Det rullar på..

Sommarvärmen bara fortsätter och fortsätter...
Jag är ju i början av min semester, men har redan lite panik. Jag vill inte att det ska ta slut!
Dock vet jag ju, att när hösten kommer, så kommer det att kännas ok. Att gå tillbaks till skola och jobb är ok och tja....
Men just nu vill jag INTE.
Jag drömmer om den dagen när det inte gör något att hösten kommer, vi blir kvar ändå.
Alla årstider här ute är härliga.
Nu får jag försöka tanka värme och ljus och minnas hur det var i kallaste jobbigaste november.

Dagarna rullar på.
I helgen var vi en sväng "hemåt" fast vi åkte inte ens till radhuset och tömde postlådan. (Vi måste ändå dit en sväng i slutet av veckan för att betala räkningar..)
I stället åkte vi till området bredvid för att fira svärdottern som fyllt 25, hemma hos hennes föräldrar.
Det är ju störtlöjligt att det skulle ta 3 år för oss att komma oss dit och vi bor 10 minuter ifrån varandra!
Nåja.
Nu samlades vi och käkade tårta och middag och firade A.

 Vi köpte en vacker bukett med lite choklad till, ett presentkort på fina bebiskläder, presentkort för att hon skulle köpa kläder till sig själv och en mugg som håller kaffet varmt! :-)
Det dricks ju numera nästan alltid kallt...

Vi hade riktigt trevligt som alltid. Familjen är full av härliga människor som det är kanonmysigt att vi nu är "släkt" med.
(Det är ju det fina med många barn, man får extra släktingar i kubik!)
Plötsligt kom det en regnskur!
Det har ju inte hänt sen midsommarafton. Wow liksom.

 Det mullrade en bit bort, men kom bara en skur dessvärre..

 Lille barnbarnet sov mest. Men nu börjar han ha vakna stunder där han verkligen är vaken och tittar med stora ögon på det han kan fästa blicken på.
Gullunge!

 De dök även upp ett gäng poliser! Släktingar till familjen. :-)
Tragiskt nog så bekräftade dom läget. Dom gör inte mycket annat numer än att åka runt och säga till folk att släcka sina engångsgrillar som det grillas på överallt där det inte är ett dugg lämpligt!
Idioter!

Nåja, efter flera timmars trevligheter åkte vi med Lilleman till farmor och droppade av honom.
Han har haft det som specifik önskan just i sommar, att få vara där bara han. Inga syskon och inga kusiner.
Bara han.
Och jag förstår honom! Han är ju äldsta och när hon har flera av dem eller alla, så anpassas ju aktiviteterna till de minsta barnen. Så blir det ju.
Han är nu i den åldern när han tycker att "småbarn", dvs alla som är några veckor yngre än honom, är jobbiga.
Han vill umgås med äldre barn eller vuxna.
Det är inte lätt att vara äldsta. (Det är han ju inte, men det är ju så stort hopp mellan honom och de stora barnen)
Men nu har han fått ha farmor för sig själv ett par dygn och dom har varit på museum och ätit gott.
Jättemysigt helt enkelt.
Det är sånt jag ser fram emot också! Att kunna norpa ett barnbarn och göra något skoj med! :-)

Stora dottern följde med oss ut för att hon inte pallade att sitta i lägenheten hela helgen. Sambon jobbar och det är olidligt varmt.
Hon premiärsov i sitt lilla hus! :-)

I det större huset, la vi våra gäster över helgen. Minimes bästis A och hennes familj.
Hon har längtat efter henne hela sommaren och nu fick vi till ett besök.
Till allas vår stora glädje så byter hon skola i höst och börjar i Minimes klass!
(Tyvärr fick jag rätt, som så ofta, när jag tog beslutet att flytta Minime för två år sedan. När jag hade avslutningssamtalet med fröken, sa jag till henne att den klassen aldrig skulle bli bra. -Och rätt fick jag. Det har bara blivit värre och det är tjejerna i klassen som är värst! )
Det blir så bra!
Dom kommer att kunna följas åt både till och från skolan och jag misstänker att vi kommer att endera ha A hos oss eller tappa minime till dem rätt mycket framöver. :-)
Det är jättehärliga barn dom har!
Och föräldrarna är otroligt mysiga också. Dom gillar mat, som vi! :-)

Så vi meckade ihop en hel del mat och mumsade till långt in på kvällen.

 Det är så mysigt att folk nu kan bo kvar, så man kan sitta och prata klart!
Mörkt blev det och lite myggigt, men varmt...

 I morse åt vi en brakfrukost innan de begav sig hemåt.
Det är tokvarmt idag, igen, så jag orkar knappt göra något vettigt. Jag pysslar lite i trädgården och ligger och läser...
Mer pallar man inte..

Maken åkte och hämtade upp Lilleman och det blev ju så märkligt tomt och tyst.
Det är ju ofta full rulle här ute, så det blir sådan skillnad när det blir bara vi fyra eller som nu bara jag och minime här.
Så tomt och tyst.
Konstigt.
Men det är ju bra att vi vänjer oss lite sakta, för tiden kommer ju när de små inte längre vill hänga med hit utan åker med kompisar och det blir bara maken och jag.
DET blir märkligt..

Vi har ju flera grannar häromkring vars barn är vuxna och de är ju ofta här på tu man hand vilket vi ju då avundas emellanåt.
Men bäst mår jag ju när det är full rulle. :-)
Sen behöver jag mina små stunder alldeles ensam, men då räcker det ju med att gå en promenad eller gå i min egen lilla värld och vattna.
Helt klart är det dock att vi nu går in i en lite annan tid. Så mycket har hänt och fallit på plats senaste året bara.
Det har varit mycket motlut och nu känns det som att vi är uppe på plan mark. Bara att kunna sitta en stund med en bok, utan att någon ropar på mig är ju otroligt!
Att jag kan snöra på mig skorna och ta en PW utan problem... även det är ju helt nytt.
Och nu går det fort!
Tänk att Lilleman börjar 6 an i höst! Sexan! Om 3 år går han i nian. VA!
Galet.
Om 6 år är han 18...och jag vet ju hur fort 6 år går.
Men som jag ser fram emot att dom är här med pojk/flickvänner och de stora med sina respektive och barnbarn... Mumma!!

Nu, ska vi fundera lite vad vi vill göra kommande dagar. Soligt och varm lär det ju vara, så det behöver man liksom inte tänka på ens.

Vi fick även tummen ur och bokade in vår romantiska helg i augusti, bara maken och jag! <3
Jag ska nämligen iväg på en jobbresa till Danmark första veckan vi jobbar och när jag jobbat klart, kommer maken ner och så ska vi ha två dagar i Köpenhamn!
Dyrt som fasen, men det unnar vi oss. Det är så sällan vi gör något bara han och jag, så det har vi förtjänat!
Vi måste bli bättre på "vi tid". Vi tar oss för mycket för givet tycker jag vilket inte är bra.
Visst vi umgås ju mycket nu när vi är lediga, men vi är sällan bara vi två och det behöver man.

Men jag kan ju bara konstatera att den här sommaren är en av det bästa somrarna jag någonsin haft!