Dessa söndagar.

Söndag. Idag är det alltså söndag.
Men jag vaknade med ett ryck och tänkte..."vad är det för dag? Tänk om det är måndag och jag helt missat det..och ska vara på jobbet nu"??
Panik en stund innan jag insåg att det var söndag. :-)

Det är märkligt när man varit ledig flera dagar, då hinner jag liksom komma av mig och vill vara ledig mer!
Jag har sällan söndagsångest, utan är mer fokuserad på att plocka i ordning kläder, ladda alla paddor och packa gympapåsar.. Och kika igenom mail och kalendrar.
Idag ville jag inget sånt! :-)

Som tur var, sken inte solen. Det är alltid lättare att åka till stan om det är mulet än om solen skiner från klar himmel.
Stora dottern hörde av sig. "finns det kaffe?". Det finns alltid kaffe hos mig, så, dom kom över och åt frukost.
Det är så mysigt! Vilken tur att hon hittade sin man, där ute, granne till oss! :-)
Så kan det bli, där man minst anar och när man minst anar. Och att det blev så bra!
Nåja, vi åt frulle och jag städade av huset, men det gick långsamt värre. Jag vill alltid komma ut till ett städat hus, så det är bara att göra.
Maken och svärsonen bar lite grejer och fixade, innan vi åt lunch och dom gick hem till sig.
Vi packade ihop oss och åkte.

Men det är svårt att lämna det här..

 Det är skönt att vi är flera som har samma känsla och förstår längtan och hur det är att stå just där och titta ut över havet.
Stora dottern är ju lika förtjust som mig och är ju där ute varje helg numer.
Hon kan ibland skicka ett meddelande "vad jag längtar" och jag vet precis vad hon menar.
Just den där känslan, när man sitter på trappan med en kopp kaffe. Hon vet precis vad jag menar och det är skönt.
Sen är det lite synd om henne när maken och svärsonen lägger in högre växeln i att retas... Men ofta skattar vi ju så att vi gråter åt alla tokigheter.
Nu vill jag bara få klart alla hus så att alla barn kan vara där ute med oss. :-)

Själv har jag haft en riktigt klanthelg! Jag har vällt ut kaffemuggar, ölglas och vinglas!
Över hela bordet och över stolar- och över datorn!
Vips vickade jag ut ett halvt vinglas över mitt tangentbord! Jag tyckte inte att det sågs så farligt ut och torkade av det.
Men efter en stund läte det "pfssss" och sen dog det!
*suck* Det har bråkat ett tag och bara hängt sig emellanåt, men nu var det verkligen dött. Fasen.
Som tur är har maken samma dator (det är egentligen en stor platta, med tillhörande tangentbord) så jag lånade hans en stund.
Plattan går ju utmärkt att använda utan, men jag gillar inte att blippa på själva skärmen. (jag har tackat nej till padda på jobbet)

Efter att vi kom hem idag, åkte han och köpte ett nytt till mig. Lite tidig födelsedagspresent. :-)
Grå sammet! Jo jag tackar jag.
Nu ska jag inte spilla på det här!

Så är det mars då.. och ny vecka.
Lyckan över makens klarade tenta är stor än idag. Mars blir en så mycket bättre månad av det..
Han försöker övertala mig att plugga också. Men just nu känns det inte som något jag vill...
Men vem vet, jag kanske ger mig det i 50 års present? Men jag vill inte ta hela den utbildning han kör nu utan i så fall ett par moduler.
Vi får väl se. Just nu är jag så nöjd som det är och jag tror att det är bra att bara en i taget pluggar. ;-)
Det är så skönt tycker jag att livet bara får tralla på ett tag nu, efter alla turbulenta år.
Just nu känns det som att det är första gången på många, många, många år som jag hunnit i kapp mig själv.
Där livet inte bara består av logistik, tvättkorgar och vaknätter.
Det måste få vara så nu. En bra lång stund. Det händer så mycket annat i livet, så det är så skönt att ha ett jobb som är roligt, men håller ungefär samma takt hela tiden.
Vi byter ju, kanske, ledning vart fjärde år! ;-)

Nu är det så otroligt stor skillnad på hur livet med barnen är, vilket jag reflekterat över förut.
Det är lugnt på ett helt nytt sätt.
Under ganska långa stunder, är huset tyst, när en ligger och tittar på film och den andra pysslar med något annat.
Eller som nu, dom sitter och spelar, tillsammans.
Nu måste jag bara få in i mitt huvud att den "tomma" tiden ska fyllas med träning. Det har inte blivit mycket av det på senaste.
Jag vågade inte anstränga mig när influensan härjade som mest. Och nu har det varit lite väl kallt i gymmet på morgnarna.
Men, det är dags, helt klart. Att inte äta socker går så bra, så nu är det dags att växla upp.
Jag går ju inte ner i vikt av att bara sluta äta socker, men det känns i kroppen att jag inte är svullen på samma sätt.
Det är skönt!
Men, nu är det alltså söndag. Jag har skummat mailen och kalendern för att liksom "se" veckan.
Det är en rolig sådan på flera sätt, bland annat ska maken och jag ska iväg på en gemensam jobbgrej vilket alltid är extra kul, då det händer så sällan numer.
Till helgen har vi planerat lite skoj.
Så, det blir bra, även om jag just nu är noll motiverad till måndag. :-)