Det är skönt på morgonen, helt klart.
Sen är ju nackdelen att det blir så mörkt på kvällen.
Redan nu klockan 17 är det becksvart.
Man får uppbåda all energi man har nu, för att orka stå emot.
Jag tänder ljus och mera ljus.
Och försöker att få så mycket dagsljus det bara går.
Idag sken solen en stund och det var riktigt varmt! Så, jag körde ut man ur huset på en promenad.
Som man behöver det!
Barnen är ju ute varje dag i skolan och på dagis, så jag tror inte att dom blir lika påverkade som vi som sitter inne.
Det är även nu man måste vara noga med maten, sömnen och träningen.
För att orka med den långa vintern.
Och det går ju jätte bra det.. Inte...
Maten..ok. Det är ju inte helt tokigt, men jag skulle kunna äta mycket bättre och mindre godis. Helt klart.
Sömnen...mja.. jo.. Men, det blir lite för sent, jämt.
Och träningen?
Tja. Vad ska man säga. Noll?? typ.
Det är helt galet.
Vi har ännu inte fått gymmet på plats. Vete fasen vad det är. En mental blockering? Det är så lite kvar nu.
Och både jag och maken vill ha det i ordning. Men det blir bara inte av!
Snart måste det bli någon form av bestraffning! ;-)
För, nu är det ett måste att löpbandet blir inpluggat i väggen. (själva pluggandet är ju inget problem, men det är bra om man kan fälla ner det! ;-))
Det är för mörkt att PW:a ute på kvällarna och vår ambition att träna på morgnarna har havererat rejält.
Vi hinner inte.
Jag blir alldeles för stressad av det och längtar efter att kunna ta en gymvända på kvällen.
Jag har en grym träningsvärk efter gårdagens båtknuffande, så helt klart är det dags att ta sig i kragen igen.
Märkligt hur man funkar.
Att man inte bara tar tag i sådant man vet man mår bra av!
I morse, puttrade vi igång en chiligryta.
Och rätt skönt att det står och puttrar under hela dagen.
Namnam!
Så, var det dags att planera ny vecka igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar