Hon växer.

Vår lilla fjant växer! 

Hon är otroligt liten än, men hon växer! :-) 20 cm över marken är hon nu. Och vilken fart hon har!

Full av energi. 

Hon älskar att vara ute i skogen, springa, hoppa på stenar och över stockar!

Nu har hon lärt sig att gå i trappor ute också, inte lätt när man är liten, men vilja har hon! :-)

Vi har nu satt upp en fast grind i trappan vilket är skönt. Vi har haft en tillfällig sen Bella kom men kände att det nog var dags för en som sitter hela tiden. Det är ju inte bara hundar som inte ska rymma utan även barnbarn som inte ska ramla. :-)

Det blev bra.

Hundarna springer ju upp och ner, men det är skönt att kunna ha dörren ut öppen om man tex varit och handlat utan att riskera att dom kommer galopperande. 

Dom har rätt kul med varandra mellan varven och Bella kräver mindre bus av oss när hon kan busa med syrran. 

Men att få dem att äta ur varsin skål är inte lätt! :-D Dom tror att det är godare i den andras hela tiden. 

Det har varit riktigt fina höstdagar en sväng. Kallt som sjutton på nätter och tidiga morgnar! Usch.

Jag är inte helt där än, att det ska letas fram vantar för morgonpromenaderna.

Rönnarna dignar av rönnbär!

Fullmånen har hängt som en stor glödande sol över trädtopparna. Så vackert!

Sen regnar det ju så att det står härliga till mellan varven, men det är ganska härligt faktiskt. 

Nu kommer ju perioden där jag vill krypa upp i soffan med mjukiskläder och kaffe. Mumma! Jag ser fram emot hösten, mer än jag brukar. 

Vår lilla fjant fryser dock när det är blött. Idag letade jag fram Bellas gamla tröja som hon fick när det var lite snöigt och kallt.

Hon kunde ha den och gillade den! 

Så, nu får hon ha den när det är blött och kallt. Som tur är kan hon ha en av sina selar ovanpå tröjan. 

Jag har också köpt regnjackor till dem. Lite knepigt är det ju när man köper på nätet så den blev lite lång, men nu får hon ju även in svansen under. :-)

Den gick att justera på flera sätt så den sitter ändå bra. Även här få det bli sele ovanpå, eller om man har vanligt halsband bara. 

Dom såg för roliga ut när dom traskade runt i sina kläder. :-) Jag iddes inte sätta fast dem bak som dom skulle, så det såg ju ut som klänningar. 

Vardagen rullar på. 

Man är så snabbt in i rullorna igen. Vardag. 

Vi hann ju bara komma igång så blev vi sjuka. Minime krokande i början av veckan och jag bokade ett Coronatest efter ett par dagar som kom tillbaks negativt som tur var. 

Vi har en helt vanlig förkylning. Jag började känna av den nästan samtidigt och sen sa det ju bara pang.

Men jag kunde jobba ändå, just för att vi är på distans.

Dock, natten till fredag, vakande jag och hade fruktansvärt ont i magen. Sen fick jag snällt sitta på toan hela natten. 

Helt galet!

Jag mins liksom inte när jag var sjuk sist och nu lyckades jag pricka in två på en gång!

Det var ju bara att sjukanmäla mig och krypa till kojs igen. 

Sen sov jag bort stora delar av dagen och vaknade med huvudvärk. Man får ju lite vätskebrist.

Usch, det är så sällan jag har magproblem. 

Det tog hela dagen innan jag var människa igen. 

Planen var ju att stanna i stan för att vi skulle på 40 års fest, men det avbokade jag redan i veckan. Det är inte så kul att sitta och hosta och snora bland folk även om man vet att det inte är corona. 

Så, vi åkte till landet i stället när jag kände mig bättre. Öm i magen var jag men mådde bra i övrigt på eftermiddagen. 

Och även fast jag hade lite ont i magen och huvudvärk så är det ju så härligt att ta en promenad med hundarna ner till havet. Man blir friskare direkt.

Nu är det verkligen höst! 

Det blåser och har blåst rejält ser man och allt är blött, men grönt. 

Men doften är underbar. 

Det är så fantastiskt att landa här ute och se hur glada hundarna blir. 

Vi mår alla så otroligt bra här ute. Det är hemma. 

Jag vet att jag är tjatig, men det blir bara "värre" med åren, att jag vill bo här. Jag är en hemmakatt av rang och pandemin har inte gjort det bättre. 

Som jag älskar att bara vara hemma och fixa. Och jag älskar ju alla årstider här. Som liksom förstärks när man är så nära naturen. 

Nu ska jag städa ur växthuset och ta in alla palettblad.

Vilken helg!

Oj vilken helg!

Jag har idag otroligt ont i fötterna, är trött och lite "tom" faktiskt. 
Svärsonen friade på alla hjärtans dag i år och sen meddelade paret att dom planerade att gifta sig denna sommar. 

Exakt datum kom när dom fått svar från vigselförrättaren att det fanns tid att viga dem. 
Sen är det ju extra kul att det blev 2021-08-21 :-)

Först tog vi in offerter på lite olika platser där bröllopet kunde hållas, men precis när jag fått svar som vi skulle ta hänsyn till, så köpte dom ju fastigheten bredvid där vi bor och då var det ju inte aktuellt att  hålla ett dyrare bröllop.

Nu gällde det att göra det så kostnadseffektivt som möjligt. Och det är ju en härlig utmaning! Allt går! :-)

Till när brudparet är jordnära och gillar naturen. Nu valde även dom att viga sig på samma brygga som storebror gjorde förra sommaren. 
Vi erbjöd oss att ha middagen hos oss igen, vi har ju en stor och platt tomt, men dom valde att ha middagen hos sig, trots att dom är mitt uppe i en renovering. 
Dom har städat och städat på tomten senaste veckorna. :-)

Som grädde på moset, så blev dottern erbjuden ett nytt, bättre jobb, precis innan sommaren! Det gick inte att tacka nej till det, så hon har jobbat mycket och lärt sig en massa nytt senaste halvåret. 
Även blivande maken har jobbat hysteriskt mycket, först på jobbet och sen med egen renovering, så vi har försökt att han inte ska behöva vara med så mycket i planeringen. 
"Fixa dina kläder, välj ring och dyk upp på rätt plats rätt tid" typ. :-)

Sen har dottern och jag planerat och fixat. 

Som alltid finns det grejer som inte kan göras förrän dagarna innan. 

Sen finns det saker som måste göras samma dag och nu har det ju regnat och regnat så många saker har inte gått att göra.
Kvällen innan, när vi skulle göra en del saker, fick vi ställa in dem för det åskade och regnade så att det öster ner.

Lite gick pulsen upp då! 

Men det var bara att gå upp extra tidigt på själva dagen och sätta igång!

Jag åkte ut till landet redan på onsdagskvällen och på torsdag och fredag morgon åt dottern och jag frukost ihop och sen betade vi av de långa "att göra" listorna en grej i taget tills vi inte kunde göra mer. 

Som tur var vakande vi till strålande sol på lördagen! Yey!

Jag var vaken tidigt och hoppade i skorna och satte fart. Det fanns liksom inget att vänta på. :-)

Jag dukade och dekorerade alla bord. Sånt som vi hade gjort kvällen innan om det inte regnat (eller vi haft tak, som ett tält tex)

Vi hade solrosor som huvudtema och dom är ju så vackra! Underskattad blomma kan jag tycka. 

Vi var iväg och plockade 100 stycken på självplock på torsdagen och alla gick åt! :-)

Jag gjorde en stor vas till brudparets bord och sen vaser till alla bord. 

Och jag band dotterns brudbukett. Vi gjorde den lite högre än brukligt. Ofta är ju buketter helt runda eller droppformade. 

Den blev väldigt vacker tycker jag själv. :-)

I större vase och hinkar, satte vi solrosor, vass och ormbunke. Det blev jättefint! Och vass och ormbunke är ju helt gratis! 

Vi åkte ner och dekorerade bröllopsbågen som blivande maken och hans bror ställde fram sent kvällen innan, när det slutat regna. 
Det blev verkligen jättefint! 

Sen pep vi iväg hem och jag rullade dotterns hår och yngsta dottern sminkade henne. Under tiden hon gjorde det, band jag det sista i buketten, gjorde killarnas korsage och gjorde mig själv klar. 

Det är första gången jag gör en festfrisyr och jag är inte helt nöjd med resultatet, vi borde ha övat lite mer, men det blev helt ok. 

Med sminket, diadem, klänning och skor så var hon ju fantastisk vacker!! 

Skorna hon hittat på nätet var ju galet fina! Och diademen fick hon låna av min svägerska. Så fint!

Vigseln skulle hållas 12:00 men vigselförrättaren fick problem med bilen så han var lite sen och det var ju tur, för även gäster var sena. 

*suck* Sånt kan irritera ihjäl mig! En vigsel kommer man inte för sent till, det är oförskämt! 

Man åker så att man kanske får sitta i bilen och vänta en stund hellre. Vi var tydliga i programmet vi skickade ut att vi förväntade oss gäster på plats från 11:30. 

Nåja, nu blev det ändå bra, för att vi blev lite försenade. 

Och sen blev det vigsel i strålande sol!

Det var den "snabba" varianten och brudparet hade valt bort extra musik eller att någon läste en dikt eller så. Dom läste heller inga löften utan tog dem vid middagen. 

(sonen hade två som läste dikter och ett längre "tal" från vigselförrättaren så det tog 20 minuter ca)

Sen stannade dom på bryggan för fotografering och vi andra traskade upp till deras hus.  

Vi hade en tipspromenad för gästerna att göra medans vi väntade på att dom skulle komma tillbaks och då blev det brudskål. 

Sen blev det middag och flera riktigt roliga tal. Sonen höll ett otroligt roligt tal! Jag skrattar fortfarande åt det!
Dottern sjöng för den nyblivna maken och inget öga var torrt kan jag lova!

Han höll ett romantiskt tal till henne. 

Efter lite mingel, kaffe och efterrätt, gick vi över till vår stora altan och där dansades det bröllopsvals. 

Sen blev vi kvar där och folk minglade runt och pratade med brudparet.

De utsattes också för lite lekar. :-)

Vigseln var ju klockan 12 och vi hade ju varit uppe och i farten sen 06 på morgonen, plus att brudparet varit lite nervösa (nyblivna maken var inte så nervös, ända tills han såg dottern när hon klev ut i full mundering. Då blev han svettig och fick fjärilar i magen! :-D ) så var dom ganska trötta när klockan närmade sig 19.

Vi skrev redan i inbjudan att brudparet kommer att avlägsna sig, så det var ingen överraskning att bilen kördes fram, med en massa burkar skramlande bak och så åkte dom iväg på bröllopsweekend. 

Och jag vet ju att det är jättemysigt att efter att ha haft en spännande dag, åka till ett hotell och lägga sig på sängen! 

Dom tog med sig alla presenter och det är ju jättemysigt det med, att i lugn och ro dagen efter öppna dem.

Vi höll igång ett par timmar till, men klockan var inte mycket när jag kröp i säng och verkligen njöt av en kall säng.

Hundarna som knappt sett mig på hela dagen, kröp upp intill mig och så sov vi som tre grisar! 

Stora sonen med familj sov kvar, så vi åt lite frukost morgonen efter och jag var över och plockade undan sånt som jag inte ville att skatorna skulle dra runt på tomten. 

Lite möblering blev kvar för brudparet att ta rätt på nu i veckan. 

Sen packade vi ihop oss och åkte tillbaks till stan. Jättekonstigt!

Förra året hade vi fortfarande semester, så vi var kvar i själva bröllopskänslan lite längre.

Nu kändes det lite..konstigt.

Tomt och nostalgiskt! 

Men fint! Men det är speciellt att gifta bort en dotter, det är bara så!

Men jag är glad att hon gifter sig med en man som jag genuin gillar! :-)

Samtidigt är det ju coolt att dom nu är gifta! Nu kan liver rulla på!

Och vår höst rullar på. 

Det är ju ingen höst vilken som helst!

Ett barnbarn ska födas, Dottern fyller 25, Lilleman fyller 15 och Minime 13. Och Bella 1.

Vips så var den hösten över och så är det jul! 

Det växer inte mossa på oss någonstans alls. 

Nu ser jag fram emot att snart gå på en fest, som gäst! :-)

Dags att skruva på huuvdet.

Så är veckan igång och jobbet likaså. 

Men det märks att många är borta ännu, hos oss är mer än hälften lediga, då flera inskolar barn både på förskola och i förskoleklass.

Skönt att ha sånt över för vår del. :-) Skolstarten sköter dom själva. 

Själv försöker jag få igång huvudet som är ovanligt bortkopplat i år. Trots att jag bara haft fyra veckor semester och inte en sex, sju som brukligt. 

Men det är skönt att det har varit lugnt dessa första dagar, så att man hinner vakna till och få ordning på sig.

Jag lägger en del tid på att hitta rutiner för oss alla nu. Minime behöver mer rutiner runt mat och annat än tidigare. Hon måste hinna/kunna äta frukost vilket inte är helt lätt om man inte är sån som är hungrig när man vaknar. 

Lilleman behöver rutiner och uppstyrning av läxor och inlämningsuppgifter. Det är sista året och det är nu betygen ska upp.

Och hundarna behöver rutiner för att kunna ensamtränas. För, även om det blir rätt sällan dom kommer att behöva vara hemma själva så ska dom kunna vara det en 3-4 timmar så småningom utan att det ska bli värsta paniken.

Lillfjanten är för liten för att vara ensam mer än korta stunder nu, men jag tänker att hon är ju inte det när Bella är med henne, så jag kör träningen på dem båda när jag drar igång den. 
Nu tränar vi främst att begränsa dem från att vara i hela huset, från att vara i samma rum/ samma våning som oss osv. 

Jag märker att Heidi blir mer ledsen om Bella är på en annan våning än om någon av oss är det, så hon kommer att vara nöjd bara Bella är på plats.
Det är så härligt att se hur glad hon blir när "storasyrran" varit ut på kvällspromenaden som Heidi inte får följa med på. Hela hon vibrerar av glädje!

Jag har väntat tills skolstarten med med träningen just för att barnen då inte är hemma, vilket är en förändring också plus att det är lättare att träna dem då det bara är jag och maken hemma.

Tanken är att när vi jobbar ska dom vara i köket och bara där, för att avgränsa mest Bella, som gärna vaktar och kommer att bli väldigt orolig om hon ska gå runt i hela huset. 

Hon är inte så förtjust i att vara på en annan våning än mig, om det inte är så att hon ligger i vår säng, då kan jag vara på en annan våning. 

Så bara det, att dom ska vara i köket och jag stänger till grinden och går en våning upp, kommer att vara lite jobbigt för henne, så jag börjar där. 

(Om dom är vana vid att vara i köket när vi sitter och jobbar en våning upp, så är det inte så mycket konstigare att dom ligger där när vi inte ens är i huset. )

Sen ska jag utöka med att gå ut korta stunder och sen öka på. När den lilla är rumsren, kommer jag troligen att utöka det till att dom får vara även vardagsrummet.

Men, för att det ska gå, sätter jag nu ganska hårda rutiner för mat och promenader, så att dom ska känna igen sig. 

Jag har fyra veckor på mig att få det att funka innan vi förväntas vara på kontoret tre dagar i veckan. 
Maken kommer att jobba hemma då, men det blir ju lättare för honom att sitta i möten osv då också. 

Så, denna vecka har jag varit uppe klockan 6 och vid 6:40 har vi varit ute på morgonpromenad. Bella var lite chockad första dagen! :-)

Men, ska dom få sin 45 min promenad på morgonen och även jag ska hinna åtminstone ta med mig frukost i handen om jag ska in till kontoret på ett tidigt möte, så behöver vi ut den tiden. 

Jag försöker inför att dom ska äta frukost medans jag klär på mig och gör mig i ordning. Hittills har dom alltid ätit frukost efter promenaden, men det går inte om jag ska iväg. Då kommer någon att bajsa inne sen. :-)

Efter promenaden sover dom oftast i flera timmar! Regnet som formligen vräkt ner senaste dagarna har gjorde sitt till. 

Men det är det som är min förhoppning, att dom ska sova bort förmiddagen om dom får en rejäl promenad på morgonen, så att dom står sig till lunchen. 

Jag jobbar ju så nära, så jag kan åka hem på min lunch, för att gå ut med dem då igen och sen kommer barnen hem vid 15 rycket.

Det ska bli spännande att se vilka tider dom får. Jag tycker att det blivit kortare dagar ju äldre dom blir!

Nu testar jag ett också ett nytt foder, som jag fick möjligheten till via en person som kontaktade mig. Det är svensktillverkat och innehåller ingen kyckling eller spannmål. 

Det känns bra! 

Och man får de levererat till dörren.

Båda gilla det det! :-) Så nu ska jag fasa in fodret. Dock måste jag köpa en sprayflaska, för tydligen smakar det ännu bättre om det är lite fuktigt, då det är lufttorkat kött i. 

Det känns bra att ge foder som man verkligen vet vad det innehåller. Jösses vilken djungel det är med hundfoder!

Men nu har jag nog hittat både torr, färsk och blötfoder som jag gillar och dom tycker om.

Jag upptäckte också i natt att det är väldigt mörkt ute! Den svarta hunden ser jag knappt! Och att hitta deras små högar är ju som förgjort, så idag köpte maken ficklampa till mig! :-)

Och en pannlampa att ha när vi ska ut i skogen på morgnarna. Jag lär ju slå ihjäl mig annars. 

Det är inte långt bort innan det är mörkt vid 18 och mörkt klockan 07. Då behöver jag ha lampa.

På landet har vi ju mängder med pannlampor, men här "i stan" har jag ju inte behövt det.

Sen har jag lattjat med lite smoothies, tanken är att det ska gå att dricka sin frukost. Det är ju lätt att få gott när största syftet är att få i så många kalorier som det bara går. :-)

Stackars mig som måste provsmaka! :-D 

Jag och Minime har också varit iväg och träffat hennes nya lärarlag. Att vi fick till det är helt fantastiskt.

Jag litade ju inte en minut på att hennes gamla lärare skulle göra en överlämning som var värd namnet, så jag begärde att få till ett möte innan terminsstarten.
Och det fick vi!

Så nu träffade vi alla tre och pratade om det som varit lite och det som behöver hända framåt. Och gissa om hon blev glad när en av lärarna frågade vilken medicin hon äter och sen varade "den äter jag med!".

Att ha en vuxen i sin närhet, som har samma diagnos och äter samma medicin är tryggt!

Hon kommer alltid att kunna gå till henne och veta att hon förstår vad som försiggår i huvudet och varför det ibland går fel eller blir tvärstopp.

Att få höra "skicka ett sms till oss om natten varit dålig, eller du har en dålig morgon" så vet vi det redan innan. 
Om det är något du inte förstår eller inte hängt med på - skicka ett sms, du behöver inte ens säga det.

Det ÄR enorm skillnad på bemötande. Enormt!

Så nu har vi hopp om att högstadiet kan bli en fin tid för henne trots allt. 

Jag var iväg idag på ett fysiskt möte, med ett par kollegor och chefen. Härligt att kunna ses efter så lång tid. 

Och jag fick med mig en del jobb hem, vilket är kul. Nu måste jag skruva på huvudet känner jag. :-)

Så onsdagen kommer att gå fort och sen är det ett par semesterdagar till. 

Sen - börjar hösten. 

Sista semesterdagen.

Vi packade ihop oss i lördags och för att återvända till vardagen. Hundarna kände på sig att något var på gång och lämnade mig inte med blicken. 

Bella känner direkt när något är på g, vi behöver inte ens ta i nycklarna. Hon kan se det bara på vilka kläder jag har på mig. 

Rackarns smart vovve. :-)

Vi packade bilen från golv till tak, men fick inte riktigt med allt, vilket inte gör något, jag ska ju snart ut igen. 

Lillfisen gillar inte riktigt att åka bil. Hon piper och gnäller men sen går det ändå bra.

Bella älskar att få åka med, men kan bli lite åksjuk mellan varven. 

Jag försöker att inte ge någon mat ett par timmar innan vi åker, men den här morgonen åt dom äggröra och det kom upp lite av det när vi var halvvägs.

Minime är så otroligt duktig på att se vad som är på gång att hända, så hon sa det strax innan. 

"Nu har Bella lagt öronen bakåt och hon är väldigt blöt om nosen, jag tror att hon mår illa".

Och visst. :-)

Men, jag lägger alltid handdukar under dem så det löser sig ju. Och Minime är som sagt så otroligt duktig när det kommer till hundarna. Hon har inga problem alls att plocka bajs och torka kräks. Det bara sitter i händerna. 

Vi stannade på en parkering till ett naturreservat, så att vi kunde sanera lite och jag lät båda hundarna gå runt lite.

Men man blir ju ledsen, för jag fick lyfta ur dem och ta dem en bit bort, för hela marken var täckt av glassplitter!

Jag gissar att det stått en bil där som slagits sönder...

En bit bort fanns det gräs, men där låg det ju tusentals fimpar, använda blöjor och annat skräp.

Varför är det så skräpigt överallt?

Man ser det verkligen när man är ute med hundarna, hur mycket skräp som ligger överallt. Tragiskt. 

Det var rätt skönt att landa i radhuset redan på lördagen. Det är en del att bära in och packa upp och jag fick snällt klippa gräs på vår lilla baksida för att hundarna ska kunna vara där. 

Bella gick runt och hängde både med huvud, öron och svans, hela dagen. Hon gillar det inte!

Hon är som tur är mycket tystare här. Hon skällde lite när hon var på baksidan, men då tog jag in henne och sen skällde hon inte på nästa person som gick förbi. 

Hon skällde en gång på balkongen också och fick då gå in. Jag hoppas att hon förstår att det inte är bra att hon skäller här.

Senaste veckorna på landet har hon varit väldigt voffig, men det beror nog mest på all rådjur som rör sig nu. Hon både känner och hör dem på långt håll.

Heidi hängde ju bara på. Men hon gick omkring och nosade länge. Huset här är ju jättestort säker om man jämför med landet. 

Där är hon i köket, vardagsrummet och hallen på dagarna och ute. 

Här springer vi ju mellan 3 våningar på ett annat sätt. Och hon klarar ju inte trappor än, så Bella piper iväg upp och så står hon i hallen och piper. :-)

Hon vågar inte heller gå ut på baksidan själv utan ska ha hjälp. 

Men, den stora fördelen med att vara här, är ju att det bara är att släppa ut och så går dom ingenstans. 

Jag har bara haft lina på Bella om hon varit ute och jag varit tvungen att sitta i möte en våning upp. Då har hon kunnat gå in och ut, men inte gå uppför trappan. 

Nu är trappan på baksidan så invuxen, så hon gillade inte att gå där och jag ska inte göra det heller nu, så att dom liksom glömmer att det går att göra. 

I morse tog jag och maken en morgonpromenad med dem nere i den skog som Bella gillar och det gjorde även Heidi. Hon skuttade fram och hoppade över rötter och sten. Det är en perfekt skog att vara i med dem. 

Jag ser så fram emot alla skogspromenader i höst och vinter, med kaffe i ryggsäcken. :-) Jag älskar ju att vara ute och med hundar så blir det liksom ännu roligare. 

Hon är otroligt duktig lillfjanten och springer och springer. Vi får liksom hejda henne och tvångs bära henne så att hon inte går sönder! 

Jag köpte ett virvelkoppel häromdagen som kommer att bli jättebra när Heidi vuxit på sig lite. Det är ett koppel som inte trasslar trots att dom kanske springer lite hit och dit. 

Men nu är Heidi lite för liten så hon ramlar omkull när Bella drar iväg. 

Jag har uppdaterat lite hundsaker också. Det går som inte att låta bli! :-)

Men, jag burkar alltid "höstboa" lite när semestern är över och man ska tillbaks till vardagen. Jag brukar köpa en ny kaffemugg till kontoret och skriva ut lite härliga sommarbilder och sätta upp på min plats. 

Och något nytt höstplagg att ha på jobbet brukar det bli.

Men, nu ska vi ju inte tillbaks till kontoret, så ny mugg är inte aktuell, jag får inte sätta upp några bilder och kläder har jag i mängder efter att knappt använt annat än mjukiskläder och utomhuskläder i över ett år. 

Så det blev inget sånt. :-)

Men, jag behövde köpa ett nytt halvstryphalsband till Bella lite akut, då hon vuxit ur sitt gamla. 
(I stället för att ha vanligt halsband och sätta fast koppel på natten, har jag ett som går att bara dra över huvudet. Plus att jag har det om vi är ute och går lite mer från punkt A till B och hon behöver gå lite mer "fot") 

I hennes storlek fanns bara grått och lila. Grått är ju för tråkigt så det blev lila.

Men, jag kan ju inte ha rosa koppel, till lila halsband juh! :-)

Så jag beställde ett lila koppel. 

Men, då kom jag på, att jag vill ha en likadan sele till Heidi så småningom som Bella har nu, för den är så bra. 

Den dras inte över huvudet utan man kan öppna den på tre ställen och den är justerbar och sitter så bra. 

Bella har en rosa sele och rosa koppel.
Jag hade tänkt köpa röd till Heidi och sen ett rött koppel, men nu kändes det lite onödigt, så jag köpte en lila sele. 

Lite fjantigt kanske, men jag vill att det ska matcha! :-) 

När Heidi vuxit i sin rosa sele, får hon det rosa kopplet och Bella får vara lila ett tag. :-)

Den lilla sele Heidi har nu, hade Bella när hon kom till oss och var nästan 5 månader gammal. Heidi är nu 3 månader. Jag tvivlar på att hon kommer att kunna ha sin lilla sele i nästan 2 månader till. 

Nu växer hon så att det knakar. Och äter! Bella får skynda sig på så att hon får ha sitt i fred. :-)

Det var galet varmt när vi landade i radhuset. Kvavt förstås när ingen varit här på flera veckor, men också varmt. Åskan hängde i luften hela dagen, utan att ge något regn.

Som tur var blåste det storm, så vi hade vädrat ur huset ganska fort. Men svetten rann ju när vi bar grejer.

Men sent på kvällen när jag var ute och kissade hundar, i pyjamas, ja då regnade det! Blöt blev jag. :-)

Och så ovanligt för både mig och hundar att var ute och det pågår fest på flera tomter i närheten. 
När vi är ute brukar det vara vi, grodor, stjärnor och en och annan fågel.
Dom fick koncentrera sig på att kissa! :-)

Idag var jag iväg och storhandlade och fyllde skåp och kyl. Minime äter medicin som tar bort matlusten (Det är en biverkning alltså) och måste äta ofta och så många kalorier som det går i en sittning, så vi behöver göra riktiga kaloribomber till frukost och även middag. Hon kommer troligen inte att kunna äta lunch, så hon får inte hoppa över frukost och middag.
Hon har inte så mycket extra att ta av redan nu, så hon kommer att följas noga så att hon inte tappar för mycket. 

Det går som alltid rätt fort att landa här också, trots att det är med en stor klump i magen som vi återvänder varje höst.
Men jag är så glad över att jag inte behöver gå upp på måndag och sen vara på kontoret klockan 8.

Jag vet inte hur det skulle gå till faktiskt. Nu får jag smygstarta med att jobba hemma första tre dagarna och sen ha två dagar semester igen. 
Det känns som att allt annat är lite i limbo nu tills helgens bröllop är genomfört. Det är ju en del som inte går att förbereda förrän precis innan, så torsdag och fredag går till sånt. 
Lite tur att det är svalare nu än förra sommarens bröllop. Alla blommor slokade ju efter ett par timmar då!
Nu hoppas vi på att kunna dekorera redan på torsdag kväll och fredag. Solrosor är temat och dom håller som tur är rätt länge! :-)

Sen ska vi ut och plocka ormbunke, blåbärsris, rönnbär och murgröna. Det kommer att bli grymt fint!

Men, oron är ju regn!

Vigseln är utomhus och middagen är utomhus. Regnar det kommer det att ställa till problem!

Det får blåsa och det får vara mulet, men inte regn! :-)

Sen - kan jag börja tänka på annat, som vaccinering av valp och även ringa veterinären om Bellas en mjölktand som hon aldrig tappat. 
Den behöver ju tas bort förr eller senare. 

Och ett barnbarn ska vänja sig vid att vara med farmor, för det är inte långt bort att vi får ytterligare ett! 

Så spännande det ska bli! 

Sen rullar hösten på.
Den största frågan hänger ju även denna höst ihop med smittspridningen och hur vi kan jobba framåt.
Vi har en del event som brukar innebära mycket folk på samma plats och det är inte så säkert att det går att göra denna höst heller.
Och om mina uppdrag inte får genomföras, så får jag med stor sannolikhet annat att göra. Spännande! :-)

Men tillbaks till kontoret på heltid vill jag inte. Ett par dagar i veckan blir perfekt! 

Men, nu ska första veckan genomföras. Sen är man väl tillbaks i varma skor igen. 

Upploppet!

Jaha, sista semesterveckan påbörjad. Jag har varit vaken snortidigt flera morgnar med två kissnödiga hundar. 

Förut, när första kisset var runt 05:30 -6:00 då kissade jag dem och sen gick vi och la oss igen. Skönt, för det har ju varit semester, men när jag sen vaknade igen vid 9 rycket, var jag formligen som död! Så trött!

Det är bättre att jag inte somnar om även om vi är uppe innan 06, så nu gör jag inte det. 
Bättre att komma i säng tidigt i stället. 

När jobbet drar igång kommer jag att behöva gå ut med dem vid 06 för att sen vara jobbklar vid 08 ändå.

Inte de dagar jag jobbar hemma, men ska jag iväg krävs det. Jobbar jag hemma, då sätter jag mig ju direkt vid datorn och behöver varken fixa till mig eller byta kläder. 

Jag har mailjour den här veckan, vilket innebär att jag behöver gå in och kika en gång om dagen, så det gjorde jag i måndags vid 10. Lösenordet sitter liksom i fingrarna, så jag satte mig och knappade in det...och där tog det stop!

Jag blev helt blank i skallen och testade ett annat och ett annat och sen det första igen, för jag visst ju att det var rätt, men inte.

Vafasen!

Jag drog igång telefonen och tänkte att jag kan maila helpdesk och be dem kika vad som hänt, men se det gick inte heller, för den krävde lösenord också. Inte ens gamla mail laddade den och kalender var helt tom! 

Jag blev lite svettig där och ringde vår växel för att bli kopplad. 48 personer för mig i kö! What!

Aha, det är måndag och många är tillbaks på jobbet...och har garanterat gjort som jag, glömt lösenordet!

Jag visste att jag mailat med helpdesk strax innan semestern, men bara senaste veckans mail gick att se. Fasen.

Sen slog det mig att dom hade ringt mig veckan innan semestern och det numret låg som tur var kvar!

Det var bara 7 för mig i den kön så jag hängde kvar. Pinsamt nog så visade det sig att mitt lösen gått ut klockan 8:30 damma dag!

Vad är oddsen liksom!

Men det ordnade upp sig och vid 11 kom jag in och kunde läsa mailen. :-)

I ett av dem fick jag info om att vår kontorsstart hade flyttats fram ytterligare ett par veckor. Tanken var att vi skulle vara tillbaks på plats den 15 september, men nu jobbar vi på distans hela september ut. 

Med tanke på Heidi så är det bra, det ger mig ytterligare två veckor att jobba på rumsrenheten! :-)

Hon är rätt duktig, men senaste dagarna har hon kissat inne ganska ofta. Vi kom på igår att det ju är för att hon senaste kissat på mattan som ligger under matbordet..och nu luktar den ju kiss! Och var kissar hon då? Jo på mattan förstås!

Så nu rullade vi ihop den och jag tvättade den med högtryckstvätten. När vi lägger in den igen ska jag lägga handdukar och tidningar på den, så att hon inte kissar rätt på mattan. 

Även hallmattan tog jag ut och spolade av. Den har legat några år och är en sån som tar allt smuts som man råkar ha med in. Den var smutsig! :-)

Men troligen kommer hon inte att sätta sig där heller nu. 

Lillfjompan! 

Hon är en liten piraya nu, jäklar vad hon bits och på allt! Men hon växer och har nu lärt sig att hoppa ner från soffan, via en stor kudde som ligger på golvet. Det kom hon på helt själv!

Hon har också plötsligt blivit mer "mammig" och hänger efter mig överallt! :-) Hon lystrar nu även till sitt namn, så hon utvecklas helt klart. 
Nästa söndag är hon 3 månader. 

Den här donnan är lite lätt trött på valpen ibland. :-) Man märker när hon är trött eller hungrig, då är stubinen kort och lillsyrran åker på däng!

Det är lite lustigt att se, för jag trodde inte att hon hade det i sig. Hon är ju världens snällaste, lugnaste och mjukaste hund. 
Lite lättskrämd och skygg, inte aggressiv någonstans alls, men Heidi får igång henne och väcker jaktinstinkten. 

Jag är helt säker på att hon skulle kunna vara med på rådjursjakt! 

Hon känner dem på långt håll, spårar och blir helt vansinnig när hon ser de. Jag undrar vad dom skulle hända om man släppte henne?

Hon är mammigare än någonsin! 

Och söt som socker! Jag har aldrig tidigare träffat en sån fantastisk hund, så lättlärd och mjuk. 

När jag i morse sa till henne när hon stod på terrassen "ska du väcka pappa?" så sprang hon direkt upp, till rätt dörr och sen när jag släppte in henne hoppade hon upp och väckte honom. 

När hon stod där i sängen sa jag " och Minime??" då hoppade hon ur och sprang in till hennes rum1 :-) 

Så smart vovve. Helt underbar.

Igår gick jag en kvällsprommis med henne och Heidi fick stanna hemma. Det gillade hon inte! Hon pep och förde liv. När vi kom hem sen blev hon så jätteglad och kastade dig över Bella! 

Dom bråkar en del, men leker mer och mer och gosar också oftare nu.

Jag kan vakna mitt i natten av att dom ligger bredvid varandra vilket är härligt att se.

När jag har varit borta, kommer dom båda och hälsar på mig, men om jag haft Bella med mig, så hälsar Heidi först på Bella och sen på mig. :-)

Vi har en jätteglad kille i huset också! Lilleman fick sin efterlängtade moppe! Som han tjatat, motiverat, läst på, berättat och förklarat varför det är en bra idé! :-)

Han fyller ju så sent, i början av november, men ska förbereda så bra han kan nu så att han förhoppningsvis kan få sitt kort direkt då. Vi hoppas på en snöfattig november!

Moppen får bo på landet tills han har sitt kort. 

Han är helt klart värd det, som i stort sett suttit på sitt rum senaste året pga pandemin. Nu är dom ett gäng killar som har moppar och som kommer att vara "motorburna" när dom är ute.

Det känns bra, för då slipper dom åka tåg/ buss och dom håller sig nyktra för att köra. :-)

Han blir så stor! Så fort!

Dom börjar skolan nästa onsdag. Nu ramlar det in information från skolan och på fredag ska jag och Minime på ett uppstartsmöte med hennes nya lärare.

Det blir jättebra. 

Hon har genomgått  en utredning hela våren och har nu fått diagnosen ADD. Det gör att vi nu ska lägga upp nya strategier med skolan.

Men det blir jättebra! Det kan inte bli värre än året som gått. Det vill ingen av oss ha tillbaks. 

Pandemin har varit "lätt" om man jämför vad hon har gått igenom. 

Skolstarten gör att vi återvänder till stan i helgen. Minime, hundarna och jag åker på lördag och killarna kommer på söndag, då dom ska iväg på roligheter på lördagen. 

Det känns ändå bra, precis som det gör när semestern är slut. Jag ställer in mig på det och så är det som det är. 

Man får göra det bästa av det och inte tänka på att jag helst skulle stanna. 

Och för barnen är det också bra, att få rutiner och kompisar igen. Minimes vardag blir väldigt "rutig" med rutiner för medicinering, vissa ska tas på morgonen och vissa på kvällen. Och hon måste äta på speciella klockslag osv för att ADD medicinen tar bort matlusten. 
Så nu har vi köpt både en vägg kalender där info ska in så att hon ser vad som händer var och när och en kalender att ha med sig där annat ska skrivas in.
Hennes största utmaning är närtidsminnen/arbetsminnet och där hjälper att skriva ner information.

Men det är oerhört skönt att hon byter både stadium och kärare så att vi får börja om på ett blankt papper. Det finns alldeles för mycket besvikelse och frustration runt hennes tidigare lärare. 
Att vi inte förstod är en sak men att hennes lärare inte har sett hennes problematik är illa. 

Nåja, det kan bara bli bättre från och med nu. 
Lilleman går ju sista året, så även där måste vi sätta in tumskruvarna och höja några betyg. 

Så jag kommer att lägga mycket av min fritid på barnen och hundarna detta år. Inget annat kommer jag att hinna med utöver jobbet. 

Men det känns som upploppet nu. Sen har jag snart inga skolbarn kvar! Yey!!

Regn i mängder!

I lördags vaknade vi till regn och det fortsatte hela dagen. Det verkligen öste ner med lite varierande hastighet! :-)

Ganska mysigt, eller jättemysigt faktiskt, när man haft en varm och fin sommar. Jag gillar ju regn generellt. 

Båda hundarna höll med och chillade stora delar av dagen. (Det togs igen sen, jäklar vad dom busar!)

Bella gick jag en ganska lång promenad med på morgonen, men efter ville hon knappt ut och kissa! :-)

Vi började dock dagen med att sanera kräks från lillfjanten.
Hon har varit lite knasig i magen ett tag, inte dålig, men lite väl lös. 

Inte konstigt egentligen då vi hade annat foder än hon var van vid. Vi fick med en liten påse av den mat hon var van vid när vi hämtade henne som jag blandat med vårt valpfoder och det gick bra.

Men så började hon nalla av storasysters torrfoder, som också gick bra, men sen även mjukfoder och det gick inte så nu har jag sett till att hon bara äter sin egen mat.

Hon är ju så liten så hon kan stå på köksön och äta! 🙂

Jag försöker mata dom lite i omgångar eller åtskilt tills Bella ätit klart, sen kan hon nalla av Heidis utan problem.

Jag kokade torsk och ris åt henne som hon glatt åt och så lite eget torrfoder på det och inom ett dygn hade det ordnat upp sig. 

Hon har sovit jättebra på nätterna men i natten till lördag hoppade hon ur sängen utan att jag hörde det och bajsade på golvet. Jag vet inte vad jag vaknade av men hon hann äta en del innan jag hann plocka bort det. 

Sen sov hon gott och var pigg som vanligt på morgonen men efter att vi varit uppe en stund och dom sprungit runt och busat då började hon plötsligt kräkas. 

Och sen gjorde hon det till och ifrån en timme.  *suck*

Hon var riktigt ynklig stackarn. 

Men efter ett par timmar så drack hon vatten och sen somnade hon och sov ganska länge.

Sen testade jag med torsk och potatis med smör och lite laktosfri mjölk. Först ville hon inte ha, men när jag handmatade henne så slickade hon först lite och sen åt hon en jätteportion som jag var bombsäker på skulle komma ut igen en eller annan väg, men det stannade och hon somnade om som i värsta matkoman!

Sen åt hon en vända till och det gick bra och sen är hon som vanligt igen. Full av energi! 

Det får bli potatis och fisk ett par dagar nu för att stabilisera lite och lustigt nog så gillar hon FortiFlora pulvret som jag strödde över maten. (Bra magbakterier) Bella har rynkat på nosen åt det när jag gett henne, men idag åt även hon!

Jag ska beställa hem mer sånt och ha på lite då och då. Små hundar har en förmåga att lätt bli bråkiga i magen. 
Det är inte så stor mage som ska jobba med det som ramlar ner. 

Så här små hundar blir ju lätt mätta på godis man använder vid träning och tuggpinnar, så man får vara restriktiv med vad dom får tugga på. 

Jag var förbi butiken där vi klippte klorna och la lite torrfoder på lager, när dom hade utförsäljning häromdagen. 

Jag hoppas att det inte var den maten hon reagerade på, för hon fick smaka igår kväll. 

Jag får helt enkelt testa igen när hon är helt bra i magen och se om hon reagerar. 

Det vore konstigt, då det är lamm och ris. 

Dock är det i fiskfodret faktiskt ganska mycket kyckling såg jag när jag googlade maten, men jag hoppas att det går bra ändå. 

Vi får se. 

Just mat är ju en djungel av rang! Även kosttillskott, men jag vill ju att dom ska må så bra som möjligt. 

Det lustiga är att när vi hade hundar när jag var yngre och bodde hemma, då åt dom till stor del vår mat rakt av. 

Det som blev över när vi ätit helt enkelt. Och bra mådde dom! :-)

Men nu är det nya tider..

Igår fick hon följa med på morgonpromenaden för första gången.

Och som hon travade på!! Hon orkar mycket längre än man tror, men jag bar henne ganska mycket ändå, just för att det inte är helt nyttigt för en så ung hund att springa så långt.

Sen, när vi kom hem, började det regna igen och så spöade det stora delar av dagen och tydligen ska det fortsätta så.

Jag hoppas att det är uppehåll den 21 när vi ska ha bröllop igen här ute. Det blir inte skoj om det öser som de senaste dagarna. 

Nåja, det har varit en otroligt sköna dagar. Riktiga semesterdagar! :-)

I lördags låg jag och barne i en hög i soffan och tittat på serier. Det är så najs när dom är så stora att man tittar på samma serier. :-)

Och även att dom är så stora att regn inte gör något. Dom kan roa sig ändå.

Har man små barn och inte kan gå ut på hela dagen blir man ju smått knäpp, men nu bara softade vi.

Igår var vi ute korta svängar mellan skurarna och plockade lite på tomten och så. 

Och - hundarna som sov bort lördagen, har farit runt som dårar!

Nu går vi så in i sista semesterveckan och sista lediga veckan för barnen som börjar skolan den 18:e. Det har gått jättefort samtidigt som det känns länge sen skolavslutningen. 

Vi har bott här länge nu igen. Det är en konstig känsla när vi varit här så lång period och ska tillbaks till stan. 

Man glömmer som bort det livet. Här är vi i en bubbla.

Jag vill verkligen inte tillbaks, samtidigt som jag vet att när jag väl är där, så är jag där. Jag vet ju det. 

Det brukar gå jättefort att landa där med. 

Och - den här veckan som kommer har jag jour, så jag måste logga på mig en gång om dagen och läsa mail i ett par lådor och godkänna fakturor. 

Men det blir ett bra sätt att smyga igång jobbet. Telefonen har jag fortsatt avstängd. 

Det ska bli spännande att dra igång jobbet igen, för vi får en ny kollega som jag ser fram emot. Det blir ju som en nystart för oss.

Sen får man se hur själva jobbandet blir, med tanke på att smittspridningen drar igång nu igen. 

Jag misstänker att när skolorna är igång, så kommer våg 4 och så får vi dra i handbromsen -igen. 

Samtidigt tänker jag nu på hur det kommer att bli, då, när vi sålt radhuset och inte åker tillbaks till stan, utan stannar. För alltid!

Möter hösten och vintern på plats. :-)

Jag ser verkligen fram emot det. 

Och den drömmen har varit så långt bort jämt, men nu börjar jag känna doften av den faktiskt. 
Lilleman har ETT år kvar i skolan, sen börjar han gymnasiet. Var vet vi ju inte än.

Och Minime har tre år kvar. Tre år är ingen lång tid alls. Tre år rullar ju bara iväg när man kommer upp i min ålder! :-)

Sen vet vi ju inte vart hon tar vägen heller. Men- om 2,5 år tar Lilleman körkort och är sen bilburen. 

Då går Minime första året på gymnasiet och rent teoretiskt kan vi bo här ute då när vi är tre bilburna och kan skjutsa henne, beroende på var hon går i skolan.

Och vart vi jobbar förstås. 

Jag har inga planer på att byta jobb i första taget, men är det det som behövs för att det ska gå att bo här, så får det bli så. 
Man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. :-)

Nu tar ju bröllopet upp mycket av mina tankar och jag kan inte riktigt tänka på hösten innan det är genomfört. 

Sen får vi ju en bebis till i höst! Det blir spännande! 

Och lilleman ska ta moppekort. 

Så det händer ju saker hela tiden som vanligt och jag misstänker att hösten kommer att rinna iväg och plötsligt är det jul.

Det är ju alltid så när vardagen drar igång igen. 

Plus att jag ju ska fostra två hundvalpar mitt upp i allt.:-) Jag vet hur man roar sig liksom! :-D

Flera har sagt det till mig att jag ju är smått galen som skaffar två hundar nu. Men jag vill ju ha dem och har längtat i många, många år.

Det är mycket och bitvis tufft NU, men sen släpper det och då blir det bara roligt. 

Och Bella har gett oss som familj så mycket och barnen säger båda att dom vuxit under tiden vi haft henne. Båda mår generellt bättre bara av att hon finns. 

Och att få lära sig hur hundar fungerar som unga är ju ovärderligt. 

Jag gillar ju också hösten som årstid. Att klä på sig jeans och tjock tröja och var ute, solen värmer men det är hög och klar luft. Det är en favorittid. 

Och nu blir det ännu mer tid ute när två hundar ska ha motion, men jag ser så fram emot långpromenader i skogen med dem. 

Så det blir som vanligt bra när vardagen drar igång, nu ska jag bara få igång min sega semesterhjärna. :-)

Doften av höst.

Plötsligt har jag känt första stråket av höst. 

Det är otroligt varmt på dagarna, rent brännande varmt, men nätterna är kalla. 

Flera morgnar har varit bara 10-12 grader. Brrr..

Fördelen är all dagg som vattnar trädgården.

Och då och då kommer den snabba doften eller känslan av höst. Som en förnimmelse.. en snabb doft bara, men ändå. 

Vi har haft dagar av åkande hit och dit. 

En lång utredning har avslutats i rekordfart. Jag är så tacksam för det.

Nu är vi halvvägs och ska påbörja medicinering på prov. 

Sen återstår två andra mindre utredningar, men redan nu har vi kommit långt. Det förtvivlade läget som var i början av året är inte längre så förtvivlat, utan hoppfullt på så många sätt.

Och som jag har lärt mig saker senaste halvåret! 

Allt har nog en mening tänker jag och av någon anledning så skulle jag lära mig just det här, just nu. 

Sen var vi med om en rätt snopen upplevelse.

Lilleman plockade bort en fästing i början av veckan. 

Efter ett par dagar visade han mig var den suttit och berättade att det kliade som sjutton.

Om jag vet att någon plockat en brukar jag lägga på en kompress med bakteriedödande salva och ofta brukar det gå bra.

Nu hade det gått ett par dygn men vi testade ändå och gav det ett par timmar. Han kände sig inte dålig i övrigt. 

Men, jag tycker ändå att det inte ser bra ut, fläcken blir större och större trots att det inte är en specifik ring runt. 

Vi var mitt uppe i fix och skulle ha folk på middag, jag kände inte för att åka in till närakuten, men kände ändå att vi bör kolla upp det.

Så, för första gången så bokade jag en tid hos en nätläkare på KRY. (vi testade Alltid öppet först, men fick då en tid först på torsdagen 2 dagar bort.)

Vi fotade benet och skickade in i förväg som efterfrågat, sen fick vi prata med en läkare. 

Hon var väldig nonchalant redan från start kände jag, som att en ung person inte kunde få Borrelia...

Sen tittade hon på benet. Vi var inne, pga att det var folk på altanen och det var ganska mörkt. Men man kunde ändå se bettet tydligt.

Direkt sa hon "han har fått en allergisk rektion på bettet". Borrelia får man inte inom ett par dygn, det tar 14 dagar! 

Jag försökte protestera och säga att så är INTE fallet! Man kan få det mycket snabbare än så!

Men nejdå, det här var inte Borrelia. Hon skrev ut antihistaminer som han skulle ta 3 gånger om dagen i 14 dagar!

VA?

Jag blev helt mållös! 

Så, morgonen efter väckte jag honom och vi åkte till Akuten och hängde på låset när dom öppnade klockan 8.

Där ifrågasattes vi varför vi inte sökt hjälp just på nätet och jag berättade hur det mötet gått.

Sköterskan höjde på ögonbrynet när hon såg benet, för hon kunde ju direkt se att det var Borrelia hon med.

Så vi satt och väntade i 5 minuter, träffade en läkare i lika många minuter och gick ut med recept på Antibiotika!

Vi var där 8:05 och hemma igen efter att ha varit på apoteket ätit frukost på vägen klockan 10. Tjopp!

Men jag är heligt förbannad!

Så ska det inte få gå till! 

Jag har varit i kontakt med Kry och klagat och ska ringa och göra en formell avvikelseanmälan. Tänk om jag inte varit så erfaren som jag är? Tänk om vi inte tidigare haft Borrelia så att vi visste hur det brukar se ut?

Då hade han gått i 14 dagar med den infektionen i kroppen och kanske blivit riktigt jäkla sjuk lagom till skolstarten!

Jäkla dårar.

Och jag har ännu en gång fått vatten på min kvarn, att jag måste stå på mig, för jag vet oftast vad som är fel. 

Nåja. Nu äter han antibiotika och så hoppas vi på snar bättring. 

Barnbarnet har varit här en sväng och övat på att köra på sin sparkcykel. Det gick riktigt bra!

Han är inne i en enorm utvecklingsfas nu, där han är blöjfri och börjar prata mer och mer. Så härligt att höra. :-)

När barn börjar prata är det ju så kul med de "nya" ord som kommer. Lilleman sa "fickmus" om Fiskmås tex.

Barnbarnet säger "fyfan" om Flygplan! :-D

Så otroligt gulligt!

Det går också bättre och bättre med våra "bebisar".

Nu har ju Heidi varit hos oss i drygt två veckor och växer så att det knakar.

Och dom blir mer och mer gosiga och mindre osams. 

Bella har varit sotis, vilket inte är konstigt. Jag är ju hennes, så i början var det Minime som tog hand om Heidi för att vi skulle smyga in henne. 

Men, ju mer jag tagit hand om henne, ju surare har Bella blivit, men till slut landat i att den här lilla skiten nog ska bo i flocken nu. 

Det blir längre och längre mellan sammandrabbningarna och ofta är det nu pga. att Heidi börjar att kaxa sig och efter en stund ruttnar Bella och så får man sära på dem så att hon inte biter ihjäl lillskiten.

Inlärningskurvan på Heidi är lång! Hon glömmer så fort att hon fått spö! :-)

Men i det stora hela går det jättebra. 

Det är ju inte konstigt att den äldre hunden reagerar när det kommer en valp. Det hade nog varit ännu större omställning om vi köpte en äldre hund eller tom en vuxen. 

Jag ser lite här och där i olika hundgrupper att folk ger upp rätt fort, som med så mycket numer. 

Man tror att allt ska funka direkt. 

Vissa säljer vidare den äldre hunden efter ett par veckor, för att den "inte gillar den nya hunden". Va?

Man måste ju ge alla inblandade tid och då pratar vi månader, inte veckor. 

Jag ser ju också de som köper valp och säljer den ganska fort igen, för att det var jobbigt. Den är uppe på nätterna, kissar och bajsar inne, tuggar på saker, bits osv. (Flera gånger har jag sett att man säljer för att valpen på 10-12 veckor bitit barnen! De vuxna har alltså inte fattat att små valpar bits utan tror att små barn kan leka med små valpar!) 

Så, jag tycker att det här har gått över förväntan snabbt ändå. 

Oftare och oftare lägger dom sig bredvid varandra. 

När det åskade och regnade i veckan, då låg Heidi inne i soffan och Bella fick brådis in, hoppade upp i soffan och kurade ihop sig bredvid henne. Jag var inte hemma, kan jag tillägga :-)

Då sökte hon tröst hos Heidi och det är ju precis det vi önskade skulle hända. 

Även vi har fått in rutin på att ha två hundar nu. Det är ju ingen stor omställning, men det är ändå två som ska roddas, till innan lillan är rumsren. 
Men i natt, låg Bella kvar och sov när jag gick ut med Heidi, det är första gången. Tidigare har hon hela tiden hängt med ut vare sig hon behövt eller inte. 
I natt sov även båda i min säng, bredvid varandra vilket inte har funkat innan. Heidi har hela tiden börjat busa och bråka och Bella har hoppat ner. 

Det jag behöver justera nu är maten.
Första veckan gav jag båda valpmat, för Bella skulle hela tiden äta Heidis mat. Det gick ju bra, men den är lite för "fet" för Bella egentligen, hon behöver inte så mycket "bensin" nu när hon vuxit klart. 

Men veckan som gick började jag ge henne sin egen mat och då föredrog ju Heidi att äta av den också och jag testade hur det skulle gå. 

Det gick inte. Hon är jättelös i magen nu, vilket är onödigt. Hon ska ju äta valpfoder, så nu återgår jag till det till henne.
Dom får helt enkelt äta vid lite olika tider nu. Det är lite synd för jag hade precis fått in rätt rutin på Bella, som lätt blir knasig i magen och en period gick upp mitt i natten för att bajsa, utan att väcka mig.

Så hon fick ingen mat efter 18 ett tag och bara blötfoder en gång, till lunch, annars torrfoder. 
Men nu har ju det ruckats på lite, då Heidi behöver äta fyra gånger per dag. 

Så, nu går jag tillbaks till Max tre mål för Bella och två av dem är torrfoder. Heidi får bara torrfoder nu och kanske mjuk/blöt en gång i veckan för att vänja in magen. 

Båda föredrar blöt/mjuk mat, men ingen hund svälter ju självvalt ihjäl, så erbjuder man bara torrfoder så äter dom ju det till slut. 
Sen får dom ris, potatis och fisk då och då. 

Så nu är inskolningen över. :-) Nu ska det bli hund även av Heidi. 

Det blir ju mer och mer hund av henne när det gäller annat. Igår hjälpte hon mig att gräva i en rabatt! Hon hade så roligt! Hon är ju så liten så att hon ramlade ner i själva gropen och hade svårt att komma upp. Så kul! 

Rabatten finns vid den spaljé som vi satt vid uteköket. 

Bänkarna ska flyttas och stå vid själva spaljén och framför den ska vi ha en eldstad på höst och vinter.

Jag har nu satt lite klättrande växter som ska växa och ge insynsskydd. 

Det blir jättebra!

Vi gör lite insynsskydd lite här och där nu vilket känns bra. 

Den här sommaren har vi hunnit med en hel del pyssel. Det är så roligt att vi nu gör mer uppgraderingar än nya projekt.