Sidor

lördag 1 november 2014

Söndagen som var lördag.

Åh, vilken skön lördag vi fick!
Det har känts som söndag hela dagen. Vilket ju gör att helgen känns jättelång!
Vilket den ju blev.
Men ändå.
Nåja. det regnade ju småjäklars på landet. Vi gick inte ens ut.
Det är sånt där småregns som kryper in under alla lager kläder.
Grannarna, var ute och byggde på huset och en av dem menade att det var som att stå i duschen med kläderna på.
Barnen roade sig med att måla lite, mellan slagsmålen.
 Det går verkligen i perioder. Ibland leker dom så fint så man blir alldeles tårögd.
För att sen bara slåss.
Vi pep hemåt.
Jag hade en hög bananer som såg lite ledsna ut. Ibland äter ungarna bananer på längden och tvären och ibland blir dom liggande.
Så idag blev dom nedpetade i en kaksmet.
 Kakan blev riktigt god!
Fort gick det att veva ihop den och sen skötte den sig fint i ugnen.
 När ugnen ändå var varm, slängde jag in lite korv.
Det blir gott, när man moffar i lite ditten och datten.
Stora dottern som jag inte sett på hela veckan, dök upp från sitt jobb med den Halloweenfestival
som just nu hålls i stan.
Hon var rätt slut. Det har varit mycket spring och rätt stort ansvar. Men roligt.
I morgon är sista dagen som avsluts med fest för alla inblandade.
Lite orolig blir ju mamma då. ;-)
Men samtidigt är hon så väl unt att ha lite roligt. Som hon pluggar, vardag sm helg.
Det är lite ovanligt tror jag att föräldrar säger "bra" när en ungdom berättar att hon inte läst något skolrelaterat på hela höstlovsveckan.
Inte klokt att hon är 18!
Samtidigt som hon varit det så länge...
Jag har varnat henne för "piller" i drinkarna. Håll i det du dricker och har du ställ ifrån dig det - drick det inte.

Vi har ju varit så förskonade. Haft lugna tonåringar.
Lite bekvämt! ;-)
Men jag är så glad över att båda hållit sig i skinnet tills dom fyllt 18. Så mycket mognare än om man dräller runt ute när man är 15.
Det är bara att vänja sig.
Och det inse att det lär blir en heeeelt annan resa när det yngre böjar röra på sig.
Vi har redan konstaterat att Minime och hennes kusin, den äldsta av syskonen, inte ska ut och festa tillsammans.
Någonsin.
Det kommer inte att bli bra. DE kommer att ha kul. Vi föräldrar. Inte.
Nåja, vi hoppas att det är runt en 20 år tills dess!!
Det är det nog.
Alldeles säkert.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar