Här är Julen!

Hur glada blev vi inte när det plötsligt började snöa på juldagen! Lite sent, men va fasen! Snö!             

Det låg så vackert och glittrade på kvällen och hela dagen efter. 

Man blir ju helt lyrisk av lite snö! :-)  Och bättre att det kom snö precis vid julafton och inte veckorna efter. Kommer det snö då är det bonus.

Men, sen regnade det ju bort förstås. Eller, det blåste bort. Jösses vilken storm det har varit ett par dygn. 
Jag var rätt orolig natten till måndag att alla sjuka granar som finns längs vägen härifrån skulle ha lagt sig över vägen på morgonen när jag skulle ut och åka. (Granbarkborren har haft fest på lera områden, så det finns mängder av granar som inte mår så jättebra..)
Jag har ju inte varit ledig mer än fyra dagar, men snacka om chock när jag vaknade av klockan i måndags morse.

Usch.

Och mörkt var det. Jag åkte iväg strax efter 7 för att jag behövde åka till kontoret för ovanlighetens skull. 
Det var bäckmörkt, men inga nerfallna träd, som tur var. 
Och jag var inte helt ensam, vi var en 3-4 bilar som åkte från området och grannområdet, vilket kändes bra. 

Både att jag inte var ensam som var uppe så tidigt men också att vi var ett följe som åkte i mörkret.

Största oron är ju älg, rådjur och annat som kan få för sig att hoppa ut framför bilen. 

Men sen är det faktiskt mysigt att se att vi är några som faktiskt bor här ute i arbetsför ålder! :-)

Anledningen till kontorsdagen var att jag behövde hämtade lite grejer som kommit till mig och som ska skickas ut i början av året och fysiska saker måste hämtas handgripligt, även om vi blivit ombedda att inte åka till kontoret.

Det var nästan bara jag i huset så det kändes inte som någon större risk.

Jag träffade på två kollegor på avstånd, vi vinkade i korridoren och Jag lämnade grejer i receptionen, i övrigt var huset tomt och tyst. 

Nu fick jag användning för min julklappsväska! :-) Älskar den!

Jag älskar ju väskor generellt, men jag blir mer och mer förtjust i att ha en stor väska där "allt" ryms, inklusive extra skor och en kofta och sen har jag en liten handväska för annat smått, som telefon och nycklar. 

Den här väskan är fantastisk. Lätt och inte så stor, men när man öppnar den får man plats för nästan hela bohaget! :-)
Nu fick jag plats med allt jag behövde hämta på kontoret. Jag får plats med hela jobbet i den faktiskt! :-)

Stora dottern fick en lika stor och hon är fantastisk på att packa. Hon kan bokstavligen få ner en veckas kläder i en sådan väska! Hon har tom åkt utomlands i 2 veckor med bara ett litet handbagage. Det blir så när man vande sig som rätt liten att bo varannan vecka. :-)

Minime fick samma fast liten, jättesöt! 

Jag är lite sugen på att beställa en sådan åt mig när jag fyller år! :-) Det finns matchande munskydd! :-D

En liten chock var det också att vara " i stan" när man varit på landet så pass länge. När vi är här, så glömmer vi nästan bort att det är en pandemi. Jag har inte orkat titta på nyheterna på ett tag, utan sträck tittat serier och läst böcker. 
Och då känns det som att allt är som vanligt ute i världen, vilket det ju inte alls är. 

När jag ändå var ute och åkte, passade jag på att handla nyårsmaten. I butik, vilket inte var igår... 

Men, jag åkte till den största butiken jag kunde hitta, för det känns bättre med ytor än att trängas i en liten butik här ute på landet. 

För - folk har fortfarande inte fattat vad 1,5 meter är! Det är inte klokt!

Jag har munskydd och är noga med avståndet. Med munskydd på, håller folk bättre avstånd än om man är utan, men trots det får man hålla koll på folk. Jag ställer alltid kundvagnen strategiskt så att folk måste gå runt mig, annars står folk och flåsar en i nacken. 

Jag har svårt att förstå att folk tycker att det är pinsamt och fult att ha munskydd? Eller att det är jobbigt och man får inte luft...

Nähe. Man är inte snygg när man ligger på IVA med syrgas och det är troligen ännu jobbigare att andas.

Larv.

Det går jättebra och kan vara snyggt samtidigt! :-) 5 lager inklusive filter har detta snygga skydd! :-)

Det räckte gott och väl med en dag i röran för att jag ska längta ut till landet igen så att det gör ont!

Men, nu är blir det inga fler äventyr innan det är dags att börja jobba igen en bit in i januari. 

Jag har redan ångest över tanken att återvända till stan och inte kunna tassa ner och göra min morgonyoga framför öppna spisen. 

Det är så tokmysigt!

Jag jobbar onsdagen med, men har sen semester från nyårsafton och första veckan på året vilket ska bli så skönt!

Skolan ska börja den 7 januari, men vi får se hur det går med det. Det känns ju inte  som att smittspridningen är speciellt mycket lägre än.

Det bästa hade varit att stänga ner så mycket som möjligt i januari och låta sjukhusen komma i kapp och kanske hinna andas lite. 

Nåja, än tänker jag inte på det. 

Barnen fick ett skitroligt spel i julklapp av grannarna. När man väl börjar spela kan man inte sluta! :-)

Det är lite lustigt, för jag brukar alltid slänga ut julen på nyårsdagen. Ibland brukar jag börja plocka lite redan innan, men alltid på nyårsdagen. 

Då åker allt ut och huset städas och tulpaner köps in. 

Men inte nu och inte här på landet. Det kommer att få vara kvar till 13 helgen nu är tanken.

Däremot så åker det lilla vi har i stan ner i lådor nästa gång vi åker dit. 

Julen är inte där. 
Julen är här! :-)

jul och lite puls.

Så är julen då här. Julefriden. 

På uppesittarkvällen njöt vi av lite glögg och filmen Tomten är far till alla barnen. Den ska bara ses. :-) 

Jag nöp mig i armen på morgonen över att sitta vid brasan när alla andra sov. Hyacinten doftar juvligt, granen glittrar...och trots att jag även jobbade, så hade jullugnet och känslan landat.

Det blir inte jul utan hyacintdoft..

En av de stora anledningen till att min stressnivå är låg är ju att barnen är lediga. Så är det ju alltid, men ännu mer i år.

Det har tickat en stressklocka i bakhuvudet hela hösten när barnen varit i skolan...

Corona har dragit över och många har varit sjuka.

Det har kommit närmare och närmare. 

Det var så skönt när Lilleman väl gick över på distansstudier..

Dock gällde det inte Minime, men även hon stannade hemma sista skolveckan.

Hon har rätt många år på sig att plugga...

Men att inte ha den smittvägen in har varit oerhört skönt. 

Fördelen med att jobba hemma är ju att man kan multitaska.:-) 

Saker kan puttra på spis och i ugn under tiden...

Vi försöker också röra på oss, trots att regnet står som spön i backen! 

I början av veckan följde stora dottern med och jädrar vad blöta vi var innan vi var hemma! Men så skönt det var ändå. 

Det bara klafsade i skorna...

Ett par dagar innan julafton dyker alla julklappar upp under granen.

100% inköpta på nätet. 

Jag har svårt att förstå hur man väljer att trängas i butiker. 

Mysigt.

Det var så skönt att julpyssla, pynta och laga mat och veta att vi ska vara här hela helgen. Enda riktigt tråkiga är ju att inte äldsta sonen med familj skulle instsllera sig i gästhuset som vi planerade i höstas.

När vi vaknade på julafton var det -2 grader och frost! 

Så vackert! 

Efter frukoste åkte vi till äldsta sonen för att lämna av lite klappar. Stora dottern och jag i en bil, hennes sambo i en och maken och de två yngsta i en. Anledningen var att vi skulle uträtta lite olika saker på hemvägen.

Halvvägs ut när vi kom upp på en ås, låg det en vit dimma över en sjö- det var galet vackert.

Sen säger dottern "men titta! Det är moln i två lager!" Då låg en vit dimma från marken och någon meter upp. Sen ännu lite högre upp låg ett grått moln, märkligt men vackert. Och plötsligt känner jag att det luktar brandrök. 

När vi sen svänger höger i en kurva mötte vi en vit vägg. Dottern slänger sig på bromsen och jag drar på varningsblinkersen. 

Sen sitter vi där och tittar på väggen och varandra. "Vad är det här?"...

Vi ser verkligen ingenting, inte ens fronten på bilen! 

Jag ser lite av kanten på vägen där det löpte ett lågt räcke, så vi rullar sakta framåt längs räcket.

