*phju*
För den här gången vill säga. För det är garanterat inte sista gången. Nope. Jag har en plan! ;-)
Det är ju så, när man är sin egen.
Ingen annan kommer att ta ansvar för min utveckling, min så kallade "talent management".
Den får jag lägga planering för själv!
Och det tänker jag!
En 3 års period, kommer att funderas fram. Vad vill jag, vart ska jag och vad behöver jag göra?
Dagen var intensiv, men givande på många sätt. En hel del reflektion och sammanfattning.
Och en massa återkoppling.
Man blir lite rörd, på slutet.
Man kommer varandra sååå nära på kort tid. En liten grupp, där många varit chefer länge, har både bra och dålig erfarenhet av att vara chef, eller ha en dålig chef!
(Namnet på kursen "ny som chef" är lite missvisande. För det är inte nya chefer som bör gå den, eller som går den. Alla chefer borde ta en vända. Det skulle göra Sveriges arbetsklimat betydligt bättre!)
Vilka storys som fått höra!
Och vilka människor!
Som har öppnat upp, helt ärligt, om sina tillkortakommanden, rädslor, kunskaper, drömmar och förväntningar.
Wow..
Det var härligt att få återkoppla till de andra idag. Hylla dom, peppa dom, boosta dom och ge dom beröm!
För mig var det härligt att kunna säga till en person, som fått höra att den är på ett speciellt sätt, ett inte helt bra sätt, att jag inte alls uppfattat det så.
För mig, är personen en skitskön människa, med en massa humor och glimt i blicken.
Jag hade gillat att ha personen som chef!
Så jag antar, att det råkat sig så, att personen vid något tillfälle, fått i sig tutat att personen ÄR på ett visst sätt.
Och så är det ju inte.
Man kanske beter sig på ett visst sätt. Och kommunicerar på ett visst sätt.
Men, är man två, så är båda ansvariga för den kommunikationen.
Jag hoppas att personen gick hem med en varm känsla i magen och vågar stå för sig själv och sitt ledarskap!
Själv fick jag en hel del kul återkoppling. Sådant som är härligt att höra och de jag fick återkopplat om att jag kan bli bättre på var klockrena!
Jag vet det själv och jobbar på vissa saker.
Men, det kändes precis som att alla visste exakt hur jag funkar.
På 6 dagar!
Liksom...
Sen hände en jätte märklig grej!
Jag är ju inte född i Sverige. Jag är född i ett grannland.
Vi började prata om svenska skolan under lunchen och jag jämförde skolan med den i mitt hemland.
Min bordsgranne, frågade om jag var därifrån och mer exakt vart i landet.
Det visade sig att hans sambo är från samma land och dom varit i min lilla hemkommun och träffat en släkting så sent som förra veckan!
Vi kunde ju inte annat än garva åt det!
Sen, när vi kom tillbaks till kurslokalen så pratade vi om språk och dialekter och en annan deltagare frågade om jag inte var infödd Stockholmare.
Och det kunde jag ju berätta att jag inte är. Och - då visade det sig att hon tillbringat en massa somrar som barn, hos sin mormor, som bodde i den by där min mamma är uppvuxen!
Vad är oddsen???
En annan deltagare utbrister "nämen va faaan, hur liten ÄR världen??" :-)
Man åker på kurs med 7 vilt främmande människor och vips så har tre av oss koppling till samma ställe! I ett annat land!
Coolt som fan! :-)
Nåja, vi skildes åt och det var allt lite blött i ögat att lämna alla.
Men, vi kommer att ses igen, det är jag övertygad om.
Nu har jag lite jobb framför mig.
Jag har.
Vårt företag har.
Och maken har.
Så, det är dags att sätta oss ner och göra om lite saker. Definiera vissa saker, strukturerar upp och planera.
Avgränsa oss i vissa delar.
Bli tydligare i vissa delar och titta över våra principer och koncept en vända till.
Inte bara vi utvecklas utan företaget gör det i allra högsta grad.
Och företaget måste hänga med i vår utveckling.
Dags att sätta tydligare planer, mål och strategier.
Jag fick återkopplat idag, att det nu var som att man tänt på stubinen till raketen som är på väg att lyfta!
(Jag är raketen, alltså! ;-) )
Om jag bara har en tydlig plan på vart jag vill, med mig och företaget (och maken blir liksom involverad vare sig han vill eller inte! ;-)) så kommer det här att bli jätte bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar