En helg att minnas..

Tillbaks till vardagen.
Eller, i alla fall hemmet! ;-)

Som vanligt när vi har Pumaträff, har jag lite ont i magen när jag kommer hem. Magmusklerna får sig en jäkla omgång! ;-)
Det är så coolt, när vi har våra träffar, som blir ungefär en 3-4 gånger per år.
Vi är en konstellation på 13 tjejer och varje gång vi ses, så är vi direkt tillbaks där vi slutade. Startsträckan är oerhört kort!
Inte så konstigt i och för sig. Vi pratar med varandra varje dag...
Många har åsikter om Facebook, men för mig har Fejjan varit en oerhörd tillgång.

Det går att hålla kontakt med en hel grupp människor, som man annars skulle ha svårt att hålla koll på.
Vi har olika bakgrunder och yrken, men barn i samma ålder gemensamt.
Vi har alla varit i samma soppa och läge i livet, i någon form och någon tid. Olika bagage och trauman delar vi med varandra.
Det är bara en stor och traumatisk händelse, som vi inte delar, men vi andra har lärt oss mycket av den person som varit med om det.

Nu var vi 9 tjejer som samlades för att uppdatera oss om var livet är och njuta av ett par dygn med skratt, tårar, prat, mat och vin!

 Och fika!

 God lunch ute i solen...

 och obligatoriskt besök på Klockargården...
Jag handlar alltid hem ljus och tvål, när jag är där....

Det har varit en helt underbar helg!
Vi brukar skämtsamt säga att vi skulle önska att vi bodde på samma gata allihopa. Men, risken finns att våra män inte gillade det lika mycket som vi! ;-)

Efter en god brunch, åkte jag och min medresenär hemåt igen.
Solen sken och det kändes mer som juli än september!
Fantastiskt fint väder!

Väl hemma, möttes jag av två glada barn och en ännu gladare man!
Man fattas ju i huset, när man är borta! ;-)
Jag hann fixa lite och vi åkte för att köpa pizza innan det var dags för Lillmen att börja simskola.
Äntligen har vi fått tummen ur och anmält honom till en kurs.
Han tyckte att det var jättekul!

Så, här kommer man att hänga på söndagarna framöver..

Helgen har som sagt varit fantastisk. Och samtidigt lite omtumlande.
Nu är det dags att ta tag i en ny vecka.
Minimes dagis är stängt, så hon och jag ska skrota här hemma.
Försöka hitta botten på tvättkorgarna....
Men, jag ser fram emot hösten med tillförsikt.
Det kommer att hända grejer...