Svärsonen som låg lite före oss ringer. Han hade precis kommit ur rökmolnet och ber oss vara ytterst försiktiga, han berättar också att vi kommer att möta tre bilar.( hittils hade det varit väldigt lite trafik) jag ringer maken som ligger direkt bakom oss och står och funderar på att vända. Men när han hör att svärsonen är igenom och att vi ser att röken lättar lite så rullar dom vidare också.

Han hade fått en flasch från polisen att det är en soptipp i närheten som brinner. Kylan gör att röken bokstavligen lägger sig längs backen. 

Efter några hundra meter lättar röken och vi möter ett par bilar med varningsblinkers.

Plötsligt var röken borta och vi kunde se väggen bakom oss. 

Vi fick lite puls kan man säga. 

Men, sen åkte vi och tomtade! 

Barnbarnet blir lite fundersam varje gång vi dyker upp, men inte kommer in.

Men, det gick att öppna julklappar i hallen också! :-) 

Sen åkte vi hemåt igen...

Vi åt julmat tills magen stod i alla fyra hörn. 

Så gott i år då man inte ätit flera julbord sen innan! 

Och julklappsutdelning. 

Jag, stora dottern och de två yngsta fick "snuggles"..:-) 

Stora, mjuka "tröjor" med huva som går över knäna. Så varma! 

Underbart! 

Vi körde digital klappöppning med stora sonen och familj. Det gick ju jättebra. 

Vi körde en digital stund med andra släktingar också. 

Jag hade önskat mig Keplers nya bok.

Och dagarna innan julafton dog vår kaffebryggare så en ny sån fick jag. 

Och alla vi tre kvinnor fick väskor med namn på. Perfekta för oss som bor på två ställen och alltid har en väska packad. :-) 

En fin kväll helt enkelt.

Idag njuter vi av alla rester i kylen och lugnet. 

Jag har ätit julgodis så att jag mår illa. 

Från i morgon är det 100% sockerfritt igen. 

Jag har gett mig en vecka "ät vad du vill", men nu är det slut på det. 

Framåt kvälken fick vi lite snö! 

Härligt! 

Nu ska jag njuta ett par dagar till och göra så lite som möjligt.

Dan före dan före dan...

Nu börjar man ju känna av lite julstämning. Vi jobbar på det kan man säga. :-) 
Jag har hört att många tappat lusten att fira jul i år, men så känner inte jag. För en gångs skull kan vi fira jul på landet, vilket jag längtat efter så länge. 
Förra året åkte vi ju ut på julaftons kvällen och det var ljuvligt att få vakna här på juldagen och sen ha helgen här ute. 
Och att nu vara här redan innan jul är härligt. 
Det går liksom inte att beskriva. När man går ut på kvällen och det är alldeles mörkt och tyst. 
Kall och klar luft. Det känns som att det går att andas här som jag inte gör någon annan stans. 

Och detta skitår, vill jag fira jul med dunder och brak! Det hade varit 100% om alla kunde vara här.. Tyvärr blir det inte så. :-(

Vi har köpt en riktigt piff & puff julgran! En Kungsgran som är jättefin! 

Och även ute har vi en, lite tunnare, med otrolig fina lampor.  Jag gillar färgade lampor, vilket kanske märks. 

Vi har lite tomtar här och där...

I slutet av förra veckan hade vi Julfika på jobbet, på distans! Alla hade tomteluvor eller liknande utstyrsel och så hade alla en julmust man gillade eller en julöl. 
Och så tjattrade vi en timme om lite allt möjligt. 

Vi brukar ha en massa julbus på jobbet, tävlingar och pyssel, vilket brukar vara jätteroligt. Man får liksom stämning av sånt med. :-) I år blev det ju inget sådant förstås.

Men, men... 

Jag och Lilleman tog en vända upp till stan i slutet av veckan och tog emot en stor laddning mat från Mathem. På vägen ut passade jag på att gå in på trädgårdsbutiken som ligger halvvägs ut. 

Den var i stort sett tom och jag plockade två julstjärnor och två hyacinter och var klar på 5 minuter. 

Det blir ingen jul utan hyacinter!

Lite sol har vi sett i helgen otroligt nog. Jag passade på att elda lite och städa ute. 

Det blir lätt rörigt när det blir så fort mörkt. 

Man ställer ifrån sig grejer och ska fixa det "sen"...och vips är det mörkt. 

Jag lägger också alltid granris vid trappan till jul, så jag klippte lite sånt. 

Julgodis har vi också hunnit med att fixa, bland annat Pepparkakor med skumtomtar i mitten. 

Det blev också Rocky road, mintchoklad och fudge. 

Jag har också gjort Jansons frestelse. Det är såå gott! Mums! Mycket grädde ska det vara. :-)

I veckan ska jag göra köttbullar och dagen innan jul, ska skinkan in i ugnen. Jag gör alltid den så att man får en redig skinkmacka vid uppesittarkvällen. 

Vi bli ju lilla familjen på jul i år, men vi gillar ju mat, så allt ska finnas ändå. :-) Julmat ska man moffa i flera dagar. 

På förmiddagen ska vi åka och lämna julklappar till barnbarnet och sen kopplar vi upp oss på kvällen och äter middag med dem, då de valt att fira själva av bland annat coronaanledning.

Vi fyra har varit bara vi fyra i nästan tre veckor när det är jul.
Stora dottern jobbar på laboratorium och dom spritar och ytdesinficerar hela dagarna, plus att alla där haft munskydd under arbetsdagen ett par veckor. Hon jobbar också mycket ensam i ett rum och har dessutom varit ledig för att göra en sista tenta i slutet av förra veckan, så vid jul har hon knappt träffat någon annan än sambon på 10 -11 dagar.

Sambo jobbar och bor här ute på landet och kör mycket grävmaskin och gör markarbete, ensam. Så han träffar nästan inga människor. Senaste månaden har dom undvikit butiker och handlat på nätet. 

Så att vi firar jul hop bör vara safe. 

Det hänger ju inte ihop med hur nära släkt man är, utan hur många kontakter man har runt sig varje dag, hur riskfullt det är att träffas. 

Nu håller vi tummarna för att vi vaknar friska på julafton. 

Men, innan dess är det tre arbetsdagar kvar. Och jag har massor med jobb... *svettas*

Det har som inte lugnat sig alls utan jag har haft mer jobb än någonsin senaste veckorna, då jag ingått i en projektgrupp för ett jätteprojekt. 

Ett som vi blev utplockade till i höstas för att dra igång och slutföra på inte alls många veckor.

Och det gick. Men som vi slitit. Och jag är den som slitit mins innan det hela drog igång. Jag har mer jobb nu efteråt och så kommer det att vara en bit in i januari antar jag. 

Mycket problemlösning.

Iofs roligare än att ha för lite att göra, men förra veckan var hopplös. Jag var så slut i huvudet på fredagen och hade svårt att koppla bort det för en gångs skull. 

Som tur är så har jag gjort mycket i helgen som jag varit tvungen att koncentrerar mig på, då går det inte att tänka på jobb. 

Sen måste all ekonomi vara i ordning, med granskade och attesterade fakturor innan nyår.

Vi har sista rättningarna den 7 januari, sen stänger året, men då har jag semester, så allt ska vara klart vid nyår är tanken. 

Troligen måste jag jobba lite på en av dessa semesterdagar, med just fakturor.

Nu har många gått på semester, så det är troligen lite lugnare, men jag räknar men måndagen var lätt hysterisk.

Jag hoppas på en lugnare tisdag och onsdag.

Sen är det inte dumt att jobba till en spraksnde brasa. 

Upploppet...

I lördags var jag uppe med tuppen för att åka och handla.

Coop öppnar 7 och då var jag där! :-)

Vi handlar ju allt på nätet. Verkligen allt, men ibland behöver man lite specialgrejer, ett visst märke eller nåt speciellt glutenfritt osv som finns på nätet, men gör att man skulle behöva beställa från två olika butiker. 

Så med jämna mellanrum åker jag jättetidigt eller precis innan de stänger för att fiska upp specialgrejerna och som nu- för att panta! 

Tidigt är bättre för då har man precis städat och luften innehåller färre aerosoler. 

Så det innebär upp med tuppen en lördag. :-)

Det var ovanligt mycket folk ( samma antal hade man ju tidigare tyckt var folktomt) så det tog sin lilla stund ändå. 

Det blir en del väntande när man ska hålla avstånd..

Helgen har varit precis lika grå och mörk som november och december varit hittills. Suck.

Jag försöker ju ta mig ut varje dag även om det är grått och har varit ute varje dag i veckan. 

Änderna blir verkligen sura när man inte matar dem..:-) 

Vi har även bakat peppisar igen. Dock var ett barn ansvarig för ugnen och det blev lite bränt..:-) 

Och man hinner med lite möten även i dessa tider och den här bingobrickan som snurrar på nätet är otroligt rolig! Man får bingo varje dag! :-) 
Under måndagen fick man nog alla rutor kryssade fort. Vi hade jätte stora problem med alla program och Teams som vi har alla möten i var helgalet. 

Man blev utslängd, kom inte in och när man kom in var vyn helt annan än man ska ha. Heltokigt!

Det är oerhört mörkt nu och man hinner knappt se att det blir lite ljust. Det är liksom en pyttestund. 

I helgen satt 14 åringen uppe och spelade och somnade väl framåt 02.. sen sov han till 14 isch..och säger lite förvånat att det ju varit mörkt ett helt dygn! :-)

Man får tända mycket ljus och njuta av det. 

Luciahelg och tredje advent firades med pepparkaksglass. Jösses så gott! 

Söta lucior. Jag är så förtjust i små figurer. :-) Jag har länge haft en tanke på att bygga något litet med figurer ute i trädgården men inte hittar rätt figurer. 

Helgen var så grå och disig. Vi gick en långpromenad på söndagen och det kändes som att gå i ett moln.

Vi var rätt blöta när vi kom hem men det var då skönt. 

Och magiskt vi havet. 

Spegelblankt. Tyst. Ljuvligt. 
Vi är så otroligt tacksamma över att kunna gå ut och titta över havet och bara suga i oss syre och energi, i denna helt galna tid.

Helt magiskt.

Nu harvar vi runt med sista veckorna innan jul. En hel del jobb och möten ändå - och också havererade program!

Plötsligt fungerade inte outlook eller teams... Och då blir man lite ställd. :-) Men nu är alla så vana vid att det kommer ett sms med "jag kommer inte in någonstans, börja så dyker jag upp så fort jag kan"...

Det som tidigare var bilköer eller inställda tåg är nu bråkande program! :-)

Men det känns ändå som att det är på upploppet nu. Många jobbar sista veckan, jag jobbar ju hela julen så jag är inte så stressad. :-)

Men - däremot ska ju julen förberedas! 

Vi har en låååång lista på mat som ligger och skvalpar på Mathem och ska bara trycka på knappen, när dom släpper nya leveranstider till helgen. 

En snygg gran ska köpas. Iom att vi är på landet denna jul, kan vi ha en riktigt gran. 

Det kan vi ju ha i radhuset också, men då blir problemet vad vi ska göra av den efteråt. 

På landet, öppnar vi dörren och slänger den på vårens brasa. Klart. 

Så det ser jag fram emot att kunna ta in den till helgen. Bara doften av den! *mmmmm*

Sen när vi meckat med det, så ska det fixas julgodis och julmat.

Jag ska göra egen jansson i år, då jag har tid för en gångs skull och sen skinka och köttbullar förstås.

Stora dottern vill vara med och göra köttbullar i år. 

Hon och sambon går in i frivillig karantän om ett par dagar för att kunna vara med oss på jul. Vi tänker att om alla har en stenhård karantän från fredag och är helt friska hela tiden, så har vi gjort allt vi kan. 

Fjorton dagar är ju egentligen det bästa, men FHM rekommendationer är ju sju dagar. 

Man får ta en dag i taget. 

Vi kommer att koppla upp oss mot äldsta sonen med familj och fira digitalt efter att vi varit där och "tomtat" på julaftons morgon, utomhus. 

Dom jobbar båda ända till den 23:e och träffar på rätt mycket folk så dom har själva valt att fira helt själv, för att dom inte har en schans att vara karantän innan. 

Det blir bra.

Nu har jag verkligen vant mig vid att jobba hemma. Det är så najs! :-)

Jag är en hemmakatt av rang och det blir bara värre känner jag. Att behöva fixa till sig känns jobbigt! :-)

Häromdagen när jag slutat jobba och gick en våning ner för att "gå hem" stannade jag till i trappan och blev bara varm i hela magen när jag kikade in i vardagsrummet som nu har rätt möbler. 

Det är så mysigt att sätta sig i en av stolarna och dra upp en filt till hakan och bara mysa.

Att tassa runt i tofflor och kopp kaffe första timmarna på dagen är magiskt även om man jobbar samtidigt.

Jag känner mig lite udda där faktiskt. Många hatar det och känner att dom tappar fart och måste få vara på ett kontor med kollegor för att få energi. 

Det behöver inte jag. 

Sen är det ju så att kvalitén på jobbet säker blir lite sämre, då man inte överhör saker, träffar folk i korridoren och pratar igenom uppgifter osv. 

