Minime har under en tid gnällt över ont i magen. Oftast har hon då varit hård i magen och det har gått över. Ibland har hon varit gasig och gått över.
Eftersom storasyster har haft samma symptom dock från lite äldre ålder, så har jag valt bort mjölk för henne, eller för oss alla för att det är enklare.
Svärdottern är konstaterad lactos intolerant, så jag har alltid köpt lactosfri glass osv när hon är hos oss.
Minime har gnällt mycket mindre över magen sen vi tog bort lactos, vilket är skönt. Men, hon älskar grädde och inte vilken som helst, utan spraygrädde.
Jag kan inte ha det hemma för hon kan lätt äta en flaska, själv!
Nåja, igår var vi på boxningen och det blev som alltid lite sent med middagen, så jag vevade ihop lite våfflor som barnen åt - med grädde.
Det tog inte lång stund innan hon började gnälla över magen och jag antog att det var grädden.
Men hon var trött och klagade på huvudvärk också.
Nu är det lite så med fröken att hon ganska ofta känner efter hur hon mår och har ofta något som inte känns bra.
Sånt som raskt går över om man föreslår att vi ska göra något skoj! :-)
I stort sett varje morgon, säger hon att hon är sjuk och jag svarar "åk till skolan, ring om du blir sämre"... och inte ringer hon. :-)
Nåja, lite samma lika blev det igår. Jag försökte få henne att dricka lite bubbligt vatten, men det ville hon inte.
Det var dags att borsta tänder och krypa i säng och det blev knöligt. Allt var verkligen fel och när hon la sig bad hon om en hink vid sängen.
Det har hänt förut, att hon fått en hink som inte använts.
Men, se igår, så användes den!
Från klockan 21 ca till 07 i morse användes den en gång i timmen ungefär. Lilla snuttan. :-(
Lite otippat att få magsjuka - i maj! Mellan december och februari är det liksom väntat. Men maj?
Det kanske hör ihop med snön som fallit? :-)
Nåja, hon har varit en riktigt kämpe i natt! Jag bäddade med handdukar i sängen och ställde hinken på en pall och hon ropade inte ens på mig!
Dock vaknade jag ju till när jag hörde henne och pep in för att hjälpa till . Man vet ju själv hur jobbigt det är. så att sitta och hålla i pannan och stryka henne över ryggen kändes inte som något man hoppar över.
Men så duktig hon var! Till slut hade hon ju inget att kräkas upp, utan det var mest vatten och luft och då gör det ju sååå ont. :-(
Maken, som hatar att kräkas, kände ju direkt att han nog också skulle bli sjuk. :-)
"Jag kommer att bli det, för jag drack ur hennes vattenflaska" sa han.
Vilken? Undrade jag, för den hon drack ur, var det halva kvar i och det hällde jag nyss ut, konstaterade jag.
Då slutade hans mage att göra ont! :-)
Det är som löss! Får en i familjen går alla runt och kliar.
Som tur var hade Lilleman hunnit somna innan hon började nyttja hinken, så han har ju sovit sig igenom hela nattens bravader.
Maken likaså. Jag tycket inte att det var nödvändigt att alla var uppe. Jag "stängde" toan på översta våningen och i använde bara den.
Den lilla toan städade jag och gav till maken och sonen! :-)
När jag var uppe vid 06 och hjälpte henne, drog jag ett mail till chefen och förklarade läget. Jag sjukanmälde också båda barnen.
Jag är stenhård när det kommer till magsjuka. Är ett syskon sjukt, så stannar det andra också hemma.
Oftast så har man ju hunnit smitta varandra och syskonet blir sjukt.
Lilleman har typ 2 sjukdagar på hela skolåret, så det kändes givet att inte chansa.
Det skulle ju vara typiskt att han cyklar till skolan och sen blir sjuk där och ska cykla hem.
Eller att jag ska hämta och kanske själv ligger och klämmer hinken?
Det var alltså inte ett alternativ.
(Det fina med deras skola är att dom ju alltid har paddan med sig hem där dom får uppgifter, så han har gjort dagens uppgifter ändå, trots att han varit hemma.)
Och jag undrar om inte han med har någon bacill, för han var rätt slut både innan sin träning och efter igår och somnade direkt han la huvudet på kudden. Eftersom att jag snodde hans väckarklocka där vid 06 så sova han tills han vaknade.
8:30!
Jag var uppe med Minime sista gången vid 07 sen sov hon flera timmar och har inte kräkts sen dess.
Så jag hoppas att det vänt nu.
Hon har huvudvärk, av vätskebristen förstås, och är lite febrig.
Jag har roat mig med att storstäda båda badrummen och hela resterande del av huset.
Från golv till tak!
Det behövdes även utan kräksjuka, men nu har jag torkat alla handtag till och med! :-)
Men det är en enorm skillnad nu på att ha sjuka barn, mot för bara ett tag sedan. Kräksjukan har vi lyckligtvis inte haft på flera år.
Men, tidigare när någon var sjuk, då vaknade man ju till ett slagfält dagen efter, med badkaret fullt av handdukar och kläder.
Och man hade duschat ungen flera gånger under natten.
Så är det inte nu. Hon lyckades tom hålla undan sin långa lugg! :-)
Duscha ska hon iofs så snart hon känner sig lite piggare.
Jag hade ganska lätt kunna jobba idag ändå, hemifrån, men eftersom jag knappt sovit så gjorde jag inte det.
Jag skickade ett par viktiga mail innan jag la in out of office.
Men det är så lugnt här hemma ändå, inte det kaos som det brukar bli Och det är ju nytt och så skönt!
Jag älskar att ha större barn! :-)
Nu sitter jag på balkongen med en kopp kaffe och njuter av solen. Trots magsjuka i huset!
Najs!
Jag förväntar mig ju att bli sjuk jag med som tagit hand om hinkar, snytpapper och handdukar.
Dock har jag tvålat och tvålat så händerna är som sandpapper...
Men - OM jag ska bli sjuk, då vill man ju liksom att det ska vara lätt. Så det blir förutom lite äggröra till lunch, flytande idag.
Kaffe vågade jag mig på, men sen blir det nog mest vatten.
Det är ju inte så att jag svälter utan till och med nyttigt att ha en dag utan mat! :-)
Lite tråkigt att det är fredag, men samtidigt lägligt. Vi hade redan innan bestämt att inte åka till landet. (Där har vi ju bara en toalett, så det blir lite knöligt om alla blir sjuka. )
Dock skulle vi på kalas i morgon, men det blir nog inte av. Jag har redan meddelat att det inte är någon bra idé, för även om hon nu piggnar på sig, hinner det inte gå 48 timmar och där är jag som sagt rätt hård.
Man vet aldrig hur det smittar och man vill inte smitta ner 20 pers på ett kalas. :-/
Så det får bli hemmafix.
Och det behövs!
Min garderob behöver städas och rensas inför sommaren. Jag skulle behöva åka och fixa nya badkläder.
(Tanken var att göra det idag på lunchen)
Skafferiet är proppfullt med återvinning som jag borde åka med. Så, det får bli en sån helg helt enkelt.
En "göra ingenting" som blir göra massor. :-)
Det är dock lite märkligt, hur jag går och tänker på ett par personer som nu ligger i skilsmässa.
Jag känner dem inte speciellt väl, mer känner till dem och har anhöriga som känner dem.
Men ändå, så finns dom med i tankarna.
Det är två helt olika skilsmässor, men ändå liksom sorgligt.
Jag vet ju hur jobbigt det är att vara mitt i det. Och ett par känns så..."bortkastat"... det borde liksom ha funkat tänker jag. Det var verkligen en överraskning för alla utanför.
Men, man vet ju inte allt. Det kan ju ha hänt saker liksom..
Det andra paret är mer väntat, men där har jag känslan av att det kommer att bli trassel. Osämja och bök.
När man själv har varit mitt i det, så tänker jag bara "usch". Det ÄR så jobbigt.
Samtidigt får det ju en att tänka.
Hur jag absolut inte skulle vilja skiljas. Just nu kan jag bara komma på en orsak och det är ett större svek.
Allt annat går att rädda tror jag. (Mitt tidigare äktenskap var mer "lång och varaktig söndring" som inte gick att rädda.) Men i mitt nuvarande, så tror jag att allt går att fixa.
Vi har gått igenom så otroligt mycket under våra år så det är inte klokt.
Och det är lite det jag tänker också, med tanke på allt som hänt och allt vi har och har byggt upp tillsammans, så finns det inte att vi inte ska bli gamla ihop.
Men det är också just därför som ett svek skulle vara så förödande.
Nåja. Det var lite fredagsfunderingar, under tiden jag väntar på att bli sjuk! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar