Lite ledsen blev jag...

Idag var det en lite konstig dag.
Vi vaknade i vanlig ordning, sent. Och åt en hejdundrande frukost. :-) Jag älskar att äta långa frukostar, till när vi är "alla" här.

Sen gick jag ut och började röja och städa. Det har varit allmänt skräpigt på hela tomten, för att vi fixat och donat lite i varje hörn.
Men nu städade jag av baksidan, ställde upp allt löst i hyllor och krattade av.

Sen var det dags för stora barnen att åka hem så jag körde dem till tåget.
På vägen hem, blev jag riktigt ledsen. Det är alltid tungt när man haft dem hemma ett tag och dom åker.
Stora dottern har ju varit en vecka och att få ha stora sonen i tre dagar är ovanligt.
Det blev sååå tomt!
När jag kom hem, la jag mig i hängmattan och tillät mig att faktiskt vara låg ett tag.

 Jag njöt av solen som tittade fram genom löven. Sen kom Minime och la sig hos mig och började tramsa, så det gick inte att vara ledsen...:-)

 Vår granne, som hjälpt oss massor i sommar, fyller år idag.
Redan i början av veckan bestämde vi att han skulle få en redig present i år, så vi slog in det män här i kvarteret helst vill ha.....

 Minime grävde fram det glittrigaste pappret hon kunde hitta och så slog vi bindsnöre runt och satte fast en blomma! Hur Ernstig som helst!

 Vi gick över och sjöng en stump och fikade.
Det är verkligen underbart ur härliga grannar vi har häromkring. Att just alla här i "dalen" är så härliga människor som man genuint gillar!
(Vi döpte om själva området idag, efter att vi grävt och hittat så otroligt mycket lera till "Clay Valley" :-) )
Och det sticker lite i vissa ögon att vi har så bra sammanhållning. *skakar på huvudet*

När vi kom hem igen, hängde regnet i luften och jag passade på att vattna hela trädgården. Och nu växer det!
Det syns var jag lagt mycket kobajs i våras! :-)
Tex den här alpklematisen! Den växer över alla breddar! Och en annan klematis som står på samma ställe har gått bananans.
Flamnentanz som knappt vuxit på flera år, nu plötsligt växer den så att det knakar!

 Jag får ett problem här och kommer att behöva flytta bort någon växt i höst... och klippa ner massor.
För ett tag sen petade jag även ner en murgröna i hörnet som nu växer jättemycket!
Det känns som minst en växt för mycket i det här hörnet...
Nåja, det är ett bra "problem"..

Vid pergolan växer det mest på en sida. Jag måste köpa hem mer gödning och lägga på andra sidan som är torrare.
Men det har vuxit mycket bättre än jag vågat hoppas på, men tanke på hur torrt det är på den här delen av trädgården.

Det lämnade kvar en konstig känsla av att sommaren är slut, när stora barnen åkte och när vi satt och fikade pratade vi om att grannarna beta av sista veckan nu.
Det blir jättemärkligt att "alla" nu snart åker hemåt. (Som tur är kommer en annan granne ut för att ha sina sista veckor. )
Vi har ju två hela veckor kvar och det är tre innan skolan börjar. Och sommaren är ju inte slut då heller.
September brukar kunna vara otroligt fin. Och - vi har kvarterets kräftskiva kvar! :-)

Jag gick och funderade idag medans jag städade på hur det kommer att kännas sen.. När det är dags att flytta.
För ett par år sedan bestämde sig en bekant att flytta till det hus dom hade i Spanien för gott.
Dom sålde av allt dom hade här, sålde sina andelar i de bolag de var delägare i och drog.
Jag frågade hur det kändes, liksom i magen att göra det och han sa att det slog honom först när han bokade biljetterna och inte bokade någon retur.
Det hade dom ju gjort i massor med år när dom åkt fram och tillbaks på lov osv.
Men nu bokade dom bara varsin biljett och inget "hem" igen. Då först blev det på riktigt.
Och även om vi inte gör en så stor förändring som dem, så kan jag tänka mig att känslan blir nästan den samma.
När hösten kommer och det är dags att förbereda trädgården (och växthuset! Yeye!) för vintern och ställa in möbler osv.
Men bli kvar! Så konstigt det kommer att vara.
Nu blir ju vår ut- flytt väldigt sakta men säkert under många år.. Och radhuset kommer att vara kvar så länge barnen behöver bo i det.

Tanken slog mig också att vi inte är så många år bort nu heller med att behöva anpassa oss till skolan.
Snart, är barnen så stora att skollov inte är så viktiga.
Vi behöver inte vara lediga precis när dom är. Eller vi kan ha en semester vecka trots att dom börjat skolan.
Nu är man ju så låst vid vissa veckor.
Jag träffade en person häromdagen som sparat all sin semster till veckan innan skolan börjar, för då är alla resor billiga och det är inget folk någonstans. Men det är ju varmt och fint! :-)

Jag har ju inte på 24 år kunnat göra något som inte varit påverkat av barn på ett eller annat sätt.
Plötsligt börjar jag skönja ett liv som ser lite annorlunda ut.
Och det går fort!
Barnen blir verkligen stora nu på alla sätt vilket är spännande på flera sätt.
Många tycker att det är lite konstigt att jag nu är som en yrvaken höna, jag har ju haft barn i den här åldern tidigare, men - då kom det ju nya små.
Nu kommer det förhoppningsvis barnbarn, när mina små är i tonåren, men det är ju inte samma sak.

Härligt är det.

Härliga kvällar och planer!

Åh vilka härliga kvällar vi haft senaste dagarna.
Lite märkligt väder på dagarna dock. Lite kvavt och jobbigt på dagarna och sen alldeles lugnt på kvällarna.
Att det är alldeles spegelblankt vatten här är ovanligt eftersom det är hav och nästan alltid rullar in någon liten våg.
Men nu låg det som en spegel. Sååå vackert!

 Igår rullade åskan in över oss.
Jag och stora dottern målade och oljade möbler och tittade då och då upp mot himlen, för det mullrade rätt rejält mellan varven.
Dock drog det inte riktigt in över oss, utan rullade ut över havet, in mot land och ut igen.
Vi fick några droppar regn men inte mycket...

Dock såg vi ju i allas flöden att det regnade rejält på andra ställen och tydligen slog det ut tåg som gick söderut.
Vi åkte in till Nynäs för att handla och hämta stora sonen och där regnade lite mer. Han berättade att det öst ner i stan och vi såg dubbla regnbågar in mot land.
På kvällen var himlen magiskt vacker och havet låg återigen alldeles blankt. Så magiskt fint.

Vi stod på bryggan och nöp oss i armen. Tänk att vi kan bo såhär!
Och att vi har möjlighet att vara här nästan så ofta vi vill och kan. Många är ju dom som har sina ställen ganska långt bort och bara kan vara där någon vecka per år.
Vi kan ju utnyttja stället året runt.
På kvällen undrade en granne om vi ville hänga med och fiska lite eftersom att han ville pröva sitt nya spö.
Kvällen var ljum och så fin. Men någon fisk fick vi inte. (Kan bero på att vi var rätt många och vissa i sällskapet "läs minime" inte kunde vara tyst i fem sekunder.)

 Idag hade vi bestämt oss för att ha semester på riktigt. Min plan var att göra en utflykt i fredags, men när stora sonen hörde av sig och ville komma ut över helgen så flyttade vi planen till idag, vilket ju var bra med tanke på vädret igår.
Jag ställde klockan i morse för att gå upp liiite tidigare än vi gjort här senast.
Det gick sådär. Jag hörde inte ens att larmet gick!! Jag tittade snopet på telefonen när klockan var 9 och såg "missat larm" en timme tidigare.
Nåja.... Vi åt en rejält frukost och gjorde oss i ordning och åkte sen till Nynäs och promenerade ner till hamnen med siktet inställt på Nåttarö.

 Vi var lite tidiga, så vi hann sätta oss en stund och ta en öl och en glass.
Lite tveksamma var vi till exakt varifrån båten skulle gå, men det behövde vi inte undra, för vips var det en låååång kö på bryggan.
Och där kom den!

 Vi hade bättre lycka med att komma med denna gång kan man säga. :-)
Man kan betala med SL kort, vilket ju var toppen! Dock var det dyrare än jag trott, men det visade sig vara rätt dyrt att åka från Nynäs till Nåttarö och sen betydligt billigare att fortsätta till öarna efter.
Det går att åka ända in till Stockholm Central!
Någon gång ska jag göra det! :-)

 Lite pinsamt är det ju att vi inte åkt ut med dessa båtar tidigare, trots att vi haft hus här så pass länge.
Men man blir ju så hemmablind!
Jag har inte ens tänkt på det innan en kollega, som åker ut till öarna ofta med egen båt, sa "men ni kan ju ta Vaxholmsbåtar ut"... Kan man? Säger jag då! :-)

Det var en riktigt söt lite ön!

 Vi började med lunch. Gott!
Räkor med Aioli är aldrig fel, mums!

 Sen strosade vi iväg över ön, med sikte mot en lång sandstrand som vi förstått skulle finnas.
Vi stannade till vid en jordkällare, som ser ut precis som en sådan vi ska fixa! :-)
Som bäst letar vi "kit" som vi ska gräva ner och sen fylla över med jord. Där ska vi ha alla drycker, grönsaker och frukt.
Jag ser fram emot att sätta massor med taklök och annat fint på den!

 Vi hittade stranden efter 1,6 km. Stor del av stigen var rätt jobbig att gå på för den var ren och fin sand, upp över anklarna!
Stranden var verkligen lång och jättefin. Men vattnet otroligt kallt!
Stora sonen och de två små badade. Dårar! Vi andra hoppade över.

 Vi konstaterade att det var för kallt för att ligga kvar någon längre stund, så vi strosade tillbaks till båten, efter att ha försökt få alla fötter sandfria en stund. ;-)
På hemvägen guppade det rätt friskt men det är ju helt underbart att stå på relingen och känna hur vattnet skvätter upp på en!
Och att se Nynäs från havssidan var vackert, det gör man ju inte så ofta.

Vi var rätt "gungiga" och urblåsta när vi kom till land och trötta när vi kom hem!
Alla bara kraschade i varsin stol. :-)

Jag har varit grymt dagvill senaste tiden och ligger som en dag före, som att det är söndag idag.
Men det är det ju i morgon.
De stora barnen åker hem till sig för att jobba och det kommer att bli galet tomt. Stora dottern har ju varit här mer än en vecka.
Att vi är här alla 6 är jätteovanligt, ofta brukar de gå lite i skift. :-)
Tyvärr kunde inte svärdottern vara här pga att jobbet, men vi får ta igen det i höst.
Höstarna här ute är ju också jättefina.

Vi har hunnit massor och aldrig tidigare har jag hunnit olja både terrass och nästan alla möbler!
Stora dottern har målat ett skåp som ska stå ute och jag en soffa, plus alla köksstolar.
Nu ska jag städa ute.
Baksidan av huset ser inte kul ut, så nu ska allt plockas i ordning och krattas.
Vi har kört flera bilar till grovsoporna och det blir nog mer.

Det är så oerhört skönt att ha fått så många veckor här i år, så att vi verkligen hunnit med allt som känts prio.
Nu i Juli har vi haft stället i 7 år. Sju!
Det har hänt en hel del på dessa år kan man säga. Och nu när vi kan ha fullt fokus på det här stället ska det hända rätt mycket mer på de kommande sju åren.
*Bygga en friggebod
*Riva ett hus
*Bygga ett attefallshus
*Bygga en jordkällare
*Bygga ett växthus
*Bygga ett utekök
*Installera en mindre pool (som även ska gå att använda på vintern)
*Måla stora huset vitt inuti.
*Slipa och måla om golven
* Bygga ut huvudhuset 15 kvadrat.

Typ så.. Vissa saker kommer att hända lite samtidigt eller i tät följd, medans andra saker kommer att dröja.
Men vi kommer inte att ha problem med att fylla de följande 7 åren om man säger så.. :-)
Om 7 år är Minime 16 och Lilleman 18.
Jag tänker INTE säga hur gammal jag är om 7 år! ;-)

Det känns fantastiskt bra på alla sätt och vi har en sån bra plan. Jag älskar att ha långsiktiga strategier även om det kanske och troligen blir ändringar på vägen.
Och jag kommer att ha en hel del att göra med allt det administrativa kommande år! :-)

Nu blommar det!

Nu blommar det i alla hörn!
Så vackert!
Men torrt. Galet torrt. Igår hade vi ganska mulet hela dagen, vilket inte var så dumt, för då kunde jag vattna. Det gör jag aldrig på dagtid i vanliga fall utan vattnar sent på kvällen.
Men igår hann jag runt hela trädgården vilket var bra plus att jag sen lät gräsmattan få lite vatten på vissa bitar.
Det har varit så rörigt senaste veckorna att jag inte ens tittat på gräset. :-)
Men igår städade jag bort alla brädlappar som legat och krattade av allt så att det nu är så fint det går.
Vi har ju en stor jordhög på en del och en grävd grop på en annan! :-)
Men det går framåt.
Jag är liite frustrerad över att inte svaret på rivningslovet kommit än. Det är semester, det vet jag, men ändå.
Vi vet ju att vi kommer att få lovet, jag skulle bli väldigt snopen annars, men vi vill ändå inte påbörja rivet innan vi har ok.
Det finns folk i området som tror att dom är allmänna ordningspoliser, vilket gör att man vill ha allt i ordning.
Ibland blir man bara så trött på folk som inte har något liv.

Nåja, det blommar!
Så vackert överallt.

Honungsrosen i björken är helt galen. Så mycket som den blommar nu har den aldrig gjort förut.
Den fick en hel del kogödsel i våras som gjort susen plus att jag tror att den fick det ljus den behövde när björken gick av.

 Den är vacker i sin enkelhet och doftar fantastiskt!

Den här rosen har gått helt bananas. Jag mins tyvärr inte namnet på den, men som den blommar!
Synd att jag inte mins, för jag skulle vilja ha den på fler ställen.

Vi har byggt mer spaljé längs vägen som ska fyllas med grönt.
Tyvärr har vi en stor tall som både står tokigt till och som tar all vätska från allt annat. Det blir även väldigt mörkt under, så inget växer.

Vi har fått ok på att fälla den (som sagt, det finns knäppa människor även här, så vi har fått ok från ordföranden i föreningen att fälla den, trots att den står på vår tomt!) och det kommer vi att göra till våren.
Sen kan jag sätta växter där. Innan är det ingen idé.

Runt terrassen blommar det väldigt bra och min Flamentanz som varit väldigt seg länge, har tagit sig och både växer och blommar!
Även här har jag lagt på en hel del kogödsel som verkar ha gjort susen.
Jag måste lägga på mer i höst.

En del av trädgården är lite för torr fortfarande och växterna där är väldigt taniga. Där måste jag fläska på med gödsel i höst.

Idag var vi tvungna att åka till stan en sväng. Lilleman ville klippa sig och vi hade några ärenden att göra, plus att det var mer än dags att tömma postlådan.
Stora dottern var också tvungen att åka in på jobbet en sväng och tanken var att vi skulle samåka alla, men vi sov så otroligt länge och sen blev vi sittande för att titta på presskonferensen om "regeringskrisen"...så halva dagen hade gått kände vi när vi väl var klara att gå ut.
Så, vi pep iväg på vårt och stora dottern fick ta andra bilen och åka själv, eftersom att hon hade en specifik tid att passa.
Och jäklar vad effektiva vi var!
Vi åt lunch, klippte son, hämtade paket, fyllde på vatten, tömde låda, plockade lite grejer ur garaget och sen åkte vi igen, det hela tog typ en timme.
Vi ville verkligen inte vara där länge än nödvändigt.
Det är så varmt och kvavt. Luften är liksom full av damm.

Vi skyndade oss hit igen och axlarna ramlar ner direkt.
Tyvärr, var det ju dags för att betala alla räkningar... inte så kul. Man borde få ha en betalfri månad såhär på sommaren! ;-)

Vi har målat klart och maken städat förrådet och garaget. Han har det riktigt fint nu. :-)

Efter middagen gick vi ner till havet som låg helt spegelblankt. Det är så ovanligt, när det är hav, för det blåser nästan alltid och guppar lite.
Men inte idag.

Det är magiskt vackert.
Man blir väldigt ödmjuk när man står där på bryggan och inser att vi bor här!
Så privilegierade vi är.

Det känns så bra, att vi nu verkligen har en plan. Vad som ska fixas och i vilken ordning.
I 10 år ska vi fixa. Går det fortare är ju det kul, men 10 år är realistiskt för att vi inte ska jobba ihjäl oss och för att inte behöva ta jättestora lån.

Jag har ju ett visst behov av "stan" och att det händer grejer, men det blir mindre och mindre ju äldre jag blir.
Nu blir jag irriterad när det är trångt och rörigt.. Mitt behov av tystnad och lugn blir större och större och jag tror att det hänger ihop med åldern.
Just nu behöver vi ju bo som vi gör i radhuset för barnens skull. Hade vi inte de små, då bodde nog maken och jag här redan.

Idag slog det mig, att det KAN hända att jag liksom glömmer att börja jobba igen! :-)
Plötsligt ringer någon och efterlyser mig och jag bara "jaha? skulle jag jobba??"
Utan problem skulle vi kunna fortsätta som nu i flera, flera veckor till. Jag är SÅ bortkopplad att det inte är klokt.
Tur att jag gjorde mycket planering innan jag gick började denna semesterperiod. Jag kommer att vara helt nollad.
Samtidigt så vet jag ju att när hösten väl kommer, så går jag in i det med gott mod. Men just nu känns det avlägset.
Det gäller att njuta av varje minut veckorna som är kvar!

Snopet värre.

Vi är inne på andra semesterveckan. Det känns som att vi varit lediga längre, men samtidigt har jag redan panik över att dagarna går för fort!
Jag vet redan nu att jag kommer att ha galen ågren att åka tillbaks till "stan", kliva i jeans och strumpor (usch!) och återgå till vardagen.
Med lite tur känns det bättre när vi närmar oss. Just nu skulle jag troligen börja gråta om jag var tvungen att avsluta semestern.

Häromdagen uppdaterade vi lite jobbkläder. Minime behövde ett par byxor hon inte behöver varar rädd om.

Och jag ville ha piratbyxor. De jag har med knäskydd i är långa snickisar och det är alldeles för varmt.
Shortsen jag har är för korta för knäskydd, så pirat är ett måste.
Jag hittade en snygg topp med. Allt på Jula. Dom har riktigt bra jobbkläder!
Snygga jackor som man kan ha andra dagar också, utan att man blir ruinerad.

Vi har också hunnit vara en sväng hemåt och firat svärdottern. Det är ju bara härligt att kunna plocka med sig en stor bukett blommor ur trädgården!

Målaren var klar igår och jag drog direkt igång med att olja altanen. Den är rätt stor när det är dags för olja!
(Först tvättade jag av den med högtryck och såpa)
 Jag hade bara en och en halv hink olja och det räckte precis till hela!
Men jag behöver en liten hink för alla överliggare och spaljéerna. Det får bli sen.

Det tog sin lilla tid och jag blev rätt glad när en granne dök upp och bjöd in oss på middag.
Vi åt jättegod tacos och barnen fick gosa med deras katter. Tom jag gosade lite och gick hem aningen snorig!
Men dom är ju för goa!

Vi (nåja, K gjorde!) tog ner en gran för ett par veckor sedan. Den har kapats på alla grenar och har legat till sig lite.
Stor och tung!

Nu har målaren F som även har andra strängar på sin lyra sågat den i två delar..
Det är inte lätt att såga så tjockt ur en stock! Det är både svårt och tungt.

Men här ligger dom! Två 8 cm tjocka delar.
Det kommer att bli en "planka" mitt emellan ( ett par cm sågas bort av dessa två på "insidan") och sen spar vi utsidorna som är "vågiga".
Det kommer att bli sååå coolt! :-)

Vi har en stock till som kommer att bli ett barbord.
Jättekul att ha unika möbler från egna träd!

Igår bestämde vi att vi måste ha lite semester också och göra något med barnen. Vi jobbar ju mest, även om barnen har kul av allt som händer och alla som är här.
Så, vi bestämde att vi skulle åka så långt ut vi kan komma på denna halvö och sen ta en turbåt ut på en ö.
Vi funderade länge på vilken tid som skulle bli bäst för att inte döda hela dagen och för att vi inte skulle ha bara en timme på plats.
Tillslut bestämde vi oss för båten som går 10.
Vi har ca 40 minuter dit och man vill ju hinna vakna och äta frukost osv. Så, det var ganska tidig väckning i morse (med våra mått mätt) och sen drog vi iväg.
Det är otroligt vacker väg ut, men snirklig, så man får akta sig för att inte få åksjuka barn...

Väl på plats var vi i god tid, men kunde konstatera ganska raskt att det inte fanns en enda parkeringsplats!
Parkeringen var smetfull och bilar stod och vände och vred och försökte tränga sig in både här och där och i skogen!
Under de minuter vi stod och funderade, anlände säkert 10 bilar till.
Vi konstaterade ju bara att det inte gick. (OM folk kunder parkera, utan rutor, så hade säkert 10 bilar till gått att parkera! surt!)
Så vi åkte därifrån. Snopet! Vad gör vi nu liksom?
Efter lite funderingar åkte vi till ett slott i närheten och strosade runt.
Tyvärr var det väldigt stängt, med mängder av "är du inte hotellgäst, håll dig borta" typ.
Så vi prövade oss inte ens på att fråga om lunch...
Men omgivningar är otroligt vackra! Vi åkte en väg jag aldrig åkt på trots så många år på denna sida av stan. :-)
Det finns ställen som känns som _verkligen_ på landet och så är man 20 minuter från Globen.
Coolt.

 Själva slottet var fint, men som sagt, man vågade inte gå in på själva slottsområdet..

Det slutade med att vi skjutsade stora dottern till tåget och sen åkte för att uppdatera kylen och äta pizza på lokala haket!
Man kan säga att det blev rätt snopet!
Men, men, vi har andra utflyktsmål som vi ska prova på i slutet av veckan. Det ska ju stämma med både väder, olika leveranser och så.
Men det blir nog bra.

Och - nu är det klart! Huset är målat och blev så otroligt fint!
Ett helt nytt hus!

Vi har lite smådetaljer kvar, som bara vi ser! :-)
Jag har städat och krattat runt huset idag och nu ser det inte längre så skräpigt ut, på denna del av tomten vill säga. :-)

Maken håller på att tömma huset som ska rivas. Stora dottern har sorterat målarfärg och skruv i flera dagar som nu fått en plats.
Maken körde en full bil till tippen idag och snart är det bara möbler som vi ska spara kvar där.
Najs!
Vi vill inte påbörja rivandet innan det är höst, för att vi ska kunna vara rätt klädda. Vi lär hitta en och annat getingbo där misstänker jag.
Men det blir ett härligt höstprojekt.
Näst efter målning av huset kommer den rivningen att göra stor skillnad på hela fastigheten.
Vilken skillnad det kommer att bli!

Rivstart på semestern!

Vilken vecka! Rivstart på semestern kan man säga..(Min start var bättre än makens om man säger så! :-))
I tisdags fick maken ta bort stygnen i handen. Efterlängtat!
När man har så här många stygn drar, sliter och kliar  det, hur bra man än sköter det och hur still man än är.

Han fick som tur var åka till närmsta vårdcentral för att plocka bort dem och vi firade både det och att stygnen var väck med att gå ner till hamnen och äta.
Gott!!

När vi kom hem, frågade ett par grannar om vi ville med och åka båt på kvällen. Vår båt! :-)
Vi har den hos en fodervärd numer. ;-)
Eftersom att vi inte hinner med den och inte haft den ute på ca 4 år, så har en yngre granne fått använda den, bara han petade ut den i sjön och sköter om den.
Och nu åkte vi bara med! Skönt!
Vi blev 7 pers i vår båt och 3 i en annan och så pep vi iväg. Det var en riktigt fin kväll.

Vi åt gott och lyssnade på livemusik, tjattrade och hade skoj.
Barnen, som är de minsta på området har verkligen blivit "allas" barn nu och även dom hade skoj.

På hemvägen låg havet spegelblankt och det blev lite "race". Minime stod upp i båten och skrek "fortare, fortare VI ska vinna!" :-)
Hem från hamnen fick dom åka på flak efter en fyrhjuling vilket ju var hur kul som helst!

Vi har ju fortsatt med grävandet och fixandet. Flera träd togs ner, igen.
Usch! Det kommer så galet mycket ris!
En granne tittade förbi och såg att det var oss lite övermäktigt, just för att maken inte kan jobba som vanligt. (Han har ännu inte fullt "pincettgrepp" och saknar lite känsel i tumme och ovansida av handen)
Vips, så stod hon på trappan med sin man och sa "vi kan också dra ris!" :-)
Och det gick ju rätt mycket fortare när vi var några stycken.  Samtidigt som vi tjattrade och hade trevligt.
Nu är brasan enormt stor igen! Men när den legat ett par dagar och torkat, ska lilleman få sätta på sig stövlar och hoppa ner den lite.

Maken passade på när vi ändå har grävaren här och fixade till marken där en container ska stå. Vi behöver mer plats att lägga virke och annat nu när vi ska bygga så mycket och en container som går att plocka isär och flytta när vi är klara är perfekt!
Vips, så dök det upp grannar även till det projektet, så maken kunde stå bredvid och titta på!

När det var middagsdags, tömde vi kyl och frys och bjöd alla på mat som var här och hjälpte till.
En spontanmiddag för 12 personer "bara sådär". :-)

Och känslan är ju underbar, när vi bar ut stolar på gräsmattan (altanen går ju inte att använda pga måleriet) och alla åt och tjattrade. Det är obeskrivligt härligt.
Ung som gammal är med och alla har lika skoj!
En granntant fiskade med sig Minime för att gå och hälsa på lite hundar och Lilleman pep iväg hem till en annan granne där man har katt och en kille i hans ålder var på besök.
Senare på kvällen dök mannen i familjen upp och undrade var Minime var och fiskade henne med sig på fyrhjulingen hem och så fick vi gå och hämta dem senare på kvällen.
Det är med en special känsla i magen man kryper till sängs efter en sådan dag!

I morse vaknade jag av ett ovant ljud. Ah! Leverans av grus!
Vi vaknar ju lagom till att andra tar lunch! ;-)
Härligt att byta ut all lera mot grus!

Vi hann knappt vinka till den leveransen så kom nästa! Containern!
Den las bokstavligen i en hög, "bara" att sätta ihop. Vilket inte var det lättaste.
Väggar och golv var tunga som sjutton.

Men, vad händer?
Jo, återigen, vips så är det tre granngubbar på plats som kan hjälpa till och sätta ihop den.
Maken stod bredvid och tittade på, idag igen! Man blir ju verkligen rörd av att alla hjälper till hela tiden.
Utan att ens tveka!
Under tiden man höll på med det kom en grannfru och frågade om hon fick ta med sig Minime när hon skulle handla och det gick ju bra.
Hon har verkligen blivit allas kjelgris! :-)
Målaren som är här bollar runt med henne och grävmaskinisten har henne under armen titt som tätt och hon får åka med och gräva och ha sig.

Igår när vi grävde bort lite jord för att kunna lägga plattor under containern, så kommer närmsta grannen och frågar om dom kan få jorden som grävts bort.
Självklart, sa jag. Är det något vi har, så är det jord och det var ju bara att lägga det en halvmeter längre bort så låg det på deras tomt.

Grävmaskinisten petade över ett par skopor där dom behövde det idag.
Grannfrun dök upp och frågade honom om han trodde att maskinen skulle orka gräva upp ett par stubbar som står illa till precis på tomtgränsen och visst kunde han det!

Vips, så låg fyra stora stubbar med rötter på ett bilflak bara att åka i väg med! De stubbar som hon försökt flytta på i flera år! :-)

Det blev så snyggt och nu kommer vi att kunna sätta någon form av häck där.

Det lustiga är att under tiden vi gräver och fixar, kan vi samtidigt hjälpa grannarna bredvid!
Det vimlar av folk här varje dag och jag servar med kaffe och lunch.
Idag blev vi 7 till middag! :-)
Och det är så härligt!

Häromdagen när vi satt här ute och en av fruarna till gubbarna som hjälper till frågade vad planen var och jag berättade att vi ska flytta ut, säger hon "Hm...då ska jag nog prata med P om det jag med, för jag vill också bo här!"
Dom behöver också väntar på att barnen ska klara sig själva, sen kan dom rent teoretiskt bo här.
Vi har väckt tanken hos flera grannar, att man faktiskt kan bo här och pendla.
Och kanske tom gå i pension lite tidigare än om man bor i stan.
När vi var iväg häromkvällen hittade vi den perfekta skylten, där det i stället för "lekande barn" stod "lekande pensionärer" :-)

Känslan av att vi nu har startat vårt projekt är obeskrivligt!

Första spadtaget!

Nu är det semester på riktigt! :-)
Vi är smutsiga från topp till tå, så att det bokstavligen rinner lerspår efter oss i duschen.
Lite lustigt att både maken och jag jobbar med extremt teoretiska saker, när vi älskar praktiska saker och att gå runt i byggbrallor och vara smutsiga!
Vi borde egentligen ha haft varsitt praktiskt jobb. Maken borde ha varit snickare och jag trädgårdsmästare.
Nåja, nu får vi göra sånt på fritiden! :-)
Maken är dock rätt HANDikappad (*hehe*) fortfarande, så han får snällt hålla sig lugn.
Jag måste med andra ord göra mer och är rätt slut i kroppen nu. Härligt slut!

Flera dagar har jag börjat dagen med ett par varv i spåret! Och det går bra! :-)
Men det gäller att jag ställer klockan, annars sover jag över tiden...lätt..
Skönt är det att ha fått några steg i kroppen innan frukost...

 Igår kom andra halvan av entreprenadbolaget, K tillbaks ifrån semestern. Den första delen, F målar som bäst huset...
(Troligen bara två dagar kvar, sen är han klar! Weee!)
Jag trodde att han bara skulle titta och mäta lite och sen återkomma med dag och tid när han kunde påbörja jobbet som vi beställt.
Vi stegade, mätte, mätte en gång till och funderade.
Här, mellan pinnarna kommer det att stå en friggebod, en altan och ett attefallshus - om ca 2 år när vi är helt klara med allt som ska göras på den här delen av tomten.

 När vi mätt och funderat så frågade han var vi skulle lägga all jord som han måste gräva bort.
(Tomten lutar och behöver fyllas på i en del och tömmas i andra, plus att det ska gjutas plint för hela bygget på en gång, när man ändå gräver. Och det ska grävas ner dränering och nya vatten och avloppsledningar..)
Vi funderade över jorden och kom sen fram till att vi hade en plats, men där stod en hög gran, som vi tänkt fälla, men det gick liksom i stå när maken gjorde illa handen.
Jahapp, men då säger K att det fixar ju han!
Vips, så hämtade han motorsågarna (inte en, utan två!) och lite skyddskläder, sen skickade vi upp Lilleman så högt han vågade med ett rep, som han fäste runt stammen.
Sen blev det ju lite fundersamma, för maken kan ju inte hålla in något rep. Men, se då dök det upp en granne som det alltid gör här!
Vips så kunde han hjälpa till..

Och granen jag oroat mig över, för den var hög, den landade så mjukt och fint på gräsmattan!
F, som målade huset, hade tänkt hjälpa till när han hörde att det var dags, men han kom snopet för sent! :-)

Sen sågade han av alla kvistar och sågade själva stammen i två delar.
Stammen ska ligga och torka, länge, och sen ska det bli möbler av den! :-)

Och jag säger bara, det är skitmycket ris på en gran! Fy F-n! Jag vill inte ens se matris mer efter att ha släpat ris i två dagar!
Och kvistat, för en hel del blev ved också. Rishögen ser inte så stor ut, men den är stor!
Idag fick Minime och Lilleman hjälpa till så att det gick lite fortare..

Nåja, sen började K gräva!
Öh...oj... skit vad mycket jord det blir när man grävt upp det! Jord som ligger packat i backen sväller med 2/3 nästan när det läggs uppe på mark.

Vi insåg ju rätt fort att det inte skulle gå att lägga jorden här och sen kratta ut det. Vi insåg också att det en meter ner var lera! Blålera!
Men återigen har man ju grannar! Som behöver fyllnadsmassa! :-)
Så, där dök en granne upp med sin frontlastare och han körde bort lass efter lass efter lass och fyllde upp sin tomt!
Sen kom en annan granne och hämtade med skottkärra, för han behövde fylla upp en rabatt och en tredje granne meddelade att han också ville ha, så det har körts jord hejvilt i området!
Toppenbra!!
Det har varit febril aktivitet kan man säga...

Och riktigt roligt! För, när man har en grävmaskin och en frontmatare på tomten, då dyker det upp folk!
Gubbar! Inga kvinnor, alls!
Men män i olika varianter som hör att något är på gång!
En sväng stod 8 gubs och tittade på en som grävde! :-D
Men det är kul! Vi bjuder på lite öl eller kaffe och idag tom glass!
(Sen, finns det ju alltid lite surkarter i sådana här områden som inte alls är glada över att det händer grejer.. det suras och bekymras. Men dom får man ju liksom bara hantera..Men jag blir lite full i skratt över att vissa tror att man är helt dumma i huvudet... tröttsamt..)

Jag har hunnit med mina blommor lite med och nu blommar det så vackert att man blir tårögd!

Rosen i björken blommar som aldrig förr! Troligen får den mer ljus nu när toppen gick av!

 Barnen har haft skoj och fått åka med i grävmaskinen. Minime hoppade av spänning! :-)

Lilleman han fick köra helt själv!
Friskt vågat av K att släppa loss honom, men han visade lite snabbt hur man gör och sen körde Lilleman!
Han både grävde, svängde skopan till rätt ställe och tömde! På första försöket.
Det märks att han spelar tv spel! ;-)

Maken får ju hålla sig lite lugn vilket är frustrerande, förstås. Men snart är han nog på g. Nu ser såret riktigt bra ut! :-)
Förhållandevis. Han måste få tid för att ta bort stygnen bara. Jag hoppas att han kan gå till vårdcentralen här i närheten så att vi slipper åka "hem".

Så, nu är bollen i rullning, äntligen!
Första spadtagen på vår trestegsraket är taget. Projektet har startat!
Huset är snart målat, check på den. Så najs att det äntligen är klart, som vi planerat i flera år med som inte blivit av.
Och det blir sååå snyggt!
Så snart det är klart, ska jag tvätta fönster och olja hela altanen. Jag har röjt en del skåp och garderober, men det finns massor kvar.
I höst/vinter ska vi bygga lite nya garderober i vårt sovrum.

Men, sensommarens och höstens stora projekt blir ju rivandet av hus. Bara startbeskedet kommer någon gång!
Redan i morgon ska vi börja köra skräp ur huset. Glas, kartonger och grejer vi inte ska ha.
Tanken är att det bara ska vara möbler vi vill behålla kvar i huset när det väl är dags att riva.

Men, so far so good! :-)