Sidor

söndag 30 september 2018

Hösten är här.

Plötsligt blev det höst!
Hela veckan har varit kall på morgnarna, vi har till och med haft minusgrader! 
Och så har det regnat och regnat. 
Rätt mysigt ändå! 
Men det gäller att vara ute så mycket det går de dagar som det är sol. Jag passade på att ta en lunchprommis i början av veckan och då var det bara ljuvligt. 
Jag tog en sväng ner i den park som ligger ett stenkast från jobbet. Så vackert! 

Jag har vari i en period där jag behöver samla tankarna.
Den där lilla lampan lååångt bort, lyser liksom klarare och klarare. :-) Någonting är på gång. Jag känner det tydligt.
Men jag vet inte vad det är riktigt.
Och jag är inte helt nöjd just nu. Vilket irriterar skiten ur mig, för jag borde vara det, för nu är allt bra. Och lugnt.
Men, då ringer det en liiiiten liiiiten klocka långt bak i huvudet! :-)
Så svårt att förklara..
Men, det innebär att jag behöver dra mig undan och gå in i mig själv lite. Tänka.
Och sen sätta mig och skriva ner lite.
För jag kan inte förändra andra, jag kan inte förändra strukturer.. men jag kan förändra hur jag tar emot det. Och jag har egna val.
Så, nu har jag skrivit ner nuläget och känslan. Och önskat läge. Och en liten tidslinje.
Och vips kändes det lättare.
Sen blir jag som sagt lite irriterad på mig själv och skäller lite på mig! "Herregud. sluta gnäll!" :-D

Men, en kul grej är ju kursen jag påbörjat! Ojojo. :-)
Jag läser finska en gång i veckan fram till jul. Folk undrade när jag började på nybörjarkurs, för jag har ju språket liggande latent någonstans i bakhuvudet, men jag behöver verkligen det.
Första kurstillfället hade jag kanske inte behövt, men boken är bra, för att väcka minnet.
Så, nu pluggar jag glosor. :-)
Och nu har jag bestämt mig för att faktiskt prata när jag får chansen och så får det bli hur fel som helst.
Jag har inget problem alls att läsa texten i boken och förstå den. Plättlätt!
Men - jag kan inte översätta det från svenska till finska. Då tappar jag ord. Men det kommer nog! :-)
Jag ska läsa mer och lyssna mer och passa på att prata lite när jag träffar på finskspråkiga, som jag faktiskt har ganska många av i min närhet.
Kul är det att använda de små grå hårcellerna lite mer än vanligt! :-)

Men, det är som sagt ganska mysigt med höst ändå.
Vi har fått massor med äpplen av farmor som jag borde göra något med...
I veckan testade vi en limpa som var jättelätt att göra, utan jäst. Man har bikarbonat i stället.

 Den blev riktigt god! Mums!
Dock har veckan varit lite märklig.
Det är så skumt efter en så fin och varm sommar, så är ändå barnen hängiga! Småsjuka liksom.
Ont i magen och huvudvärk lite till och från.
Sen vet jag ju att det inte är den bästa miljön i skolan just nu. Trångt, hög volym och dålig luft.
Vi längtar alla till vårterminen när de flyttar in i helt ny skola. 
Så härligt det ska bli! :-)

Men, veckan har varit lite halvhackad och då är det skönt att båda ha flextid och kunna jobba hemma en stund.
Det är värt mycket!
Sen även att dom är så stora! Jag nämnde till en kollega idag, vars barn är 1 & 3 att Lilleman vaknat med huvudvärk i morse och jag bara ställde in ett glas vatten, en Ipren, pussade på honom och åkte till jobbet! :-)
Det är ju helt galet i hennes värld och obegripligt att dom ska bli så stora. :-) Och så är det ju när man är mitt uppe i det. 

Men, nu är det lördag och vi har landade på landet igår kväll! Så najs! 
Det regnade och var ganska kallt, men det är ju så mysigt att dra igång en brasa och tända ljus! 

 Det är aldrig lika mysigt i radhusuet, även om jag knarkar ljus där med!
På vägen ut stannade vi och handlade lite och jag kunde inte låta bli att gå till hörnet med garnen och köpa ett par nystan.
Jag har varit sugen på att sticka ganska länge men det har inte blivit av. Jag kan ju få ett otroligt sug att sticka.
Precis som jag får sug att rita, måla, läsa eller fixa i trädgården. Göra något med händerna!
Nåja, inte läsa dådå, men skriva! :-)
 Jag stannade också till en snabbis på granngården och köpte lite höstblommor. Det var i sista minuten för utbudet var inte stort.
Men blommorna vackra! Så fina färger!

Dessa ska kunna stå även när det blir frostnupet.

 Jag ska plantera om de pelargoner som är hyfsat fina fortfarande och ta in dem.

Det var en riktigt fin dag idag!
Vi satte oss mitt i solen och drack förmiddagskaffet. Najs!

Sen klippte vi ner en hel del hasslar som är ut mot vägen. Dom är ganska stora, men har ju mest löv högt upp.
Nu klippte vi ner dem för att dom ska bli rundare i formen och grönare nertill för att vi ska få mer insynsskyddat.
Och jösses vad mycket risk det blir bara av att toppa lite! 
Fy fasen. Vi har släpat ris hela dagen. 
Nästa helg är det städhelg och eldningshelg. Jag hoppas att det inte blåser, för vår rishög är gigantisk!
Men det var skönt att få det gjort.
I morgon ska vi städa av lite och plocka undan lite möbler. Sen är det hyfsat vinterstängt. 
Det började blåsa och regna framåt kvällen och är nu ganska mulet. 
Det är inte utan att jag längtar efter kyla och snö! :-)

Hest skulle jag vilja sanna här en månad nu och bara läsa, elda, sticka, baka, gå långa promenader och vara....
Lite semester skulle sitta fint! :-)

söndag 23 september 2018

Full fart och familjehelg

Så, äntligen. En helg på landet.
Det är 6 veckor sen vi flyttade hem efter sommaren och har alltså inte varit där sedan dess.
Inte klokt!
Som tur är så har ju grannen klippt gräs två gånger, annars hade vi nog fått leta fram en lie eller så.
Vi kan inte vara borta så länge, det går inte.
Det är lika illa som det år där vi inte hann ut på hela maj. Vi hade ett litet helsicke att hinna få ordning på precis allt innan midsommar.
Så, minst en helg i månaden när det inte är säsong är ett måste.

Det var så skönt att kliva ur bilen! Det blåste ganska rejält men både jag och Lilleman ställde oss på gräsmattan med händerna ute och näsan mot himlen och bara andades in doften. Det doftar så speciellt, av hav, skog, gräs och blommor. Underbart!

Till min stora förvåning, såg jag att rhododendronbusken blommade! Igen!
Det har jag aldrig varit med om faktiskt.
Och som det blommar nu överallt.
Det är fascinerande hur det som var så torrt, så torrt när vi lämnade, nu vuxit åt alla håll och kanter när det regnat lite.
Så härligt att se. Båten blir precis så fin som jag tänkt mig.
 Här hade det helt ballat ur! Fyra klematisar och tre rosor blir såhär! :-) Helt galet!

 Så jag fick snällt klippa ner en hel del för att inte hela skiten skulle vicka iväg och sen inse att en av rosorna nog måste vräkas...eller helt enkelt omplaceras. Det går inte annars.
Så, nu hoppas jag att det funkar att flytta den redan nu, även om den inte är på väg att "ta vinter"...
Nästa helg ska jag klippa ner den och gräva upp den och sätta den ute vid vägen i stället.
 Hemma i radhuset har vi en ros som också gått helt bananas och den ska jag kippa ner nu i veckan och sen ska maken få gräva upp den.
Jag klarar det nog inte själv. Sen får den flytta ut den med.
Det finns många hål att stoppa i! :-)

En stund efter att vi klev ur bilen, dök den här lilla killen upp!
Han är så söt som man bara dör!
Som han pratar och sprattlar! Det kommer att bli ännu en pratkvarn! Vi har ju några i familjen redan... :-D
Just fredagen var han inte riktigt i topp. Dagen hade blivit lite konstig och han hade sovit för lite, sen fick han sin 3 månaders vaccinering på eftermiddagen.
Så han skrek tills han nästan kräktes på kvällen. Men efter lite Alvedon och en lång natt, så var han rena solskenet hela lördagen! :-)

 Fredagen blev utöver hans härdsmälta också lite dramatisk.
Jag påbörjade middagen och hade ju förutom lilla familjen också sagt till dottern med sambo att titta förbi.
8 Pers skulle alltså käka.
Korv i ugn och potatis på spisen - och då gick strömmen! Va fasen!
Det blåste rätt duktigt och det hade ju varnats för stormen "knud", men SÅ blåste det inte.

Maken hade tagit en sväng till en granne och jag messade honom att strömmen gick.
I samma minut ringde sonen och undrade varför han inte kunde öppna bommen. Nä, det går ju inte utan ström! (Vi ringer bommen)
Så maken fick snällt hoppa på fyrhjulingen och åka för att öppna med en blipp som vi har.
Jaha, så vad gör vi nu?
Maten var ju halv lagad. Jag surfade runt för att se om det fanns någon info på nätet och fick se att man var ute och felsökte och skulle vara klar runt 21!
Då var klockan 17:30..

Vi vågade inte chansa utan ringde till lokala pizzerian! Det visade sig ganska snabbt att det var vårt område, området bredvid och området en bit bort och med tanke på att det var mitt i middagen, så lär det ju inte vara bara vi som ville ha pizza! :-)
Vi mumsade våra pizzor och ett par timmar efter det så kom strömmen tillbaks! Skönt!

Annars är ju landet perfekt ställe att vara på om strömmen går! Vi har värme, vi kan göra mat på flera grillar, "huvudhuset" där dottern håller till har vedspis.
Det enda som blir lite jobbigt efter ett par timmar är att man inte får upp vatten ur brunnen. Men, en granne har en generator, så med lite jobb så kan man fylla hydrofonen.
Här i stan är man ju lite rökt om strömmen är borta länge.

Nåja, strömmen kom tillbaks men plötsligt vräkte regnet ner och det ösregnade!
Mysigt! :-)
Maken och jag tassade över till en granne som fyllt år precis och fikade en liten stund.
De unga paret sprang hem till sig när det började åska, för att inte behöva gå hem i värsta åskstormen.
Lilla familjen gick in till sig, när lillskrutten somnat.
Och de två små låg i varsitt soffhörn och tittade på film när vi kom hem.

Lördagen gick åt till att klippa ner rosor, binda upp rosor, klippa gräs och snygga till lite allmänt.
Maken åkte iväg med Lilleman en sväng för att han skulle få gå på ett "jätteviktigtkalas"...

Lille killen vill mest prata och har lite svårt att komma till ro när det är så mycket nytt, så vi fick tvinga honom att tagga ner lite med en barnvagnstur.
När vi kom tillbaks hade grannen varit över och lämnat bullar! Alltså dessa bullar är det godaste man kan hitta _någonstans_.
Så att sätta sig i solen, dricka en kaffe och äta en sån här bulle... alltså, man behöver inte mer i livet liksom! :-)
 När maken kom tillbaks, drog vi igång grillen och fixade tokgod mat!
Och då fick vi till den där familjemiddagen som är så mysig! :-)
Tänk att vi är 9 pers nu!
Det är så härligt att stå här och njuta av elden och värmen. Både i luften och i familjen! :-)

 Det blir en massa skratt och bus. Ingen är lättkränkt direkt så det kan bli ganska höga vågor! :-)

I morse vaknade vi till strålande sol, men lite svalare i luften. Men, ändå inte den där höga klara luften som jag älskar.
Det är fuktigt och lite rått, men mysigt.
Jag kunde ju inte låta bli, utan ställde mig här, på min favoritplats och drack mitt morgonkaffe.
Här alltså.
 Och det här. Det här kan jag inte leva utan!
Havet! Doften och ljudet av våg som slår mot sten. Helt magiskt.
Jag kommer inte att kunna bo någonstans där jag inte kan ha kontakt med vatten, i någon form.
Sjö går också, men måste då vara stor! :-)

Vi hann fixad det mest akuta så att det inte ser helt vildvuxet ut.
Humlen växer och blommar så fint!
Det är enkelt men ändå vackert!
 Och rosen i björken har gått bananas! Den har vuxit massor och har nu en mängd med nyponfrukt!
Den har verkligen tagit hela björken och är på väg att växa in i även nästa.

 Så coolt!
Det var jätteskönt att även börja "höstsäsongen" med en familjehelg, precis som vi avslutade sommaren med att ha hela familjen där.
Myspys!
Nu blir det varje helg hela oktober där ute vilket blir skoj.
Sen drar födelsedagsfirandet igång, med stora dottern, sen namngivningskalas, sen Lilleman, sen Minime, sen maken och så lucia och jul.
Tjopp.

Men, nu ska vi först njuta av en riktigt fin höst, hoppas jag!

Härligt att bli äldre..

Alltså jösses vad jag längtar till landet! Det är inte ok att vara borta så här länge faktiskt.
Inte nyttigt alls.
Det har ju rullat på i rask takt sen vi kom hem så jag har liksom haft fullt upp, en nu längtar jag precis som när man längtar efter sina barn eller någon man är kär i.
Jag måste få fylla på mitt förråd nu.

Idag var jag i närheten av landet, på studiebesök till en hamn som byggs i området.
Åh, bara att SE havet gjorde mig varm i hjärtat.

Det är ett jätteområde som byggs och den där högen jord man ser i mitten av bilden nedan, är 45 meter hög!
Efter besöket åkte vi ner till den riktiga hamnen och åt lunch. Det är precis lika härligt som vanligt och jag får värsta suget på att bo där jämt.
Det är så rofyllt och mysigt. Så "hemma" liksom.
Lunch på favvokrogen blev det.
Lite skumt var det att vara så nära "hem" men ändå inte kunna åka dit.

Jag längtar också till mer höst. Nu är det jättevarmt och sommaren hänger liksom kvar. Hade jag bott på landet hade jag ju njutit till 100, men nu vill jag mer ha lite svalka.
Kunna dra på koftan utan att dö i värmeslag.
Kunna tända ljus och bara mysa liksom.
Ju äldre jag blir ju mer "hemma" blir jag. Jag vill vara hemma och trivas hemma. I radhuset gör jag ju inte riktigt det.
Hur vi än gör, så får vi inte riktigt till det. Det blir inte mysigt. Det är inte ett sånt hus.
Men det är bara att tugga i sig att det är så det är och måste vara en stund. Det är så mycket annat som är rätt och som har fallit på plats nu.

Vi har pratat mycket om det på jobbet senaste tiden, jag och andra i min ålder, hur saker förändras när man bli äldre. Hur man liksom landar, till slut.
Det är så märkbart hos oss som är i 50 års åldern nu. (Trots att jag fortfarande är lite i chock att jag närmar mig 50. Vad hände??)
Vad man upprörs över, vad man vill, vad man uppskattar. Ja 50 är liksom åldern när man kommer fram till vem man är.
Och jösses så skönt det är! :-)
Jag har ju flera kollegor som är i 35 års åldern och liksom mitt i det där. Små barn och osäker och orolig över vart livet tar vägen.
Jag mins ju själv var jag var när jag fyllde 30... Usch! :-)
Men, jag hade ju kunnat backa till 30 med all erfarenhet jag har nu! Lätt!

Det är flera som har det tungt och är precis i den där åldern när livet ÄR tungt. Flera har sagt upp sig för att få förändring och jag lider verkligen med dem.
För vissa är det nog rätt, nytt jobb kan vara helt rätt, men jag vet att det inte är helt frivilligt alltid.
Det blir ju ofta så när det är kris på hemmafronten, då kan man ta lite ogenomtänkta beslut. När man egentligen kanske borde bli sjukskriven för att man mår dåligt, då kanske det inte är helt smart att byta jobb och öka pressen ännu mer.
Det gäller att tänka igenom stora beslut när man inte mår bra vare sig det är äktenskap eller jobb.

Men det är lite märkligt att så mycket faller på plats när man väl kommer upp i ålder lite. Det är skönt att bli äldre, kunde flera av oss konstatera.
Och det spelar ju ingen roll hur många råd man än kommer med, till de som är lite yngre, man måste ju ha upplevt det!

tisdag 18 september 2018

Höstkickoff.

Förra veckan gick löjligt fort med tanke på att jag jobbade tre dagar, varav bara två på kontoret.
Jag är fortfarande hostig och flåstet är noll!

Men jag är så otroligt nöjd med att jag blev tillräckligt frisk för att fortsätta min kamp med rotfyllningen som hållit på ett halvår nu.
Jag fick full panik när jag blev sjuk, 4 dagar innan jag hade tid. Det är nämligen nästan omöjligt att få tid till folktandvården här. En missad tid innebär minst 5 veckors väntan på ny tid.
Helt värdelöst.
Jag är ju inte helt nöjd med dem heller, trots att jag vet varför det är som det är. (Jag har träffat chefen på ställen genom jobbet och vet vilka utmaningar de har och varför...)
Man får nästan alltid en annan tandis än den man var hos gången innan. Lilleman flyttade jag ju för att han skulle få samma tandläkare varje gång.
Det spelar ju ingen roll egentligen om man får en ny, om den läser ens journaler, men det görs ju inte.
Vilket blev trassligt förra gången.
Nåja, nu fixade jag att åka utan att hosta ihjäl mig.. Det är ju skitäckligt att vickas upp och ner och sen få hela ansiktet inplastat och spritat.
Uäk! För att inte prata om att man får kramp i käken efter en stund.
Men, nu bedövade han rätt rejält redan innan, tack för det, för att sen rensa alla tre rötter. Det gjorde inte ont nu, men jag kände ju att han pillade runt och en kort sekund att han hittade en nerv.
Men tydligen så blöder det inte längre..
Så han fyllde rötterna och la en tillfällig lagning, som ska göras permanent om 5 veckor om jag inte har ont eller så.
Suck.
Börjar den bråka igen, så kommer jag att be dem rycka den.

Nå, efteråt tröstade jag mig med att byta bok. Nummer två av de böcker jag får låna.

Fredagen var alltigenom härlig.
Vi började med en fantastisk frukost, innan vi satte oss på möte. Jag och en kollega höll en kort dragning som gick bra.
 Sen försökte vi jobba det som var kvar efter lunchen, men det gick sisådär faktiskt.
Av lite olika orsaker så blev vi sittande för att prata om en massa saker.

Sen hände grejer! Plötsligt ringer maken och berättar att den bil jag ska ha över helgen gått sönder!
Va fasen!
Som tur är, fick han tag på verkstaden, som kunde ta emot bilskrället (som nu ska säljas!) och så fick han ut en hyrbil.
Men paniken var nära! Så typiskt..

Sen, när jag klev ut från kontoret, åkte två poliser iväg i full kareta från sitt garage som ligger rakt över gatan.
Jag såg när jag cyklade hemåt att dom inte åkte så långt.. och sen dök det upp en helikopter.
Vad är det nu då, tänkte jag.
Det visade sig ha varit en skjutning i centrum. Suck då..

Nåja, jag åker hem, packar ihop mig snabbt som sjutton för att jag ville hinna igenom stan innan köerna kommer igång.
Jag hoppade in i hyrbilens, om jag direkt blir lite småkär i och åker.
Och hinner precis genom stan innan det blir fullt i alla filer. Som tur är så åker jag mot trafiken denna gång.
Så, det gick snabbt och smidigt och jag klev in hos värdinnan som person nummer 2 av 7 gäster.
Den årliga "tjejträffen" som verkligen är höstens kickoff.
Jag har haft flera personliga kickoffs i år! :-)

Det är en helg vi alla verkligen längtar efter och prioriterar. Vi är egentligen 12 som umgåtts och hörts av till varandra nästan varje dag i 12 år. Sen är vi några som känt varandra ännu längre och en väninna har jag känt i 25 år.
Vi kan prata om allt och prata verkligen om allt. Vi försöker vara varandras stöd i livet.
Och det har varit ganska turbulenta år för många av oss.
Vi 7 som var där nu, har tillsammans 23 barn! Bara det är ju en enorm styrka.
Men, det är ju lätt att förstå att det händer grejer när man har 23 barn, varav de yngsta är i 9-10 års ålder och de äldsta närmare 30.
Bara att uppdatera sig med varandra, äktenskapen, barnens liv, jobben, svärdöttrar och svärsöner och numer även barnbarn.
Vi pratar nonstop från tidig morgon till sen kväll för att hinna bli klara! :-)

Sen ska det ju hinnas äta gott och dricka gott.

Och vi har ett par butiker vi alltid besöker och ett fik.
Allt enligt tradition. :-)
Vi hade en helt fantastisk solnedgång som vi beundrade innan det blev för kallt att sitta ute.

Tyvärr hängde min förkylning kvar, så jag hostade som ett tok och hade nog feber på lördagen.
Skitont i bihålorna som jag fick bort med massa Ipren.
En annan väninna mådde också lite risigt, men det är det som är det fina i detta gäng, man kan lägga sig på soffan och vila lite om man vill.

Det är härliga människor som jag är otroligt lyckligt lottad att ha i livet. Jag hoppas att vi ska bli jättegamla tillsammans!
Senaste åren har vi träffats varje höst, men nu planerar vi in en träff till våren igen, för att liksom öka på det hela lite.
Pratbehovet blir liksom inte mindre med åren. :-)

På söndagen satt vi och åt frukost i flera timmar. Så najs.
Sen städade vi av lite, packade ihop oss och pep iväg åt lite olika håll. Jag stannade och storhandlade på vägen hem.
Maken var med barnen på Comicon och hittade i vanlig ordning en mugg till mig! :-)
Wonder women! Det är jag det!

Jag är ju lite trött, men samtidigt liksom "laddad" efter en sån här helg.
Det känns bra.

Den här veckan är en rätt vanlig vecka, där flera av mina kollegor inte är på plats, så jag kommer typ att ha ett stort rum alldeles för mig själv!
Så, i morgon kommer jag nog att jobba hemifrån på eftermiddagen. Orka sitta där helt själv liksom. :-)
På torsdag ska jag på ett jättespännande studiebesök, för att sen hinna se en livesändning av det mina kollegor är på.
Sen - är det fredag igen!
Och vi drar till landet. Och inte bara vi utan hela familjen, till och med barnbarnet!
SOM jag ska njuta av det!
Det kommer att vara alldeles vildvuxet överallt vet jag, så dagarna kommer att gå åt att klippa ner och klippa bort och klippa gräs.
Men det kommer att vara jättehärligt. Och att umgås alla i en hög! :-)
Lille F växer ju så att det knakar nu och har tom börjat vända sig från mage till rygg.
Vips så kryper han!
Gullrumpa.

Så, just nu är det inte synd om mig alls...förutom att förkylningen sätter käppar i hjulet på träningen, men det blir väl bra snart.

tisdag 11 september 2018

Feberdimma.

Så var helgen och valet över.
Och jag har klivit ur feberdimman!

I lördags pep jag och de två små iväg och mötte upp stora sonen med familj. Vi käkade lunch på IKEA och shoppade lite.
Vi hade tänkt fika också, men när vi kom så långt, då hade fiket stängt! Va!
Nåja, vi fixade flera ärenden på lite olika ställen och det var galet mycket folk överallt. Usch.
Jag är inte gjord för köer och trängsel!
Nu visst vi ju att det skulle vara mycket folk i rörelse, så det är ju bara att bita ihop.

Men, jag kände mig lite ovanligt varm. Men- solen sken och det blåste tom varmt, men jag var ändå varm och kladdig.
Väl hemma, så kände jag hur det började riva i luftrören och hur jag bara kroknade.
Fint.
Varmt te med honung och sen la jag mig löjligt tidigt för att sova bort bacillen.
Vaknade på söndagen, ännu ruttnare och med rätt hög feber.
Så, det var bara att ge upp och bädda ner mig.
Maken, han var iväg hela söndagen på flera olika uppdrag och grejer, så barnen fick pyssla om sin stackars sjuka mor! :-)

Alltså att man kan producera så sjuka mängder snor!
Fy sjutton! Och hostan! Djup och skrällande, skit äckligt.
Så gårdagen låg jag i soffan hela dagen och sov mesta delen av tiden. Och lyssnade på resultatet av valet med ena örat.
Och riksdagsvalet blev man ju inte klok på. Blir intressant att se hur man löser det.
Kommunalvalet gick bättre. :-) Det är galet jämt, men där kan man åtminstone se vilket block som blev större. Det blir alltså ingen större förändring för oss.
Skönt.

Som tur är hade jag inga stora grejer inbokade i början av veckan, så jag kan verkligen vara sjuk "i lugn och ro". Men - i morgon ska man öppna min bråkiga tand igen för att se om inflammationen är borta så att det går att stänga den.
Jag tror inte det tyvärr. Men - jag fick fullständig panik i söndags över att behöva flytta tiden, för det finns inga tandläkartider här.
Flyttar jag tiden i morgon får jag vänta till slutet av oktober och det vill jag inte.
Men, idag vakande betydligt piggare och febern är lägre, så jag hoppas att jag kan fixa det i morgon.
Jag har inte avbokat tiden i alla fall.
Huvudsaken att jag inte är täppt i näsan eller full i bihålorna, för då blir det jobbigt att vickas "upp och ner" och sen få dukar och skit över näsan.
Det får jag ju nästan panik över ändå, utan att vara förkyld.

Så, nu hoppas jag att det vänt. Jag har en hel del kuligt inbokat i slutet av veckan och hela helgen, så jag vill verkligen vara på benen.
Sen får vi se om make och barn håller sig på benen...
Nåja, det känns ändå som att nu är vi tillbaks i vanliga rutiner igen snart.

fredag 7 september 2018

Upploppet.

Upploppet. Det känns att det är på upploppet nu, valet.
Så skönt att det är på söndag, samtidigt som det är lite läskigt faktiskt.

Vi, lever ju med politiken i vardagen på flera sätt i och med att vi både jobbar i politiska organisationer och är engagerade på andra sätt.
Jag har varit gräsänka i ett par veckor nu och bara träffat maken korta stunder på morgonen och när han pussat på mig när han kommit hem. Full rulle.
Och nu är alla trötta! :-)
Och faktiskt lite rädda, för valet kan gå precis hur som helst. Hyfsat bra eller käpp rätt åt skogen.

Nåja, en jobbvecka har det varit ändå. En bra sådan. Det har inte riktigt dragit igång på riktigt än och - vi går ju lite i ett vakuum och väntar på söndagens resultat.
Inga stora beslut tas nu.

Jag åkte iväg på ett möte i början av veckan och orkade inte ta bilen. Det är stort när det gäller mig! :-)
Att föredra kommunalt! Det är dit jag velat komma denna höst och har med vilje tackat nej till ett parkeringstillstånd, för att jag ska låta bli att ta bilen om jag absolut inte måste.
Jag ska cykla eller gå!
Och nu tog jag tåget och gick sen.. Hade jag tagit bilen hade jag ändå fått gå en bra bit.
Jag är väldigt känslig för dofter och många dofter är förknippade med minnen.

När jag klev av tåget och in i gånget som går över spåret, så slog doften emot mig med full kraft!
Plötsligt, var jag 15 år tillbaks i tiden.
Här, klev jag av många gånger och maken stod där nere och väntade på mig! :-)
Jag mins hur det ändes i magen och i hjärtat och hur det doftade.
Hur han doftade!
Jag messade bilden till honom och han fattade direkt! :-)

 Det är märkligt det där.
När jag var mitt uppe i min skilsmässa så var just det där en stor sorg hos mig. Att avsluta ett långt förhållande med massor av minnen och "oss" (sen var just detta "oss" inte speciellt bra, men ändå..) och börja om med en fullt främmande människa (ok jag hade ju rent logiskt kunnat träffa en person jag kände också förstås...:-) ) som jag inte skulle ha några minnen med.
Och så blev det ju när jag träffade maken. Vi var ju två blanka blad för varandra.
Men - nu har vi ju fyllt på och har flera tjocka pärmar med minnen. :-)

Det var ett spännande möte och föreläsning om sociala medier. Som jag ju älskar!
Nu måste jag bara ge mig tid att titta på tipsen vi fick och använda dem också.. :-)

 Det var helt fantastisk varmt och vackert väder! Rena sommarvärmen..
Jag försöker låta bli att dricka blaskkaffet på jobbet som är rent äckligt och dricker nu massor av te i stället.
Men då, på väg till kontoret så blev jag så kaffesugen så det var inte klokt.
Så, jag köpte mig en dyrkaffe! :-) Med vaniljsmak.
Gott, gott!
 Jag kämpar ju konstant mot sockersuget och det går lite sisådär får jag ju säga.  Ska jag låta bli så måste jag ju kapa allt socker överallt vilket alltid är så otroligt svårt.
Men, jag måste jobba där jag kan och ta bort så mycket som möjligt.
Och träna.
Att ta bort sockret är ju lätt när eftermiddagsfikat ser ut såhär... Jiises!

Men, träningen går jättebra!
Jag går och cyklar till jobbet varje dag och tar tom lite omvägar ibland när jag går. De dagar jag vet att jag inte hinner/ kan gymma då försöker jag gå till fots, för att få lite fler steg och tid.
Andra dagar cyklar jag, vilket ju tar 10 minuter max.

Men, jag har också tränat flera gånger i veckan senaste veckorna vilket jag är toknöjd med.
Jag har lagt mig på att vara nöjd med om jag får till tre pass i veckan och då gärna styrkepass.
Och tre går bra även om det blir fredag, lördag och söndag. :-)
Ofta blir det fredag och söndag och då är det också lättare att träna just styrka. På morgonen är det lättare att bara ställa sig på löpbandet en stund eller köra styrka med egen kroppsvikt.
Ska man lyfta tung, behöver man ha ätit bra innan och vara pigg i kroppen. Morgonen är inte helt bra för det.
Men att svettas skönt är bra.
Så det blir ganska blandat nu, vilket är skönt!

Den här veckan tränade jag först både lördag och söndag, sen blev det lätt träning på måndag och tisdag morgon (jag gick inte ens ner till gymmet) och sen styrka onsdag kväll och nu fredag.
Det känns i kroppen och det är så skönt!
Och - idag kunde jag lägga på 2 kg till på stången! Wee! Jätteskönt! Det går framåt.
Nu hoppas jag bara att jag inte bli förkyld som alla andra nu varit, det skulle vara så typiskt.

Sen, efter träningen unnade jag mig en jättegod meze! Mums!

Och dagens härligaste!
Jag har köpt biljetter till Ozzy i februari!
Vi har pratat om det så länge att vi vill se honom live, men det har inte blivit av. Nu kommer han till Sverige och det är troligen sista svängen. Han är gammal nu och rätt sliten.

Jag trodde inte att vi skulle komma åt några biljetter och vi funderade på sjutton vi skulle få loss några.
Men, se då hade en bekant sett mitt nojjande över det och messade mig och frågade om han skulle köpa biljetter till mig, för han fick förköpa!
VA!
Där ser man vad sociala medier och nätverk kan betyda! :-) Det är inte bara av ondo!
Så, han, gulle, köpte biljetter till oss idag! SÅ härligt!
Nu ska vi äntligen få se "vår" Ozzy. Vi, maken och jag har inte "en låt", vi har en artist! :-)

Härliga tider.
Nu ska vi ta oss igenom den här helgen och sen, sen är det valvaka.
Spännande värre.
NU ska jag lägga mig i mjuka sängen, titta på valdebatten och dricka ett liiitet glas vin.

måndag 3 september 2018

En vecka kvar.

Helgen har kommit och gått.. och nu känns det att det är länge sedan vi var på landet!
Jag längtar nåt helt galet. Jag kan känna doften av fuktig trädgård. Och jag tänker på hur otroligt vildvuxet det måste vara överallt nu.
Högt gräs och rosor som växer över alla bräddar!
Men, vi kan inte åka dit på ännu två helger. :-( Men sen!

Vi började fredagen med ett informationsmöte om jobblördagen. Så spännande att höra om planerna och vad som ska hända framöver.

Det var full rulle i centrala delarna redan på fredag kvällen och det är massa roliga aktiviteter hela helgen.
Och helt omöjligt att vara på flera ställen samtidigt, även om man skulle vilja. :-)

I lördags vaknade jag innan klockan, vilket var tur, för jag hade glömt att ställa den!
Men, jag var i gymmet klockan 8!
25 minuter styrka och resten löpband och klar klockan 9.
Sen var jag helt galet hungrig!
Vi har fått en stor burk äppelmos av svärmor så jag testade att koka havregrynsgröt med "lite" mos på.
Jäklar så gott!
Plötsligt går det att äta gröt! :-)
Så, nu blir det gröt på morgnarna ett tag...
Sen var det bara att fixa till sig och åka och jobba.
Det var riktigt kul och tre timmar försvann på ett kick!
Många kom och pratade med oss vilket är kul.

När jag kom hem väntade maken och barnen på mig.
Barnen fick bara veta att vi skulle iväg någonstans men inte vart. Lilleman blev ju lite lätt avis när vi var på Hardrock Café i Köpenhamn!
Nu åkte vi dit, men i Stockholm. :-) Han blev lite lätt glad...
Minme åt Mac and Cheese... på en gitarr! :-)

Lilleman fick äta sin jättegoda honungsenapssås.
Gott! :-)
Men - maten var godare i Köpenhamn och restaurangen både nyare och renare.
Det var lite shavigt här måste jag säga.

Men mycket fint i butiken! :-) Minime fick en jättefin t-shirt.

Och sen tog jag bara slut. Jättetrött!
Huset behövde städas, men jag orkade inte.
Det gäller att hålla efter nu så att den fina städningen jag gjorde efter semestern håller sig...

I söndags var jag trött och sov lite längre, men det blev ändå gymmet. Tom maken hakade på! :-)
Och eftersom han ville gymma, så blev det bandet för mig, vilket passade bra.
Jag försöker ha ett pass i veckan som är lite längre och lugnare. Nu blev det lite blandat med intervallmotlut en stund.
Det är skönt att bli alldeles genomkörd så att svetten bara rinner på ryggen. Härligt! :-)
Härligt att få ihop 5000 steg redan innan frukost!
 Resten av dagen blev lugn och skön. En riktig söndag!
Och vi fick besök av vår lilla favoritkille!

Jag fick äntligen gosa med lilla barnbarnet vilket är flera veckor sedan nu!
Det är väl nackdelen med att få barnbarn så tidigt, att det liksom är fullt upp hos oss också och helger och veckor bara går, så vi hinner inte ses så ofta som jag skulle vilja.
Han växer ju så det knakar och är verkligen "med" nu. Jättenyfiken och jollrar och garvar. Han blir ett riktigt liten charmtroll.
Jag skulle vilja pussa på honom varje dag, men som tur är så kan jag följa hans växande på mammans instagram! :-) Fina grejer det!
Sen måste vi få till det lite mer, för snart kommer han att bli blyg och då måste man träffas ofta för att han inte ska glömma en.

Så blev det måndag. En vecka kvar till valet.
Det är i fokus här av många olika orsaker och vi längtar alla nu.. Jag är gräsänka och kommer att vara det till måndag..typ.
Det är ju mycket prat om det på jobbet, förstås, både på riksnivå men även på kommunal nivå, eftersom att det påverkar våra uppdrag vem som styr.
Det är oerhört spännande, men nu är det tur att det snart är över för denna gång.

Idag var det en rolig måndag!
En kollega som varit på föräldraledighet kom tillbaks idag. Det är jättekul! Vi är ju inte så många på vår sektion så det är kul att vi är fulltaliga nu.
Det är lite lustigt, men nu när vi för första gången på 4 år är fulltaliga, då är frånfallet på vår "systersektion" total.
En har slutat, ganska akut. En ska gå på föräldraledighet, två är sjukskrivna och det är allmänt lite kaotiskt.
Det får liksom aldrig vara helt lugnt på alla fronter.
Jag erbjöd mig idag att ta tag i en grej som ska vara klart ganska snart, för att underlätta för dem.

Sen- var det ju DEN måndagen!
Dagen D, som egentligen var i lördags. 1 September och då hoppar årets Låna& Läs på Akademibokhandeln.
Många spännande böcker är det med den här säsongen. Så många jag vill läsa!
Jag började med den jag vet är bra. :-)

Så, nu blir det en läshöst. Som jag längtat!