Sidor

måndag 21 oktober 2013

Varför är det så viktigt?

Alla känner vi igen känslan, av att vi blir ledsna, besvikna eller skitförbannade när saker inte går som vi tänkt.
Eller om folk inte reagerar eller agerar som vi önskar eller förväntar oss.
Så är ju livet, liksom.
Men, ibland behöver man reflektera över sina egna reaktioner. Mer än vad vi reflekterar över andras reaktioner eller utebliven sådan.
Att stanna upp och tänka varför.
Varför reagerade jag som jag gjorde?
Varför var det här så viktigt för mig?

Den frågan kan man behöva köra ett par vändor för att hitta vad som orsakade ens reaktion.
Ofta är det just det en coach gör.
Ställer frågan.
Varför är det så viktigt för dig? Varför är det så viktigt? Varför är det så viktigt? Varför är det så viktigt för dig?
Den frågan bör man ställa sig själv, ganska ofta.
Varför ÄR det här så viktigt för mig? Det kanske visar sig att det inte är det, alls. Och varför är man då ledsen?
Eller, så kan det bero på något man inte ens själv förstår?

Jag vet, det låter snurrigt, men det kan ge rätt oväntade svar.
Tex. Man förväntar sig att få en viss uppskattning, från en anhörig, från sin kollega, partner eller chef.
Och så uteblir den.
Vad händer då? Och varför? Om man vet det så kan det vara enklare att förklara för den man behöver uppskattningen ifrån, varför det är viktigt.
Troligen förstår inte den andra partnern ens att förväntningen finns och absolut inte varför det är viktigt!
Fortfarande luddigt?
Säg såhär:
Man kanske önskar sig blommor på alla hjärtans dag av sin partner? Förhoppningsvis har man berättat att man vill ha det.
Alla funkar dessvärre inte så att de förstår att det kan vara en god idé, utan att få lite input om det i förväg! ;-)
Om det verkligen är en önskan, har man större chans att få den uppfylld om man berättar att man vill bli uppvaktad.
Med lite tur, kommer diskussionen upp redan där, om varför det är så viktigt.
Men ponera att det inte gör det.
Dagen kommer och blommorna uteblir. Man blir besviken och ledsen och kanske kallar partner något mindre snällt..
Men, då kan det vara en idé att tänka till.
Varför är det så viktigt för mig, att jag får blommorna? (eller uppskattningen, delegeringen, löneförhöjningen, höra att man är fin eller vad den än må vara.)
Varför är det så viktigt för MIG?
Svaret kan bli "för att alla andra får". Och då kan det vara läge att fundera på det.
Varför är det viktigt att jag får de alla andra får? Hur får det mig att känna om jag inte får det?
Eller, det är viktigt för att då känner jag mig älskad? Så varför är det viktigt för mig?
Om inte annat kan det göra att det är lättare att förklara, för den man förväntar sig något av, varför det är viktigt och hur stor betydelse det är.
Den partner som vet, att den där lilla blombuketten kan betyda att den som får den, känner sig älskad, eller känner sig oälskad om den inte kommer, den partner kommer naturligtvis att försöka tillgodose det behov den vet finns!
Sen kan det även bli så, att om man tar sig en funderar på varför det är så viktigt för mig att få uppskattning av en viss person, säg en chef eller ens partner, så kanske det utkristalliseras att det inte är det, egentligen.
Man kanske vet att den uppskattningen aldrig kommer att komma.
Är det värt att fastna i det?
Om man bottnar i den känslan, "varför ÄR det så viktigt för mig att få cred från just den här personen?" så kanske man kommer fram till att det faktiskt inte är viktigt.
Det kan bara vara ett hjärnspöke och credden man behöver, den går att få någon annanstans.
Kanske tom inuti mig själv?

För det viktigaste för en själv, när man tänker efter, kanske är att man själv vet vad man kan och vad man åstadkommit och är värd?
Om man går till botten med den besvikelse eller frustration man har om den uppskattning man vet aldrig kommer att komma, då vet man också varför det är så viktigt.
Och då kan man välja, att konfrontera den personen för att få till en förändring, om det visar sig vara så pass viktigt, eller bara konstatera att det inte är viktigt egentligen, och då är det bara bortkastad energi att fastna i det.

Då kan man gå vidare.
Men frågan återstår. Vågar du fråga dig själv, varför är det så viktigt?
För den frågan, kräver mod.
Är du modig?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar