Julklappar och tankar.

Ok. Nu ska jag inte skriva mer om mörkret.
Men. Det ÄR mörkt! Som fan.
Det är jätteläskigt att köra bil, när det både regnar och är mörkt. Jag är hela tiden orolig över att det ska liva ut någon från trottoaren. Man har inte en chans.

 Man får pigga upp sig så gott det går med smak på kaffet på morgnarna och hinka några baljor.

 Barnen bakade lite peppisar häromkvällen och det är ju gott. Samtidigt vill jag inte få in för mycket juldoft i huset ännu. Det ska liksom sparas till kvällen innan julafton.

Idag tog jag en lång lunch och var löjligt effektiv. Jag hann med flera butiker och handlade alla julklappar som jag hade tänkt på.
Så skönt.
Jag har ett par grejer till, men de går att hitta i vårt lilla centrum, så det går att göra vilken lunch som helst.
Jag vägrar att åka ut på kvällarna och trängas med alla andra som inte kan åka mitt på dagen.
Eller på helgerna för den delen.
Det är inte skoj.
Däremot är jag lite sugen på att åka till lokala centrumet när vi är på landet på lördag, för där finns lite andra butiker, vilket kan vara kul.
Det visar sig lite vad den dagen ger..

Najs att ha kommit igång i alla fall. Jag har även sänt iväg en beställning på nätet, som gör livet mycket lättare.
Det fattas ett par grejer till de tre stora barnen och till maken behöver jag lite hjälp, men det ordnar sig.
Så jag är i fas. Det känns inte alls stressigt nu.
Jag fixade även klart makens födelsedagspresent idag. Så skönt!
Nu är det bara fika och mat till hans dag... Men det får bli på studs samma dag.

I morgon är det så äntligen fredag. Det blir en kort dag för mig, efter att jag varit hos tandis vid lunch, tar jag helg.
Måndagen blir en 12 timmars dag, så jag unnar mig en kort fredag.

Veckan har innehållit en del tankeväckande samtal. Kollegor som råkat ut för enorma sorger och förluster.
Det gör att jag återigen tänker på hur kort livet kan vara.
Man vet liksom aldrig.. Allt kan vara toppen och bra idag och i morgon finns inte personen mer.
Det är så ofattbart och ogreppbart.
Vid en händelse hann man ändå förbereda sig lite, men vid andra tillfället var det helt oväntat.
Och då känner jag verkligen hur otroligt onödigt viss tjafs är.
Bara för att, för att ha rätt eller för att man känner sig förfördelad.
Tänk, om det värsta händer då?

Usch. Det är tungt och jag är riktigt orolig över en person, som har lite för mycket nu för att det ska vara bra.
Tur att det snart är jul och lite ledighet, även om själva julen är tung.
Det hänger ju ihop med åldern också, förstås, men jag blir mer och mer "allergisk" för sådant som tar energi och tid.
Köa. Går bort. Bilköa. Går bort. Trängas. Går bort.

Nåja. Nu är vi klara med allt förarbete till nästa etapp av byggande.
En hög med papper ligger i ett kuvert och ska postas
Vi börjar bli riktigt bra på det här nu. :-)

Utmaningen nu, är att få fatt på frimärken så att jag kan lägga det på lådan! :-)
Sen, hoppas vi på att inte behöva vänta 6 månader på det här lovet också.