Lillasyster är här!

Vi känner oss lite galna, men vafasen livet är för kort för att tveka. 

Den här lilla sötnöten, 8v gamla pomerainier/kleinspitz valpen Heidi flyttade hem till oss idag.

Bellas lillasyster! 

Sjukt, sjukt söt! 

Hennes mamma är helt svart med bara pyttelite vita inslag.

Pappan är nästan helsvart.

Båda väldigt trevliga och sociala. Vi blev totalt överfallna när vi var där och tittade på valparna, fyra bedårande valpar! 

Det lustiga var att en hane från en tidigare kull är sjukt lik Bella! 

Det fanns en tikvalp som var helt vit, med svart huvud och en pytteliten svart fläck på rumpan. 

Otroligt söt och rätt "tuff". Hon knatade rakt fram till lilleman och bet sig fast i hans byxor! 

Han blev helt golvad. Men vi kan ju inte ha två nästan identiska, så vi bokade den svarta med vita tassar.

Hon ser ut dom att hon doppats i grädde!

De var 6 veckor när vi tittade på dem och tanken var att de skulle veterinär besiktas, chippas och vaccineras två veckor senare men det hade strulat med veterinärstider i semestertider, så det dröjde ytterligare 3 dagar. 

3 långa dagar extra! 😀

Och det har varit långa nästan 3 veckor att vänta på henne! 

Men, vi har hunnit förbereda det som måste förberedas i lugn och ro. 

Nu har vi ju allt man behöver ha och har fortfarande lite valpsäkrat efter Bella. Av någon anledning har vi köpt det mesta i dubbel uppsättning, så vi behövde inte köpa något annat än en bilsele till henne. 

De promenadselar som Bella vuxit ur har jag sparat! Jag la dem på hyllan utan att sälja dem vilket jag tänkt göra. 

Vi har valpfoder kvar och en urvuxen hundsäng. 

Besiktningen gick bra och vi hämtade henne lagom efter lunch. 

Alla syskon hämtades också idag och strax innan vi kom, hade en bror åkt iväg vilket Heidi inte gillade, så hon gömde sig under en säng! 

Men, hon kröp ihop hos Minime och sov hela vägen hem. 

Första mötet med Bella gick bra, hon förstod nog inte riktigt vad det var för liten hår korv! :-)

Det lustiga är att vi redan från dag 1 efter att vi köpt Bella sa att vi nog ska ha två hundar.
Vi var inne på att köpa en mellanstor hund, så som en Eurasier, Finsk lapphund eller Samojed. 
Men det var tänkt längre fram.
Samtidigt så låg en tanke och skvalpade att det vore mysigt med en till liten just av den blandningen som Bella är, men dom är ganska ovanliga i Sverige. 

Maken var grymt negativ till Pommar och är fortfarande. Vi (Minime och jag) fick av olika orsaker ok på att köpa just en pomme, men han blev grymt glad när vi valde en blandis som skulle bli lite större och nu är han imponerad över hur mycket hund det faktiskt är i henne. 
Hon hänger ju på oss på promenader, jagar bollar och busar runt med honom som han inte var helt beredd på.
Han trodde att hon var en knähund, men jag visste vad som finns i en spets. :-) Motor! 

Hon är rackarns snabb när hon springer! Hon springer ofta "vanligt", men när hon blir riktigt ivrig, då fäller hon öronen bakåt och svansen står rakt ut och jädrar vad det går!

Jag hade också läst mig till att många köper pommar och tror att dom ska ligga på soffan och i en handväska.

Sen blir dom jättesnopna när dom ska fostras som en stor hund för att inte bli helt odrägliga. 

Nåja, just Pommisar finns det mängder av, men inte den här blandningen med mini eller mellanspets i som blir betydlig större både i vikt men också i mankhöjd.
Så när jag fick se att det fanns valpar och inte långt ifrån landet, då blev jag ju eld och lågor! :-)

Sen tog det ett par veckor att övertala maken att det var just en sån vi ska ha och inte en större just nu. 

Han köpte alla mina argument, men ville ju ha en mellanstor! :-) 

Jag tjatade inte...så mycket.. :-).. och plötsligt så sa han "men kolla om det finns någon av valparna kvar"

Och när det gjorde det, så skickade han oss för att kika på dem direkt, för att han dragit ut på det.

Det här blir kanonbra!
Den mellanstora får bli sen, kanske när vi bor på landet permanent. 

Varför behöver vi då ytterligare en vovse?

Jo, Bella räcker inte riktigt till känner vi. Hon blir helt söndergosad och det är alltid någon som klappar och kliar henne.

Ibland märker man att hon bara ruttnar och lägger sig under köksbordet tex för att få vara ifred. 

Jag får titt som tätt säga till inte bara barnen, utan även maken att låta henne vara! :-)

Sen är hon inte jättebra på att vara ensam. 

Hon är inte ens bra på att någon av oss inte är hemma, utan tycker nog helst att alla ska befinna sig i flocken! 
Mest är det mig hon tyr sig till (denna hund sort blir ofta en enmanshund) och även om alla andra är hemma, men inte jag, då sover hon bort timmarna tills jag kommer hem.

Hon måste kunna vara ensam hemma ett par timmar utan att bli helt förtvivlad och det måste ju övas på.

Men -om hon då har en kompis, så gör det ju det betydligt lättare, det hade tom funkat med en katt!

Jag har pratat med massor av kompisar och släktingar som har mer än en hund och alla är överens om att det nästan är lättare att ha två än en. 
Man är redan låst med en, man ska ut X gånger per dag med en osv. Man kan lika gärna ha två så att dom har sällskap och även kan busa med varandra. 
Och när dom är så här pass små påverkar det inte ens plats i bilen. Det är en sele till, inte en hund bur som tar plats. 

Det blir en försäkring till och veterinärkostnader förstås. 

Men mat, kommer inte att märkas. Jag köpte en stor säck torrfoder tex och sen en mindre när Coop hade rea på hundmat. Det räcker garantera ett år!

Jag har blandat upp det med lite blötfoder, men där går det ett par puckar i veckan max. Och kokar jag en påse ris för att det är lite risigt i magen, så äter ju Bella av den flera dagar. 

Så den kostnaden för en hund till är försumlig. 

Det blir ju en valp tid igen, med kiss inomhus och vakna nätter, men det är liksom lika bra att riva av det nu, precis som när man får barn tätt.
Det är jobbiga småbarnsår och vips är dom stora, samtidigt. 
Nackdelen är att det är en liten valp, så vi får hela valptiden. Fördelen är att det ÄR en liten valp, så vi kan sätta bra rutiner från start.
Bella var nästan 5 månader när vi köpte henne och det fanns en del övrigt att önska från tidigare ägaren. 
Hon var inte rumsren, kunde inga kommandon alls, så som "sitt", "vänta" eller inkallning, hade inte vants vid kloklippning eller tandborstning. 

Så vi fick liksom börja om och det är knivigt att ligga flera veckor efter. Kloklippning gillar hon fortfarande inte och vi måste vara två när det händer. 

Hon måste vara väldigt avslappnad, nästan sova och en måste klappa, smeka och massera henne. Då kan jag få klippa en eller två klor. 
Så jag klipper klor nästan varje dag för att komma laget runt. 

DET ska den här lilla valpen lära sig från start. 

Bella har gjort familjen så gott och alla familjer som har en eller ett par medlemmar med ADHD/ ADD borde ha en hund. 
Det händer grejer! 

Och maken, som INTE skulle ha någon hund i sovrummet, frågade nu om inte även valpen kunde sova hos oss? :-) 

Det hade jag aldrig trott för ett halvår sedan.

Jag säger som man brukar vid bebisfödslar, nu är familjen komplett! :-)

Hon är söt som socker!!