslaget.
Själva plasten till växthuset blåste sönder i en storm i höstas, men jag tänker att det går ändå fortare här än i riktiga backen sen. Och de växer inte för fort.
Förra våren sådde jag och lät dem stå i vardagsrummet vilket visade sig bli alldeles för varmt och soligt. De växte över alla bräddar långt innan det gick att plantera ut.
Så, det får bli en vända inne strax innan de ska köras ut till landet.

Idag var det rejält med minusgrader, men jag hoppas att det var plus där uppe! :-)

Lilleman är fortfarande skruttig, så jag jobbade hemifrån på förmiddagen och maken kom hem till lunch.
Han kan ju vara hemma själv, men det är allmänt tråkigt och han glömmer att både dricka och äta.
I måndags låg han hemma själv hela dagen vilket ju gick bra.
Snart, om bara ett halvår får man ju inte vabba med honom längre. Iofs så vabbar jag ju sällan utan jobba hemma i stället eller tar en halvdag eller så.
Nåja, lika bra att riva av förkylningar innan påskledigheten.

Jag och stora dottern har tummat på att röra på oss massor över helgen. Ta med träningskläder och skor och gå långa, långa promenader. 
Få frisk luft och sol (förhoppningsvis).
Hon fick ett jättehärligt besked idag som man knappt (läs jag) vågat hoppas på. Ibland har hon flax!
Jag ska inte jinxa något, så än får det vara lite hemligt, men det blir så bra.

Det var riktig skönt att få ett sådant glädjebesked, för jag har varit lite låg senaste dagarna. Vet egentligen varför, men det är så onödigt för det är utom min kontroll.
Men ändå. Det har känts tungt ett tag.
Men nu blev jag glad och sen fick jag lite positiva vibbar från jobbet där saker bara löste sig plötsligt. Jag behövde det!
Och det behövs lite ledigt. Sol på näsan, kaffe på trappan.
Snart så...