Äntligen regn!

Så fick vi äntligen regn!

Det är verkligen äntligen, gräsmattan är ....öken! Där det finns lite skugga är den grön, men alla andra ställen är gula och helt död.

Men nu har vi haft regn, ganska stora mängder ett par dagar och det finns hopp om att den tar sig. 
Det har åskat mellan varven och regnet har varit i skurform, men det har ändå gjort nytta då det regnat till och från flera dagar, så att det hunnit rinna undan. 

När det är så torrt, rinner det ju oftast bara bort vid åskskurar och hela trädgården behöver det ju desperat. 

Nu förlängs grönskan lite grand.

Vi håller ju på med att bygga ute kök vilket vi längtat efter länge. Maken har byggt en lång bänk som blir avställningsyta med tillhörande "barhäng". Det blir kanon att kunna sitta där på andra sidan bänken och ta en öl när andra hackar tillbehör. :-)

Den här veckan fick vi pizzaugnen han beställt. Det kändes först lite onödigt, när vi har Ofyren, men det här är ju något helt annat.

Förutom att göra pizza (vilket blir helt knasigt gott!!) så kan man även köpa till en lucka för att kunna hålla värmen kvar och då går det bra att tex baka bröd i ugnen också. 

Jag drömmer om att baka kanelbullar, mitt i vintern! :-)

Sen var jag med om en helt otroligt grej. 

Bella hatar att klippa klor. Verkligen hatar. Det var ju en hel del som vi fick börja om med när hon flyttade in och det mesta har gått bra, men inte kloklippning.

Nope. Ser hon att jag tar i klotången så går hon ur rummet! Vi har övat och övat, gett godis, övat och gett mer godis, men nope.

Det har bara blivit värre och jag har inte velat ge henne panik. 

Ett alternativ var att åka till veterinären och få något lugnande att ge henne, eller att tom söva henne för att få en grundklippning. 

Men, så fick jag tipset av en granne, som har en stor Ridgeback tik, där dom gett upp försöken att klippa klor.

Dom lämnar henne till en ung tjej i närheten som klipper. Så, på vinst och förlust åkte jag på en dropp in tid. 

Jag tänkte att vi kan testa, kanske får hon röra en tass eller två, kanske kan hon klippa ett par klor i taget och så får vi nöta på tills vi är laget runt. 

Vi åkte dit, jag gick in med vovven, vi pratade lite om hur hon är och vad hon inte gillar och tjejen frågade om jag ville vara med. 

Jag lät henne bestämma, men sa att jag tror att det kan gå bättre om jag inte är i rummet, då hon är så mammig. 
Hon lovade att ropa in mig om jag behövde hålla i.

Bella, som är väldigt reserverad för människor hon inte mött, nosade nyfiket på henne och svassade så fint med henne till ett annat rum i butiken!

Bara det var förvånande. 

Sen väntade jag ca 7-8 minuter, kikade runt lite i butiken. Det kom in lite folk i butiken som ville handla och plingade på en liten klocka för att få service.

Det vara bara tjejen i butiken, så det blev en liten kö och när hon dök upp, med en svansviftande Bella i släptåg, var jag säker på att hon avbrutit försöket, pga fler kunder i butiken.

Hon sa "sorry, jag klippte klor" till de som väntade.

Jag stod utanför och gick in och mötte en väldigt glad hund och frågade hur det gick. 

"vi är klara" sa tjejen glatt. 

Jag frågade hur många klor hon klippt, då jag innan sa att jag var nöjd med om hon så bara klippte en eller två - och så får vi komma tillbaks fler gånger.

Hon svarade glatt "alla!"

VA?

På bara ett par minuter, så hade hon klippt alla klor, på en hund som rycker undan tassen så snart man tar i den!

150:- kostade det!

SÅ värt det. 

Jag kommer inte att bråka en minut om klorna när det gick så lätt att lämna bort det. :-)

Tydligen så hade hon ställts på ett bord och sen hade tassarna böjts bakåt, inte fram. Jag ska testa det här hemma, men blir det minsta spänning, så låter jag bli. 

Men lättnaden över att hon nu inte riskerar att bryta en klo, eller ge lillsyrra rivsår är stor! 

Den lilla pirayan växer så att det knakar. Hon är fortfarande otroligt liten, men växer så att det syns!

Hon är också plötslig mer "med" och man får ögonkontakt med henne och man ser att hon är nyfiken.

Jag har börjat belöna henne för att hon reagerar på sitt namn och "kom". Idag har jag även övat lite på "sitt" och hon verkar vare med på det. 

Dock måste jag öva med henne på egen hand, för är Bella med, då snor hon allt godis! :-)

Jag har börjat öva på att gå i koppel, både med lillfjaneten, men även att gå med dem båda. Det är ju nytt för Bella men även för mig. 

Dom trasslar lite, så jag har beställt ett sk "virvelkoppel" som man kan ha båda i som inte trasslar, jag tänker mest på när jag ska ut med dem på morgonen och på lunchen och det är lite mer brådis.

Annars funkar det fint med varsitt vanligt eller varsitt rullkoppel. När maken och jag gick med dem båda gick det jättebra. Lillfjant är dock lite väl retsam och springer och biter Bella i bakhasorna så till slut ruttnar hon ju och så ryker dom ihop.

Bella "biter ifrån" och Heidi ställer sig på bakbenen och visar tänderna och morrar!

Och då får hon ju spö, med rätta. Det ska mycket till för att hon ska ge sig.

Men ibland är Bella lite väl hårdhänt och slutar inte trots att Heidi ligger på rygg och tom piper och då bryter jag. 

Hon kan ju faktiskt skada Heidi ordentligt om det vill sig illa. 

Jag vågar inte lämna dem ensamma förrän lillfjanten vuxit på sig lite så att det åtminstone är lite mer rättvist i bråken. :-)

Mestadels så busar dom ju och bråkar om pinnar eller leksaker, men ca en gång om dagen så ryker dom ihop "på riktigt". 

Jag brukar ha dem lösa i vår inhängnad just för att dom ska vara lösa på en större yta och där fick jag både säga till och belöna Bella idag. 

Hon har fått för sig att Heidi inte får röra sig alls, då flyger hon på henne. (Heidie springer alltså inte mot henne, utan ifrån) Det blir som en klassisk jakt.

Där fick jag vara lite hundmamma även mot Bella och hålla henne i nackskinnet för att hon skulle ge sig.

Sen fick hon beröm och godis när hon bara satt och tittade på. 

Nu har jag också börjat säga till Heid när hon ger sig på Bella, även om hon är liten valp, så går det ju att säga nej till henne också, nu när hon varit här ett tag och jag vet hur hon fungerar. 

Under gårdagskvällen, när Bella satt på trappan till terrassen med mig och maken, snosade Heidi runt på gräsmattan och sprang lite hit och dit, kopplad.

Då hoppade Bella ner och "gav sig på henne" som en mer hårdhänt lek och då fick hon snällt komma tillbaks och sitta på trappan och titta på. Och det kändes som att det var en lättnad för henne att hon fick en tillsägelse att inte delta i buset utan sitta still, efter en stund la hon sig ner och sov. 

Så jag måste nog hjälpa henne att bryta när det blir för busigt.

Hon går igång stenhårt när Heid just springer, för det älskar hon ju att göra själv men det blir lite överhettat! :-)

Vi får inte glömma att hon inte heller är vuxen än. 

Men - mellan varven är dom ju toksöta ihop!

Och Bella är så löjligt lättlärd!

På två dagar har jag lärt om henne gällande skällandet när folk går förbi. 

Hör jag det innan henne så bryter jag beteendet ganska lätt ich det kommer ett lågt "off".

Men idag när jag jobbade i trädgården och inte hann tima det, så skällde hon på både katt och hund. 

Och det är ju så när man tränar med belöning att timingen är otroligt viktig.

Det blir kul att följa Heidi för hon är ju en helt annan perosnlighet. Tryggare generellt och inte lika nedy på oss.

Hon blir nog ingen "enmanshund" på samma sätt.

Bara att hon sover på golvet i sin säng är stort.

Det märks att hon är mer självständigt än Bella.

Så det är inte konstigt att Bella slår bakut ibland när det kommit konkurrens.

Samtidigt är det bra och sunt att hon fick det så tidigt för att inte bli en hund som vaktar oss mer än önskvört ich inte går ihop med andra hundar alls.

Det är lite jobbigt nu men är bra för alla parter. :-)

Halva semestern har nu gått och jag försöker att inte tänka på det utan vara i nuet.

Lättare sagt än gjort