Sista semesterdagen.

Vi packade ihop oss i lördags och för att återvända till vardagen. Hundarna kände på sig att något var på gång och lämnade mig inte med blicken. 

Bella känner direkt när något är på g, vi behöver inte ens ta i nycklarna. Hon kan se det bara på vilka kläder jag har på mig. 

Rackarns smart vovve. :-)

Vi packade bilen från golv till tak, men fick inte riktigt med allt, vilket inte gör något, jag ska ju snart ut igen. 

Lillfisen gillar inte riktigt att åka bil. Hon piper och gnäller men sen går det ändå bra.

Bella älskar att få åka med, men kan bli lite åksjuk mellan varven. 

Jag försöker att inte ge någon mat ett par timmar innan vi åker, men den här morgonen åt dom äggröra och det kom upp lite av det när vi var halvvägs.

Minime är så otroligt duktig på att se vad som är på gång att hända, så hon sa det strax innan. 

"Nu har Bella lagt öronen bakåt och hon är väldigt blöt om nosen, jag tror att hon mår illa".

Och visst. :-)

Men, jag lägger alltid handdukar under dem så det löser sig ju. Och Minime är som sagt så otroligt duktig när det kommer till hundarna. Hon har inga problem alls att plocka bajs och torka kräks. Det bara sitter i händerna. 

Vi stannade på en parkering till ett naturreservat, så att vi kunde sanera lite och jag lät båda hundarna gå runt lite.

Men man blir ju ledsen, för jag fick lyfta ur dem och ta dem en bit bort, för hela marken var täckt av glassplitter!

Jag gissar att det stått en bil där som slagits sönder...

En bit bort fanns det gräs, men där låg det ju tusentals fimpar, använda blöjor och annat skräp.

Varför är det så skräpigt överallt?

Man ser det verkligen när man är ute med hundarna, hur mycket skräp som ligger överallt. Tragiskt. 

Det var rätt skönt att landa i radhuset redan på lördagen. Det är en del att bära in och packa upp och jag fick snällt klippa gräs på vår lilla baksida för att hundarna ska kunna vara där. 

Bella gick runt och hängde både med huvud, öron och svans, hela dagen. Hon gillar det inte!

Hon är som tur är mycket tystare här. Hon skällde lite när hon var på baksidan, men då tog jag in henne och sen skällde hon inte på nästa person som gick förbi. 

Hon skällde en gång på balkongen också och fick då gå in. Jag hoppas att hon förstår att det inte är bra att hon skäller här.

Senaste veckorna på landet har hon varit väldigt voffig, men det beror nog mest på all rådjur som rör sig nu. Hon både känner och hör dem på långt håll.

Heidi hängde ju bara på. Men hon gick omkring och nosade länge. Huset här är ju jättestort säker om man jämför med landet. 

Där är hon i köket, vardagsrummet och hallen på dagarna och ute. 

Här springer vi ju mellan 3 våningar på ett annat sätt. Och hon klarar ju inte trappor än, så Bella piper iväg upp och så står hon i hallen och piper. :-)

Hon vågar inte heller gå ut på baksidan själv utan ska ha hjälp. 

Men, den stora fördelen med att vara här, är ju att det bara är att släppa ut och så går dom ingenstans. 

Jag har bara haft lina på Bella om hon varit ute och jag varit tvungen att sitta i möte en våning upp. Då har hon kunnat gå in och ut, men inte gå uppför trappan. 

Nu är trappan på baksidan så invuxen, så hon gillade inte att gå där och jag ska inte göra det heller nu, så att dom liksom glömmer att det går att göra. 

I morse tog jag och maken en morgonpromenad med dem nere i den skog som Bella gillar och det gjorde även Heidi. Hon skuttade fram och hoppade över rötter och sten. Det är en perfekt skog att vara i med dem. 

Jag ser så fram emot alla skogspromenader i höst och vinter, med kaffe i ryggsäcken. :-) Jag älskar ju att vara ute och med hundar så blir det liksom ännu roligare. 

Hon är otroligt duktig lillfjanten och springer och springer. Vi får liksom hejda henne och tvångs bära henne så att hon inte går sönder! 

Jag köpte ett virvelkoppel häromdagen som kommer att bli jättebra när Heidi vuxit på sig lite. Det är ett koppel som inte trasslar trots att dom kanske springer lite hit och dit. 

Men nu är Heidi lite för liten så hon ramlar omkull när Bella drar iväg. 

Jag har uppdaterat lite hundsaker också. Det går som inte att låta bli! :-)

Men, jag burkar alltid "höstboa" lite när semestern är över och man ska tillbaks till vardagen. Jag brukar köpa en ny kaffemugg till kontoret och skriva ut lite härliga sommarbilder och sätta upp på min plats. 

Och något nytt höstplagg att ha på jobbet brukar det bli.

Men, nu ska vi ju inte tillbaks till kontoret, så ny mugg är inte aktuell, jag får inte sätta upp några bilder och kläder har jag i mängder efter att knappt använt annat än mjukiskläder och utomhuskläder i över ett år. 

Så det blev inget sånt. :-)

Men, jag behövde köpa ett nytt halvstryphalsband till Bella lite akut, då hon vuxit ur sitt gamla. 
(I stället för att ha vanligt halsband och sätta fast koppel på natten, har jag ett som går att bara dra över huvudet. Plus att jag har det om vi är ute och går lite mer från punkt A till B och hon behöver gå lite mer "fot") 

I hennes storlek fanns bara grått och lila. Grått är ju för tråkigt så det blev lila.

Men, jag kan ju inte ha rosa koppel, till lila halsband juh! :-)

Så jag beställde ett lila koppel. 

Men, då kom jag på, att jag vill ha en likadan sele till Heidi så småningom som Bella har nu, för den är så bra. 

Den dras inte över huvudet utan man kan öppna den på tre ställen och den är justerbar och sitter så bra. 

Bella har en rosa sele och rosa koppel.
Jag hade tänkt köpa röd till Heidi och sen ett rött koppel, men nu kändes det lite onödigt, så jag köpte en lila sele. 

Lite fjantigt kanske, men jag vill att det ska matcha! :-) 

När Heidi vuxit i sin rosa sele, får hon det rosa kopplet och Bella får vara lila ett tag. :-)

Den lilla sele Heidi har nu, hade Bella när hon kom till oss och var nästan 5 månader gammal. Heidi är nu 3 månader. Jag tvivlar på att hon kommer att kunna ha sin lilla sele i nästan 2 månader till. 

Nu växer hon så att det knakar. Och äter! Bella får skynda sig på så att hon får ha sitt i fred. :-)

Det var galet varmt när vi landade i radhuset. Kvavt förstås när ingen varit här på flera veckor, men också varmt. Åskan hängde i luften hela dagen, utan att ge något regn.

Som tur var blåste det storm, så vi hade vädrat ur huset ganska fort. Men svetten rann ju när vi bar grejer.

Men sent på kvällen när jag var ute och kissade hundar, i pyjamas, ja då regnade det! Blöt blev jag. :-)

Och så ovanligt för både mig och hundar att var ute och det pågår fest på flera tomter i närheten. 
När vi är ute brukar det vara vi, grodor, stjärnor och en och annan fågel.
Dom fick koncentrera sig på att kissa! :-)

Idag var jag iväg och storhandlade och fyllde skåp och kyl. Minime äter medicin som tar bort matlusten (Det är en biverkning alltså) och måste äta ofta och så många kalorier som det går i en sittning, så vi behöver göra riktiga kaloribomber till frukost och även middag. Hon kommer troligen inte att kunna äta lunch, så hon får inte hoppa över frukost och middag.
Hon har inte så mycket extra att ta av redan nu, så hon kommer att följas noga så att hon inte tappar för mycket. 

Det går som alltid rätt fort att landa här också, trots att det är med en stor klump i magen som vi återvänder varje höst.
Men jag är så glad över att jag inte behöver gå upp på måndag och sen vara på kontoret klockan 8.

Jag vet inte hur det skulle gå till faktiskt. Nu får jag smygstarta med att jobba hemma första tre dagarna och sen ha två dagar semester igen. 
Det känns som att allt annat är lite i limbo nu tills helgens bröllop är genomfört. Det är ju en del som inte går att förbereda förrän precis innan, så torsdag och fredag går till sånt. 
Lite tur att det är svalare nu än förra sommarens bröllop. Alla blommor slokade ju efter ett par timmar då!
Nu hoppas vi på att kunna dekorera redan på torsdag kväll och fredag. Solrosor är temat och dom håller som tur är rätt länge! :-)

Sen ska vi ut och plocka ormbunke, blåbärsris, rönnbär och murgröna. Det kommer att bli grymt fint!

Men, oron är ju regn!

Vigseln är utomhus och middagen är utomhus. Regnar det kommer det att ställa till problem!

Det får blåsa och det får vara mulet, men inte regn! :-)

Sen - kan jag börja tänka på annat, som vaccinering av valp och även ringa veterinären om Bellas en mjölktand som hon aldrig tappat. 
Den behöver ju tas bort förr eller senare. 

Och ett barnbarn ska vänja sig vid att vara med farmor, för det är inte långt bort att vi får ytterligare ett! 

Så spännande det ska bli! 

Sen rullar hösten på.
Den största frågan hänger ju även denna höst ihop med smittspridningen och hur vi kan jobba framåt.
Vi har en del event som brukar innebära mycket folk på samma plats och det är inte så säkert att det går att göra denna höst heller.
Och om mina uppdrag inte får genomföras, så får jag med stor sannolikhet annat att göra. Spännande! :-)

Men tillbaks till kontoret på heltid vill jag inte. Ett par dagar i veckan blir perfekt! 

Men, nu ska första veckan genomföras. Sen är man väl tillbaks i varma skor igen.