Sidor

söndag 28 augusti 2016

Naturreservat och kräftor.

Så har helgen nästan gått.
Igår var det finfint väder.
Vi tog oss i kragen, packade ryggsäck och gav oss ut i skogen. Jag har länge pratat om att vi ska besöka våra naturreservat.
Vi har massor av dem här. Vi är tom i topp i Sverige av naturreservat. Jag har inte besökt en enda av dem!
Pinsamt!
Så, nu ska vi beta av dem. Varje helg som vi inte är på landet, ska vi ut i spenaten. Det är jätteskönt!
Nu gick vi en 5km slinga vilket var lagom långt. Till när vi tappade bort utmärkningen och gick lite fel, ett par gånger! :-)
Lilleman njöt och åt litervis med blåbär!

 Och det var så vackert! Vi kunde se var det brukar vara blött vår och höst.

 Vi stannade vid en av sjöarna och åt lunch.
Det var en hel del folk i skogen som både plockade bär, badade och tältade. Såg mysigt ut!
När jag föreslog att vi också skulle kampa säger Minime "ja om vi kampar på parkeringen! " :-)
Hon var inte så imponerad av hela grejen...

 Men, när vi väl gått hela slingan och hon såg parkeringen så säger hon "det här var jätteroligt! Kan vi göra de igen?" :-)
Hm... vi slog vad om att när hon är vuxen, så kommer hon att minnas våra utflykter och troligen säga "det var sååå skoj"...och vi andra kommer att svara "eller hur!" :-)

Nåja, vi andra fick mersmak. Nu ska jag leta fram information om alla andra och lista i vilken ordning vi ska ta dem.
Och se vilka man kan cykla i. För det vill vi med göra.

Vi åkte hem, hoppade i duschen för att sen åka på kräftmiddag. Det kan inte kallas skiva när det är lika många barn som vuxna :-)
Jag är inte galen i kräftor. Jag äter dem, men tycker att det är för mycket pill för att äta det. :-)

 Barnen, galningarna badade. Både före och efter middagen.
Lilleman som kände sig lite hängig och hade lite ont i halsen var lite tveksam till att bada, men jag tänker att det knappast gör till eller ifrån.
Det är ju virus...
 Idag var han ganska pigg när han vaknade, så vi åkte till en grannkommun som bjöd på festival.
Men vi var lite tidiga!
Så det hade inte riktigt kommit igång, men vi kände inte för att tillbringa eftermiddagen där och enligt alla prognoser skulle det regna.
Så, vi åt Langos, kikade lite, handlade lite som vi behövde ändå och åkte sen hem.
Vi satt en stund vid vattnet och tittade på änderna också. :-)

Lilleman ligger nu och snorar.
Han var jätteförvånad en sväng, för han har inte varit sjuk på jättelänge.
Under 3:an hade han inte en sjukdag, förutom när han stukade foten. Två gånger!
Så vi får se hur det blir.
Han vill så gärna gå till skolan, men är man sjuk så är man.
Den här veckan är en "bra" vecka att vara sjuk på. Stora dottern börjar skolan på tisdag först och jag kan jobba hemifrån en hel del.
Under några möten jag behöver närvara på, kan han sköta sig själv, om han inte blir jättefebrig.
Det visar sig.

Helgen har bitvis varit tung ändå. Många tanka snurrar. Svårt att veta hur man ska reagera och agera.
Igår kom jag dock överens med den som är mest insatt hur jag skulle göra.
Och idag ringde jag ett samtal.
Tungt, men ändå är det ju inte mig som det är tungt för. Dock ville jag se till att jag kunde ha fokus, där och då.
Och det gick ändå över förväntan. Jag fick höra med egna öron, bilda min egen uppfattning. Inse hur läget är på riktigt.
Nu har jag mer kött på benen. Och vet att jag kan vara engagerad, även om det är på håll.
Jag kan hjälpa. Jag är en pusselbit i det stora pusslet som nu ska läggas.
Det är otroligt tungt, men känns ändå bättre idag, när jag kan göra skillnad.
Vi har en lång, lång väg att gå, men det ska gå. Och jag är så glad över att jag är på ett bra ställe själv nu, så att jag kan och orkar.
Och jag tänker att det kanske är bra, att jag är där jag är, så att jag kan ha helikoptersyn hela tiden och inte trassla in mig.
Tragiskt är det. Men inte hopplöst.

lördag 27 augusti 2016

Sommaren återvände!

Jag har jobbat hårt på att locka tillbaks sommaren nu. När vi kom hem från landet  drog jag igång och städade min garderob.
Rena sommarkläder åkte längst bak och längst ner. Mer höstiga hängdes fram.
Och det funkar! Det har varit en varm vecka! Igår var det löjligt varmt och soligt! 

Nu känns det som att vi är igång på riktigt när barnen har gått första riktiga veckan.
Vi har verkligen segat igång i år. :-)
Och barnen har så kul! De har ju inte läxor i den här skolan, men båda har suttit hemma och gjort matteläxa i veckan! Så blir det när man inte måste...
I morse kom Lilleman in till mig och frågade "är det skola idag?" och när jag svarade nej, så sa han "fan"...:-) Då har man kul.
Det känns verkligen jättebra.
För oss föräldrar är det härligt att kunna följa det dom gör via sociala medier. Vi vet precis vad dom gör och kan fråga dem och prata med dom om det dom gör.

Jag som är rutinmänniska har också funderat och reflekterat över vad som behöver ändras nu för att vi ska få smidiga kvällar.
Det är ofta lite kaotiskt och alltför ofta somnar vi för sent. Alla. "jag ska bara" hörs allt för ofta, hos alla av oss.
Och så hänger ögonen på knäna på morgnarna.
Även morgnar kan vara jobbiga, men det har löst sig per automatik nu när barnen börjar senare. Det gör stor skillnad att vi inte behöver lämna hemmet innan 8:15
Jag väcker dem, ställer fram frukost och åker till jobbet. Maken tar över och lämnar dem, vilket betyder att jag kan vara på jobbet klockan 7.
Det kan sova en hel timme längre än tidigare vilket gör skillnad.
De morgnar jag behöver lämna, så lämnar jag till 8:30 och jobbar hemma innan, eftersom att jag inte vara PÅ kontoret för att jobba.. :-)
Det är till och med så att jag troligen kommer att sitta ett par dagar i veckan framöver och jobba på ett café, för att chefen tycker att jag bör vara där saker händer! :-)
Men, det är så skönt att inte ha morgonlämningar nu. När alla andra ramlar in på jobbet har jag redan varit där i ca två timmar!

Nåja, nu är det kvällarna vi behövde få styrning på.
Jag har var _grymt_ pedagogisk, både till maken och barn och skrivit ett kvällschema på vår vita tavla i köket! :-)
Från att väskorna ska kikas igenom, kläder läggas fram, till att äta lite kvällsmat, borsta tänder och krypa i säng.
Sen har vi kommit igång med läsandet igen. Vi var jätteduktiga en sväng men sen rann det ut i sanden.
För mig hänger det jättemycket på att vi har bra böcker att läsa! Jag ruttnar på prinsessböcker och disney. Urk.
Men, nu hittade vi massor med böcker på biblioteket på landet som vi lånade hem. Över vintern! :-)
Och, jag har grävt fram bibliotekskortet. Dit ska vi gå och ladda.
Lilleman läser ju böcker som är riktigt roliga nu (det som är fantasy får maken läsa. jag. pallar. inte.)
Och minimes böcker är också roligare nu. Plus att hon behöver öva på läsningen, så jag läser en bit först och sen får hon läsa i lugn och ro. 
Den stora skillnaden nu är att dom inte får titta på film på kvällarna. Dom brukar få ligga och kika en stund och sen släcker vi och nattar.
Men, nu känner jag att dom har så mycket skärmtid ändå, iom att dom bytt skola, att det räcker så.
Dom tittar på tv på morgnarna, dom tittar en stund innan/ efter middagen.

Nu ska dom läsa på kvällarna för att tagga ner och somna. Förhoppningsvis tidigare än hittills under vår och sommar.
Dom behöver sömnen och jag behöver få komma till ro själv. Flera gånger i sommar har jag somnat långt innan dem!
Det känns sådär. 
Nu ska det bli ändring och det har funkat riktigt bra.
Även jag har nya förhållningsorder! Jag hamnar ju också lätt här, vi datorn. Läser allt mellan himmel och jord. Det finns så mycket jag vill läsa! Jag tittar även på film/ serier i stället för att gå och lägga mig. Nu är det slut på det, jag får läsa lite och somna i tid.
Så, jag har också stop för hur länge jag får hänga runt på nätet. :-) Jag har även bestämt mig för att inte öppna datorn när jag kommer hem.
Det blir lätt att den står öppen från att jag kommer hem, under middagen och efter. Sen läser jag lite då och då.
Men det blir lätt att tiden springer iväg. Eller att jag inte fokuserar på rätt saker, så nu är det datorförbud fram till att barnen lagt sig och tiden ska läggas på annat.
Det har också funkat bra.
Nu ska jag bara få in träningen igen. Det är lite tight om tid på kvällarna, men det ska gå. 30-45 minuter 4 till 5 ggr i veckan SKA gå!

Veckan har varit grymt varm. Så najs.
Jag njuter främst av de varma kvällarna, när man kan somna med öppen dörr. 

 Att kunna sitta ute på förmiddagsfikat är najs.
Bänkarna har inte räckt till nu för alla ville vara ute! :-)

 Vi åkte iväg på planeringsdag i veckan hemma hos en kollega.
Helt underbart att sitta i hans trädgård och planera året.

 Det kommer att hända så mycket kul! Vi har fått ordning på så mycket och vill ännu mer.
Hösten blir spännande och hektiskt!
Och jag har köpt in en ny kamera! Jag har länge använt min privata, men det är ju inte hållbart.
Nu har jag köpt in en som är smidig och snabb och går att filma i HD. Det blir bra.

Nu ska jag bara ladda ner ett program så att jag får ut bilderna, vilket jag måste få ok på ifrån it.
I fredags var jag bokstavligen först på parkeringen! :-)
Dock inte på kontoret. Det finns alltid någon som är före...eller som vi misstänker aldrig går hem! ;-)

 Fredagen började bra. Jag hann massor och sen gick vi på en avtackning.
Men, sen fick jag ett meddelande som gjorde att luften gick ur mig.
Inte oväntat alls, egentligen. Jag räknade med att det skulle gå åt pipan förr eller senare, men kanske inte så pass snart.
Det är tungt. Återigen är jag långt borta och känner mig värdelös för att jag inte kan hjälpa till.
Inte för att jag vet vad jag skulle kunna göra, men ändå.
Det är fan att det ska bli så komplicerat. Jag skulle vilja kunna stötta den som har det tyngst just nu.
Som så ofta kommer en olycka sällan ensam, utan det kommer annat samtidigt.
Jag är så orolig att det blir för mycket och hen inte orkar.
Så, kvällen var inte så kul. Det är många tankar som snurrar runt. Vad blir bäst? Att ligga lågt eller att försöka göra något..
Det är så synd att det som skulle kunna vara en bra tid i livet, blir kaotiskt.
Men det gör också så att jag sätter värde på det och dem jag har så mycket mer. Och min egen hälsa.

lördag 20 augusti 2016

Dimbankar och tak.

Precis som förra fredagen, var jag jättetrött igår!
Vi tog tom sovmorgon! Men, bara därför så vaknade båda barnen av sig själva! :-)
Så, under tiden de åt frukost, betade jag av min mail. Även det är skönt, när dom börjar senare. Jag hinner jobba mellan 7:45 och 8:15, sen åker jag och lämnar dem...

Nåja det var lugna puckar på jobbet och det märks att många jobbar hemma på fredagar.
Jag fick rycka ut lite akut. Stora dottern började på KTH förra veckan och dom har ett digert nollningschema.
Hon åker hemifrån vid 8 och kommer hem runt midnatt. Varje dag!
Efter ett par dagar var hon helt slut. Men de har så kul! Som vi har garvat åt allt hon har berättat.
Men, på söndag ska som ha någon form av bal och måste ha lång klänning. Hon äger inga långa klänningar och hade inte tid att leta fram någon heller.
Hon skulle ha ungefär 2 timmar på söndag att fixa det och balen är på kvällen.
Så, jag svängde ner till centrum på lunchen och scannade butikerna. Fotade och skickade bilder av alla långklänningar jag hittade. :-)
Den här fanns på H&M även i svart och en med lite mörkare blommor.
Hon valde den svarta och jag svängde förbi direkt efter jobbet och köpte den.
Jag köpte även lite smycken till, för att höja glamorfaktorn på det svarta! :-)
Hon messade mig i morse att hon fått byta klänningen till en storlek mindre (men hon sparade ju tid på att slippa leta och bara gå ner och byta den) men att den var perfekt och smyckena gillade hon med.
:-) Halsbandet, som är som ett löv, snor jag sen! ;-)
(och ett par av örhängena! ;-))

Jag hängde in allt i hennes rum och packade ihop oss andra för landet.
Vi väntade in maken, för att vi skulle köra ut en markis vi fått överta efter svågern.
Den skulle upp på taket på min bil. Det gör man inte på egen hand, eftersom att markisen är lång och bilen hög!
Men, vi var ändå ute vid 19 vilket är jättemysigt.

Det är rätt mycket gula löv här ute! Jag vet inte om det beror på att det är "höst" eller helt enkelt torrt!


Det var alldeles tyst och lungt här ute. Inte ett löv rörde sig och det var jättefint nere vid havet.

Lilleman har fått skaffa ett Instagramkonto till sin stora glädje.
Han gillar att fota och han är stor nog att förstå att man når hela världen med inläggen, vilket gör att man ska vara lite försiktig med vad man lägger ut.
Men, nu går dom ju i en skola när mycket handlar om sociala medier och nätet. Man har filosofin att nätet är framtiden och barnen kommer att hänga där vad man än säger och gör. Då kan dom lika gärna lära sig hur det funkar.
Det var ett härligt ljus i glittret och så skönt att sitta och lyssna på klucket.

Vi somnade ovaggade på kvällen!
Det märks att det varit en del nytt den här veckan. Även om barnen tycker att det gått bra och trivs i nya skolan så är det mycket att ta in och många nya att lära känna.
Lilleman tycket att det var rätt coolt att klassen var tvungen att stanna när dom gick iväg till gympan, för att deras lärare skulle hitta en pokémon! :-)

I morse vaknade jag med huvudvärk och helt mossig. Jag är inte förtjust i sängen vi har här.
Det är en tempursäng och jag får ofta ont. Endera i ryggen eller i nacken.
Jag sover så djup och det tar flera timmar att vakna sen!

Vi åt frukost i lugn och ro, läste tidningen och vaknade till innan vi fortsatte med målandet som regnade bort förra helgen.
Det var ganska varmt och solen sken, men plötsligt så svepte det in som en dimma.
Först trodde vi att någon eldade så att det var rök, men det luktade inte rök.
Det var fuktigt och som tunt regn.
Man kunde nästan "ta" i det fuktiga och det riktigt rullade in över marken. Jätte häftigt!
Jag misstänker att det rullade in stora dimbankar på havet.

Efter en stund sprack det upp och blev jättevarmt och härligt.

Jag packade en av bilarna full med pant och glas som ska slängas på vägen hem.
Skönt att kunna göra det!
Minime  dök upp och såg ut som en härlig sommarflicka! :-)

Under tiden jag målade och grejade, monterade maken upp markisen.
Vi har ju redan en, men den har bara räckt till halva altanen. Bra så, men vid regn har ju andra halvan inte klarat sig.
Nu satte vi dem omlott och när båda är fullt utrullade så har vi tak över hela altanen! Najs!
Både vid regn, men även på kvällar när man sitter ute och får tak, då blir det lite varmare.
Toppen till kräftskivan nu i höst och även till midsommar nästa år! Då får det regna bäst det vill och vi slipper tält!

Nu är även bokstäverna klara som maken jobbat på så länge!
Det blev så snyggt med röda bokstäver som blir adressen hit, mot den grå kojan!
Så nöjda vi är med den! :-)
Jag klippte lite gräs och fixade lite innan det var dags för middag.
Och ett glas kall öl.
Jag blir bättre och bättre på att koppla av!
Bara sätta mig och vara mitt i att vi fixar.
Njuta!
Jag kan inte minnas att jag har varit så till freds som jag är nu. Allt är liksom där det ska vara nu.
Jag oroar mig fortfarande över en person i min närhet som inte mår bra, men jag kan inte göra något åt det, så jag kan inte oroa mig.
Det är som det är.
Men här hemma är allt på plats. Barnen är där dom ska vara, jag är där jag ska vara. Maken är där han ska vara.
Alla mår bra och är friska.
Vi har koll på det som är viktigt. Saker står i ordning. Både bokstavligen och bildligt.
Det är städat både bildligt och bokstavligen.
Det är länge sedan vi har gått i i en höst med så mycket struktur och ordning. Väldigt få lösa trådar.
Vilket känns bra, riktigt bra.

Jag har satt lite nya "regler" för mig själv. Hur mycket tid jag får lägga på vissa saker.
Prioriteringar.
Jag vet ju vad jag mår bra av och vad folk runt omkring mig mår bra av.
Vad jag vill göra och vad jag kan låta bli.
Jag ska försöka få en vardag som har lagom av allt. Hinna träna.
Jag har som alla andra 24 timmar att disponera, frågan är vad jag lägger timmarna på! :-)


torsdag 18 augusti 2016

Höstrustade.

Nu är hösten igång på riktigt!
Och så glad jag är över att börja jobba när jag gjorde! Jag hann liksom "skolan in mig" innan alla andra ramlade in.
Den här veckan har gått i rekordfart! Tjopp!
Nu fyller det på med planering, möten, förberedelser osv. En tom kalender är plötsligt ganska full! :-)
Men det är rolig!
Till och med så att jag tänkte det idag, när jag knatade mellan flera möten och regnet öste ner. Jag var som en dränkt katt! :-)
Men jag har så kul! (det är lite äckligt, jag vet! ;-))

Det har varit spännande dagar för barnen.
Jag är förvånad att dom kunde somna i tisdags kväll. Vi packade väskor och förberedde så gott det gick.
Dagarna innan hade vi fått en massa info via mailen. Vi är lite chockade!
Vi får info via mail! Och - man får svara på mailen!
(Det har varit en av orsakerna till att vi inte lyckats få lärarna i gamla skolan att skicka info via mail. "Nej risken är för stor att ni svarar på mailet med följdfrågor..."...Öhhh...)

 Nåja, vi var lite lätt spända när vi stod på skolgården och väntade att klockan skulle slå 9.
I vanlig ordning spelade man musik och stämningen var uppsluppen.
En röd matta rullades ut, så att alla elever skulle få gå in på röda mattan som de stjärnor de är! :-)

 Lilleman mötte upp en kompis från sin gamla klass och gick med honom och hans mamma till sin klass.
Jag gick med Minime.
Efter en timmes upprop fick alla barn gå till fritids.
Jag stannade med en fröken för att ge henne lite bakgrundsinfo om hur Minime haft det under hela 1:an.
Jag känner att vi tappat ett helt skolår och att hon ligger efter i det mesta.
Man ska inte jämföra barn, absolut inte. Inte ens syskon. Men, jag vet ju vad de andra tre har kunnat när dom börjat tvåan.
Hon är inte där. Visst, hon är en helt egen person och kan sådant som ingen av de andra kunde i samma ålder.
Hon vet saker som de äldsta syskonen inte vet! :-)
Men i det traditionella har hon inte fått den tid hon har behövt. Det har varit för rörigt och bökigt.
Hon har inte haft ro att faktiskt nöta in vissa saker.
Nu hoppas jag att hon får det.
Till min stora glädje är båda pedagogerna inriktade på läsa och skriva! Hon måste knäcka den koden för att matten också ska funka tänker jag.
Så, nu hoppas jag att hon får den nystart hon behöver. Pedagogiken är ju helt annorlunda här och jag tror att den passar henne bättre.
Så det känns bra.

Vi stannade inte så länge igår utan tackade för oss och åkte för att göra en massa ärenden.
Minime ska ju börja på dans snart och fick köpa lite kläder till det.
En svart topp och korta glittriga shorts.
Så snygg! Hennes far höll på att sätta maten i halsen här jag visade dem, innan han förstod att det inte var vardagsshorts utan till dansen! :-)

Hon har ett otroligt öga för färger och vad som passar.
Om hon inte blir något inom design, färg och form, då vet inte jag!
(Ingen av de andra barnen har det ögat. Dom har kunnat klä sig så att man undrar om dom är helt färgblinda, vilket iofs killarna är... :-) )

När vi stod ute och väntade på morgonen, frös vi om fingrarna!
Så vi åkte för att köpa vantar och mössor.

 Det finns så mycket fint i den "gammelrosa" färgen nu. Och grått.
Kombon av rosa och grått äskar jag!
De fick även varsin ny fleecejacka, som är suveränt att ha under regnjackor.
Och strumpor. De får man aldrig för många av.

 Minime fick ett par jeans i samma underbara färg som vantarna!

Jag passade också på att köpa höstskor när det var bra pris på dem.
Sånt brukar vi ju komma på när det redan blivit kallt och alla skor är slut!
Dom funkar i lite blött, men är ju inte vattentäta som stövlar.
Men jag tänker att mellanläget, där gympadojor är för kalla och vinterstövlar för varma.
Man är ute jättemycket i denna skola, så de behöver vara klädda.

 Skolan har dessvärre ingen gympasal pga att det är i tillfälliga lokaler, så i stort sett alla gympa blir utomhus. Jag hittad ett set av byxor och tröja i galet mjukt och skönt material.
Jag ångrar nu att jag inte tog dubbelt upp, för att kunna ha som mjuka inne kläder på landet.
Men det blir mysigt att ha på utegympan.
När vi kom hem började jag röja hallen.
Vi har en gigantiskt stor hall, där vi inte bara har ytterkläder utan en massa förvaring.
Det är den enda förvaring vi har förutom ett litet förråd under trappan.
Men där har vi ju även annat, som resväskor osv. Sånt man brukar ha på vind eller i uteförråd, typ.

Nu röjde jag ut allt som var för smått, mössor och jackor osv. Jag slängde vantar som det bara fanns en av och gamla skor osv.
Tre sopsäckar fick jag ihop.
Det var så skönt! Nu vet jag vad vi har och att allt passar. Vi är redo för hösten! :-)
Till vintern behöver vi uppdatera lite skor och framförallt kläder till Minime. Men vi är redo!

Idag körde vi nästan heldag.
Skolan börjar inte förrän 8:45! Det är annat det än 8:10 och två dagar 7:45. Då måste man upp tidigt och de har knappt hunnit vakna.
Nu blir det perfekt att maken lämnar på morgnarna på vägen till jobbet. Och lite senare, han som är lätt seg på morgnarna. :-)
Vilket innebär att jag kan åka till jobbet tidigt och då sluta tidigare.
Och nu är det 2016 verkligen! Inga papperslistor som ska kryssas i (och letas penna till..)utan nu letar man upp Ipadden och barnen kan själva leta sitt namn/foto och sen klicka i att dom är på plats eller går hem.
Där kan man även fylla i information som förälder, om dom hämtas av någon annan eller går hem med en kompis osv.
Perfekt!
Båda hade haft jättekul idag, men var både hungriga och trötta när jag hämtade dem.
Det märks att det är mycket nytt att ta in.
Det som också är skönt nu är att Lilleman får ha sin telefon! På lektionerna har de ju inte det, men på raster och på fritids får dom ha dom.
(Det skulle ju vara konstigt annars när de gör nästan allt skolarbete på plattor och datorer)
Nu kan jag äntligen, ringa honom när jag åker ifrån jobbet och säga att han ska leta upp sin syrra och göra sig i ordning. Så står dom klara när jag kommer!
Jag har ju velat gjort det länge i gamla skolan, men se det fick man inte. Jag har haft frågan uppe flera gånger, men det är helt omöjligt!
Vill man nå barnen ska man ringa till fritids. Dah. Orka!
Men nu, blir det ordning på det! :-)

Och eftersom man kan lämna meddelanden till personalen på flera olika sätt, förutom att maila, så har man ju kontakt med dem ändå, även om man inte träffar dem när man lämnar eller hämtar.
Så, so far so good.
Men vi är trötta nu! Tur att det är fredag i morgon! :-)


tisdag 16 augusti 2016

Nyår!

Vi brukar ju säg att augusti är nyår, inte 31 december. :-)
För det är ju så det känns.
Man går på semester, nollar sig och efter semestern drar allt igång igen. Barnen börjar nya årskurser, man påbörjar ju jobb och planering för höst och vårtermin.
Vi sitter ju på jobbet nu och planerar 2017, så då känns det som nyår nu.
Den här veckan har det verkligen dragit igång igen, vilket är jättekul! Förra veckan var skön att smygstarta, men skulle det vara så lugnt jämt, då skulle jag ju ruttna.
(Jag har ju en helt suverän chef. När jag berättade idag att jag ligger fett minus på flexen för att jag jobbat _väldigt_ korta dagar förra veckan, så svarade hon -Ja, vad bra att du började lugnt!" )

Men nu är det igång. Jag hade ett viktigt möte i måndags morse. Vi har saker som inte alls går som det borde och en leverantör som inte riktigt gör det den ska, dvs levererar.
Så vi ringde vårt "Moderfartyg" och fick stöd och råd och bokade upp ytterligare ett möte i slutet av veckan.
Det är nog det största "nya" för mig. Förut, när jag stött på problem har jag inte kunna luta mig mot någon alls. Det har varit mitt problem att lösa. Själv.
Visst har jag kunnat fråga, men det har ju liksom inte funnits någon. Är man egen företagare så är man.
Nu, är vi för det första en hel arbetsgrupp, med en ansvarig och jag som koordinator.
Nu, när det inte går som vi vill, då jobbar den ansvariga och jag tillsammans för att styra upp det och får som sagt stöd från en annan organisation.
Det är så skönt att inte behöva vara ensam. Vi jobbar tillsammans.

 Idag hade vi första sektionsmötet och satte första veckorna och fördelade uppdrag och jobb.
Det är så mycket skoj denna höst!
Man blir alldeles pirrig! :-)
Mycket jobb blir det och jag kommer att vara som en trasa lagom till jul, men ändå. Så jäkla kul!

Gårdagen var i övrigt ganska intensiv. Det ramlade in en massa skolinfo (via mail! Yehaa! äntligen en skola där ansvarig lärare mailar!) och datum att boka upp.
Jag passade på att boka in Minime på en aktivitet. Det brukar aldrig finnas plats när jag hittar något kul så nu var jag ute i tid!
Och det är skönt att ha en tid bokad, då vet man att den tiden får man planera runt.
( Det är så jäkla skönt att jag även bokat in min egen träning! Jag är så ovan vid att man uppmuntras att träna och verkligen ta sin timme, på arbetstid! Alla andra lägger in sin träning i kalendern och sen kan man inte boka in möten eller så den tiden. Nu har även jag varit så duktig! Sånt gör man inte heller som egen...)

Dagen blev också lite rörigt, för att maken som inte börjat jobba än, fick hoppa in och göra det pga lite kris. Eller rättare sagt grus i maskineriet.
Eftersom att hans kollegor känner mig, ringde man mig när han inte gick att få tag på.
Så innan jag fick tag på honom och han i sin tur kunde ringa och fixa och vi visste att dagen idag skulle gå att genomföra som planerat, var det lite rörigt! :-)

Jag satt och kikade på telefonen titt som tätt idag för att se om det gick bra det maken skulle fixa.
Han sålde nämligen sin bil.
Den lilla sportbilen vi haft rätt länge. Rolig att köra. På sommaren, när solen skiner och det är varmt.
Men annars, grymt opraktisk!
Tyvärr behöver vi två bilar, i alla fall ett år till. Ibland har han behövt ta min bil, när han ska ha fler personer med sig eller det ska köras grejer.
Jag har hatat att ha hans bil, för att den varit så låg, bökig att ha barnen i och ur, trång. Kall på vintern och allmänt....inte...
Den har alltså varit kul tre veckor varje år.
Dyr att försäkra, dyr att skatta och dyr att tanka.
Jag har "tjatat" lite lätt ganska länge, typ ett par år, om att vi borde byta ut den.
I vintras kikade vi lite på olika varianter, men det rann ur sanden.
Men, nu fick han ett nytt "ryck", med stöd av en anhörig som bytt sin opraktiska bil, till en mer praktisk och letade lite igen.
Vips, så såldes lille skruttibangbangen och en mer praktisk köptes idag! :-) Smidigt.

Wiii!
Så nu spelar det ingen roll vem som tar vilken bil. :-)

Vi gillar panomramatak! :-)

I morgon är det så äntligen skolstart!
Stora dottern har börjat och kör värsta nollningschemat i två veckor. De har så kul!
Maken börjar jobba i morgon.
Och sen är allt igång igen.

Vad vi pratade om idag när hela sektionen åt lunch ihop? Hur vi ska vara lediga över jul! :-)

söndag 14 augusti 2016

Regn, rusk och muffins.

Så är semestern slut...sa maken idag och jag påminde honom om att han faktiskt har två dagar kvar. :-)
Men han kände ändå att näe, nu är vi tillbaks i vardagen.
Och lite så är det ju.
I morgon ska jag vara på jobbet tidigt, är tanken. Barnen ska väckas så att dom är uppe, bokstavligen, ur sängen när jag åker.
Maken, har lite grejer att beta av en "att göra" lista sista dagarna.
Och på onsdag börjar skolan. Nu är barnen så förväntansfulla och pirriga.

Det har varit varmt till och från på landet, men otroligt kallt på kvällarna.
Jag grävde fram lite värmeljus och tände även inomhus.

Maken har fortsatt med kojprojektet och sågat ut lite symboler, siffror och bokstäver.
Regnet hängde i luften hela dagen, men vi hann måla en hel del.

Sågbladet gick av flera gånger och till slut blev det tvärstopp.
Jag åkte iväg för att köpa nya blad och passade på att kika lite i butiken, där jag annars aldrig är.
Biltema!
Och man kan säga att man har förstått vad som behöves för att tjejer och barn ska följa med in! :-)
Jag hittade en mixer som jag har letat efter länge!
Stavmixers har vi haft, flera olika, men just den lilla koppen till som man kan mixa annat i har jag inte hittat.
Jag hade en för länge sen som jag hackade _allt_ i gick sönder och sen har jag inte hittat någon ny.
Men nu! Tadda!
Nu ska jag göra egen pesto! :-) Och humus!
Nåja, det blev iskallt framåt kvällen och jag gav upp målandet.
Så småningom kom ju även regnet.
Jag grävde i skåpen och hittade mitt favohöstte! En stor mugg blev det.

Jag satte mig under taket på altanen och tittade i kapp alla Ernst avsnitt som jag missat.
Oj vad mycket god mat han har gjort i år! Jag blev jätteinspirerad och ska göra eget salt bland annat.

I morse vaknade vi till regn. ÖS regn!
Det duggade lite när jag vaknade, men efter en stund kändes det som att någon "dimmade" ljuset och det blev mörkt.
Sen kom regnet på riktigt. Suck.
Måla gick ju inte. Så vi åt en sen frukost, städade undan lite ute, städade undan inne, åt lunch och så åkte vi hem.
Väl hemma sken ju solen då förstås! ;-)
Men barnen var lyckliga över att vara tillbaks hemma när det visade sig att "alla" kompisar också var hemma nu.
Så Lilleman drog till en kompis och två kompisar kom och lekte med Minime. Lycka!
Alla barn är lite pirriga nu tror jag. :-)

Jag satt mig och kikade igenom lite recept och påbörjade lite funderingar på höstens mat.
Nu är ju vardagen snart här och vardagsmaten. Usch!
En sak som maken och jag är helt överens om, är att när barnen är utflugna, då kommer vi att äta EN gång per dag!
Lunch. Sen blir det något lättare till middag. Typ.
Som jag är trött på vardagsfrågan "vad ska vi äta?".
Jag blev inte mycket klokare idag, men jag har hittat lite inspiration och samlat mina favorit recept på ett ställe.
Och jag hittade receptet på mina favoritfrallor. Som jag alltid gör under vintern. Grova frallor, som jag vevar ihop degen till på kvällen och gräddar på morgonen efter.
Så gott!
Jag hittade även ett recept på grova mellanmålsmuffins.
Mitt i att jag kikade runt slog det mig att det fattades en del i kylen och vi drog iväg för att handla.
Barnen blev kvar hemma och märkte inte ens att vi var borta. (stora dottern var kvar hemma)
Jag passade på att köpa hem lite roliga mjöler, men glömde inköpslistan hemma, så någon pesto blev det inte idag. :-)

Men, muffinsen fick jag till. Inte exakt innehåll, men bra nog!

En hel del honung i och lite torkade aprikoser och russin, så de är inte sockerfria, men lite nyttigare än vanliga muffins som är baserade på socker, ägg och vetemjöl.
Och de blev sjukt goda!
Tom Lilleman gillade dem! Han kom direkt på idéer om smak på honungen och att vi kunde peta i lite blåbär!
Det är ju taget! Dessa muffins lär det gå några med andra ord.

Jag har en lång IKEA lista som jag hoppas att vi ska kunna beta av på onsdag. Troligen är inte den skoldagen så lång, så vi borde hinna dit och fixa lite.
Bland annat burkar med tättslutande lock behöver jag och lite förvaringslådor och annat.

Jag kan konstatera att jag är väldigt beredd på höst nu!
Skumt. För bara ett par dagar sen var det lite trumpet...är sommaren över nu? Den var ju så kort!
(Vilket den ju inte var. Vilken härlig vår vi hade! En massa sol! Och vilken härlig tid vi haft på landet och i Spanien. Jag kan absolut inte klaga över att sommaren inte varit bra!!)
Men idag kände jag att jag är ju klar.
Det kan bli höst nu.
Jag kommer att njuta av höstluften, lövens nya färger. Att fixa här inne. Gräva upp och flytta en del saker i trädgården. Både sånt som ska ut till landet och sånt som ska flyttas på landet.
Vi har ställen att besöka, som vi sparat till tillfällen med sämre väder.
Utflykter och utomhusaktiviteter.
Vi har så mycket kul på gång denna höst, så det känns bra.

Samtidigt är det lite märkligt, att vara så i kapp sig själv som jag är nu. Så i fas.
När andra inte är det.
Jag misstänkte att det skulle bli ett par steg baklänges. Det brukar bli det och jag förvarnade om att det kunde bli så.
Vilket det också blev.
Det är så sorgligt. Så tungt. Så onödigt liksom.
Jag hoppas att man ser igenom en del så att det inte tar en ända med förskräckelse. Det oroar fler än mig starkt.
Men, man kan inte tvinga vuxna människor till att ta beslut det inte vill ta.
Jag kan bara tänka mig hur det är för andra än mig, när jag tycker att det är tungt. Jag står ju en bra bit ifrån och är inte mitt i det.
Vilket är både jobbigt och...inte jobbigt. Jag vet inte hur jag skulle kunna förhålla mig till det.
Men samtidigt tänker jag att jag kanske skulle kunna göra något.
Just nu gör jag liksom inget, för jag vet inte om det skulle göra saken ett dugg bättre.
Troligen inte.
Eller så kanske. Jag överväger det.
Det känns som att det kommer att komma till en punkt snart där jag behöver ta ett beslut om jag ska försöka göra en konkret insats eller inte.
Nåja, idag är det söndag.
Och dags att tänka på måndag och ny vecka.

lördag 13 augusti 2016

Höstkänsla och tankar..

Hjälp vad det blev höst plötsligt!
Hela vecka har solen kikat fram men det har blåst och blåst.
Satt man i lä, då var det ganska varmt, men jäklar vad det blåser kallt.
Och här på landet, så  känner man den där speciella "sensommar/höstdoften". Det är något helt annat i luften nu än det var bara för en vecka sedan!
Det doftar blåbärsris och barr.
Tråkigt, men samtidigt...det finns ju saker jag gillar med hösten också..
Det är ju alltid tråkigt när sommarårstiden är över, men jag gillar ju egentligen alla årstider.
Förutom november till februari!
Eller, om det är "riktig" vinter, men snö så att man kan utnyttja den och det är klarblå himmel och lite ljust, ok.
Men blött, kladdigt, regn i sidled och ändå kallt. Fy. Fasen!

Nåja, första jobbveckan har gått bra. Den jobbigaste morgonen att kliva ur sängen var fredag! Då försov jag mig tom lite.
Man kan säga att jag ligger rätt mycket back på flexen nu. :-) Men det har varit så skönt att smygstarta veckan.
Det har vi nog gjort alla som varit på plats.
Det är skönt att ha ett sådant jobb som faktiskt går ner på låg nivå över sommaren. Alla andra är lediga.
Det händer _ingenting_ i stort sett.

Väl här ute, satte jag mig i vår "hängsoffa" och bara..satt. Det slog mig att jag inte suttit i den på hela sommaren, trots att den är jättemysig.
Maken har hängt upp en vanlig soffa i två träd. Sen lägger vi madrasser och kuddar i och har det som hängmatta.
Där satt jag ganska länge och lyssnade på lövens sus. Det åkte en båt långt bort och någon högg ved.
Jag drack en kopp kaffe och bara njöt.

 änkte på hur otroligt lyckligt lottade vi är som har det här stället.
Som kan välja om vi vill vara mitt i smeten eller inte.
Jag hann tänka ganska mycket där, i solen...
 Tyvärr drog det in en riktigt kall vind framåt kvällen och vi valde för första gången sen i typ maj, att äta middag inomhus!
DEN chocken! :-)
Sen när det väl slutade att blåsa blev det ganska skönt ute och maken och jag tog en lång promenad.
Mitt knä strular igen, så det blev snigelsakta. :-(
Så irriterande att knäet blivit sämre igen, jag var så jäkla bra för bara ett par veckor sedan.
På måndag är det gymdax igen! Jag kommer inte att köra kardio på hela hösten. Dvs inte springa eller pw:a
Nu ska mitt knä få vila, förutom stretchen jag måste göra och yogan.
Det blir tung gymträning och cykling. Helt enkelt. Nya tag.

Det blir mörkt snabbt på kvällarna nu!
Och jag kunde inte låta bli att tända lite lyktor och ljus!

 Jag tände en massa ljus ute vid den nya pergolan och det blev jättemysigt!

 Det gör så mycket med bara ett par glaskoppar och värmeljus.

 Och mina hus! Jag älskar dem!
Jag köper små hus överallt där jag hittar dem nu och kommer att bygga en liten "stad".
De är fina som dom är och jättehärliga när dom är "tända".
Jag har hus hemma också som jag gillar att ha tända inomhus.

Märkligt hur fokus vänder så snart man känner att sommaren är över.
Nu är det bara underhåll i trädgården.
Några höstblommor ska jag försöka sätta här och hemma med.
Här är problemet rådjuren och hemma att vi ligger i direkt söderläge och det blir så galet varmt.
Men, lusten att fixa och plantera är inte lika stor nu.

Nu funderar jag på andra saker. Vi har rensat inne och fixat.
En hylla som stått i gästhuset i flera år, satte maken in i hallen nu. Den blev perfekt.
Jag ska hitta små korgar ifrån IKEA och sätta i hyllan för vantar och mössor.
Skafferiet behöver också städas och uppdateras.
Jag behöver uppdatera förvaringslådor under trappan hemma för skor och vinterkläder.
Allmänt pyssel.
Vilket också är mysigt.

Barnen är lite pirriga för skolstarten nu. Det blir mycket nytt.
Nya rutiner även för oss vuxna.
Jag tror att vi kommer att hitta ett  bra flyt nu. Det känns så.
Vi har tagit beslut om saker som vi skjutit på.
Men nu, nu tas dom med hjärnan och inte med hjärtat. Vi gör det som är praktiskt och ekonomiskt bäst.
Inte nödvändigt det som är roligast. :-) Men det känns bra.
Och det kändes moget! :-) Lattjo när vi båda är en bit över 40, men nu tog vi två vuxna beslut.
Gör det som faktiskt blir bäst över tid.

Det händer ju sånt när man blir äldre. Man omdefinierar saker, vad som är viktigt och varför.
Sånt som man som ung, aldrig trodde att man skulle tycka eller besluta sig för.
Nu gör man det.
Och det är ju härligt! Nu, förstår man sina egna föräldrar plötsligt.
Andra saker blir prio.
Jag har funderat mycket på det senast tiden. Med anledning av att det rör sig i min omgivning. Många mår så dåligt. Har det så jobbigt.
Måste omdefiniera sin vardag. Ta i besvikelser och att det inte blev som man trott och önskat.
Vips, så är man 40+ och många tåg kan ha gått.
När man är 25-30 tror man att man har all tid i världen, men plötsligt är man 40 plus och tiden har bara försvunnit.
Det kan göra ont att behöva bita i det sura äpplet.

Jag har också fundera på orsaken till att någon går i väggen, så att det smäller. Totalt utslagen, så att det blir sjukhus och hela baletten.
Först, tänkte jag på allt som hänt under åren. Saker som borde ha bearbetats, pratas om, sörjts för att kunna gå vidare.
Men också traditionen att alltid vara stark. jobba hårt, mycket och länge. Ibland för ingenting.
Att det är fult att vila, vara ledig. Ta semester. Oftast skulle det jobbas någon annanstans när man har semester från jobb 1.
Och ta hjälp. Inte visa sig svag och skör.
Hur man inte ska ha kul, bara för att ha kul.
Inte göra saker för barnens skull och med dem, utan allt går ut på att slita och släpa.

Hur jag själv var i de spåren länge, i mitt tidigare äktenskap, för att han kom ifrån samma kultur.
Man skulle inte "slösa" pengar på utlandsresor tex. Varför lära sig om nya kulturer och länder?
Varför göra saker för barnens skull?
Vi var fostrade så.
Jag åkte aldrig och jag menar aldrig, på semester med mina föräldrar. Inga lekland, vattenland eller museum.
Att pappa skulle ha följt med på en cykeltur och ta en picknick...njäe, han hade nog heller dött.
Och det var så det var. Han visste inget annat.
Men jag kände hela tiden att jag ville ha något annat. Göra på annat sätt.
Det är ju grundorsaken till att jag redan som 17 åring tog pick och pack och flyttade långt ifrån.
Men, jag hamnade ju i samma spår ändå, ett tag.

När jag skilde mig och träffade maken, som kom från en helt annan bakgrund, tja då gick det ju av sig själv.
Som han har rest och upplevt med sina föräldrar! Mest mamma.
Och så berest som hon är, vet jag inte om någon annan jag känner är. Spelar ingen roll vilket land eller stad man pratar om, så har hon varit där! :-)
Och det fantastiska är att hon fortsätter att resa och uppleva, så länge hon orkar.

Nåja, tankar som har snurrat är just det där, med prestation. Att det händer något med en när man blir äldre.
Tankar om varför och för vem, blir tydligare.
Och jag tror att det är då man går i väggen, när man börjar fundera på vad man gör och för vem.
Vem tackar en när man är helt slut och utarbetad?
Vem är det som får ta hand om den trötta kroppen? Och utslitna psyket?

Jag älskar mitt jobb och gör alltid mitt bästa. I perioder är det mycket jobb. Men, barnen kommer först. Har alltid gjort.
Att dom mår bra. Att dom får uppleva roliga saker.
Och att jag själv orkar.
Sen hänger det ju grymt mycket ihop med vilken arbetsgivare man har. Det märker jag tydligt nu.
Efter att ha fått en chef, som säger "gå hem" när veckan varit stressig.
Som uppmanar en att faktiskt ta semester. Inte svara på mail.
 Att man får frågan på utvecklingssamtalen om jag får ihop vardagen. Hinner jag både jobba och ha tid med familjen.
Sånt betyder mycket!
Det gör att man faktiskt tar semester och njuter av den!

Jag inser att personen som nu gått i väggen med dunder och brak, saknat en massa sånt.
En kultur, som faktiskt förespråkar att visst, jobba hårt, men ha roligt också! Vila, ta hand om dig!

Jag är så glad att maken och jag har samma syn på det. Vad vi gör med fritiden.
Att det bästa vi vet är upplevelser. Nya ställen, nya människor, nya dofter och smaker.

Och jag är så glad att jag vet att mina barn kommer att ha många sådana minnen när dom är vuxna.
Att vi varit lediga, med dem.
Gjort saker, upplevt saker och platser. För dem, blir det norm.
Dom har fått en barndom som jag inte hade.
Sen kommer dom troligen att få lägga terapitimmar på andra saker, för det är ju så det är! :-)

Nåja, nu drar snart vardagen igång på riktigt.
Jag har nya rutiner för hösten. Vad som ska göras och inte göras. Hur saker ska vara. :-)

onsdag 10 augusti 2016

Det känns bra!

Den här veckan ramlar på minsann!
Det ramlar in fler och fler kollegor med. Många är smarta och börjar på en onsdag eller en torsdag!
Hur smart är inte det?
Det ska jag tänka på nästa år och gå på semester mitt i en vecka och börja igen mitt i en vecka!
Jag har iofs också en plan på att ta en dag i veckan innan den "riktiga" semestern, för att få långhelger och verkligen maxa sommaren.
Hm... det visar sig hur mycket semester jag har kvar när det blir sommar igen! ;-)

Jag har 12 dagar kvar nu, men en går nästa onsdag och två under höstlovet. Då är det 9 kvar och så kan jag växla in 6 dagar i december. Det är 15 dagar och så får jag 32 nya fräscha i januari! :-D
Det är ju 47 dagar! Vilket bli drygt 9 veckor!
Men, jag vill ju ha lite ledigt över jul med när det är typ NOLL röda dagar..

Jag fattade inte förrän strax innan sommaren att jag har så sjukt många semesterdagar, eftersom att jag har börjat och slutat på flera vikariat och fått dagar utbetalda och påbörjat nya mitt i ett år osv.
Det har liksom inte varit någon ordning alls.
Men när jag satte mig med en löneherre i våras, när jag väl fick min fasta anställning och gick igenom lite grejer tappade jag hakan när han visade hur många dagar jag har!

Nåja. NU är semester slut och det känns jättebra. Så skönt att jag fick börja innan alla andra.
Jag kommer liksom att vara på banan när det är dags att få barnen ur sängen.
Tanken slog mig idag när jag travade iväg på lunchen för lite ärenden att jag mår otroligt bra!
Jag stannade upp, tog in solen och vinden och bara andades en stund.
Jag ÄR lycklig!
Och hur galet härligt är inte det, att få den känslan, när semestern är slut och vardagen är på väg?!
Jag är lycklig.
Jag mår bra.
Äntligen efter en massa år, är allt på plats.
Äntligen efter en massa år har jag tid. Till så mycket!
Äntligen är jag i kapp.
Tidigare har jag även såhär när sommaren är eller har varit, haft en tickande stress inuti, på allt jag inte hunnit. Borde hinna. Som ligger i pipen. Som ska lösa, som ska fixas...
Men nu är det inga stora saker.

Nu är de stora barnen i stort sett utflugna och de små är så pass stora att dom mer eller mindre är självgående.
Det har märkts otrolig stor skillnad bara denna sommar, hur stora dom är!
Att resa med dom är en ren njutning! Vi har insett att det är roligare att resa och göra saker MED dem än utan!
För vi har så kul tillsammans med dem! Vi har genuint roligt.
När de var mindre, var det ju mer logistik och ofta meckigt så snart man skulle göra något.
Så upplevde VI det. Nu är allt så lätt.
Man kan tro att jag skulle vara van och inte stressat upp mig över det, som har stora barn också.
Men, när dom var i den ålder de små är nu, då fick jag kull nummer två.
Så jag hann inte riktigt uppleva att dom blev stora och självgående. Många av de åren är bara en dimma av småbarn, sömnbrist och kräkhinkar.
Det är väl det som är nackdelen med att ha många barn, om man räknar fyra som många. ("standarden" är ju typ två..) När de nya syskonet kommer, tar de så mycket tid att man tappar tid med de större barnen.
Jag vet att de som har både 7, 8 och 12 barn säger att det inte är så men jag förstår inte hur det inte kan vara så.
Sitter man i ett hörn och ammar, dagarna igenom och sover ruttet, då är det ju självklart att man inte orkar vara närvarande med de större på samma sätt.
Så är det bara. Och inget att skämmas över.

Nåja, nu ser vi ljuset! :-) Och det är så skönt att kunna vara mer spontana och det bara är "hopp i skorna".. Vi äter när vi kan och hinner..

Nåja, nu kom jag av mig lite. :-)
Det blommar så vackert utanför kontoret!

 På lunchen hoppade jag ner till centrum för att hitta örhängen till Minime.
Hon fick ju hål i öronen förra hösten, men hennes örhängen har gått sönder och vi har inte hittat några som är bra.
Hon gillar ju också "blingbling" (vet inte var hon fått det ifrån! ;-)) men det bör vara små och inget som verkligen hänger.
Jag är rädd att hon ska fastna i tröjor eller annat när hon leker.
Men nu hittade jag flera som var små och söta, men blingiga! :-)

 Jag hittade även en ny mugg till kontoret!
Det är oerhört viktigt vad man dricker sitt kaffe och te ur! De vanliga kontorskopparna gillar jag inte alls.
Så, jag unnar mig en mysig mugg då och då! Det ska vara najs att vara på kontoret! :-)

 Idag jobbade jag lite längre än de andra dagarna, men inte full dag.
Jag har en hel del flextid att ta igen sen när allt drar igång, men det kommer inte att vara något problem.
Jag vet ju att tex mässan jag ska rodda brukar bli +7 timmar typ. :-)

Huset var tomt när jag kom hem, för de andra hade varit på bio och köpte lite nya skolkläder.
De har haft jättemysigt.
Maken tycker dock att det är lite tråkigt utan mig. Och det är ju gulligt! ;-)

Jag fiskade med mig lite hårfärg hem idag med. Jag pallar inte att titta på de där gråa stråna som tittar fram.
Det blev bra och doftar jättegott!

Så, nu är det ju dags att komma igång med den riktiga träningen igen.
Det har ju varit lite sisådär över sommaren. Visst har vi rört på oss, men inte alls så som vi borde.
Så, nu är det dags igen.
För, tid finns. Det ska bara göras!