Men man vänjer sig verkligen. Vid det mesta. 

Bita ihop!

Usch. Nu är det inte kul. Jag vet inte riktigt när man såg solen senast. Det är så mörkt och grått. Det är svårt att veta om det är morgon eller kväll. 

Jag såg en person som gått i pension utrycka hur trött hen är på mörkret och jag kan ju säga att hade jag gått i pension, hade jag inte ens gått upp ur sängen nu! Jag hade sovit så många timmar det bara går och legat kvar för att läsa eller titta på film. Jag hade banne mig inte ens klätt på mig! :-)

Det känns som att man är precis mitt i uppförsbacken och har den där sista biten kvar när hela kroppen skriker av mjölksyra. 

Det märks också att alla är trötta på ett lite annat sätt i år. Det ligger hela tiden en liten stressmotor och surrar långt inne i en. 

Även om man är frisk, jobbar på distans, vet att smittorisken är rätt låg, så ligger stressen där och surrar. 

För nu blir fler och fler sjuka. Det kommer närmare och närmare. 

Skönt med ännu lite mer skärpta restriktioner som jag hoppas hjälper, men jag hade gärna sett att även högstadiet gick på distans de här sista två veckorna och mellanstadiet kunde ha gått på ledigt en vecka tidigare, det gör varken till eller från för betygen. 

Nu bestämde sig vår rektor att göra så med åk 8 och 9 vilket är fantastiskt skönt. Man har faktiskt bara gått och väntat på att han ska bli sjuk. 

Flera vändor sista veckorna har han haft ont i halsen och sprayat mängder med cold zyme och vilat och så har det gått över. 

Men man hinner ju få lite puls varje gång. 
Nu har flera i personalen kroknat i bekräftad Corona och då känns det ju inte kul att skicka dit barnen. 

Och det har känts lite som att man bara gett upp, för det går inte att hålla avstånd eller andra restriktioner. 

Så nu gick nog luften ur många när beslutet väl kom. 

Minime är hemma den här veckan och är lite hostig, hon har ju sin astma som spökar ibland. 

Men, just nu tar man ju inga som helst risker så hellre ett par dagar extra. Och sen är det ju en vecka kvar där dom inte gör något vettigt alls. Jag tror tom att betygen skulle delas ut på måndag. 

Nåja, man får ta en dag i taget. 

Jag jobbar hårt på mina 10 000 steg.  

Vi har dragit igång en hälsoutmaning på jobbet, där alla är inloggade i en app och så rör man på sig minst 30 minuter varje dag och dokumenterar det. 

Det är så kul att se alla bilder från olika ställen där man är ute och rör på sig. 

Men övrig rörelse är inte lätt, men vi har varit ute på kvällspromenader nästan varje kväll för att få ihop stegen och få luft. Ljus får man ju inte när man än går.

Nu går vi i lite olika områden, för att titta på juldekorationerna. Ett hus vinner ju helt klart! :-) Och är även rätt berömt. De flesta tidningar har varit här och fotat. 

Helgen tillbringades som brukligt på landet. Det är verkligen andningshålet på ett helt annat sätt i dag. Det känns som att luften är klarare och renare där. Här känns det som att luften är full av virus! :-D 

Vi tog långa promenader och myste inomhus. 

Tände andra ljuset. 

Innan vi åkte ut tog jag en promenad till vårt favoritbageri och köpte pepparkaksdeg. 

Det är ju något annat än de massproducerade som man köper i butik. Mumma!

Vi bakade ut en korv på landet och bara doften gör en ju varm inombords! 

Nästa år ska jag göra egen deg från start. Det har jag aldrig gjort, så nu är det dags! 

Vi går ju inte i butiker alls nu så långt det går att undvika och har passat på att testa lite olika nätbutiker. Ofta blir det ju coop, men nu senast testade vi Mathem vilket också funkar bra. Det finns ju lite olika varor på olika ställen. 

Allt går verkligen att köpa på nätet, man måste inte springa i butiker och det kommer vi nog aldrig att göra på samma sätt längre. 

Både jag och maken har funderat på det, att jular framöver kommer alla klappar att köpas på nätet, sen kanske man tassar iväg och köper de där sista klapparna och sätter sig någonstans och tar ett glas vin och tittar på folk.. bara för att få julkänslan. 

Men att lägga tid på att springa i butiker.. näe.

Det är lite svårt att förstå att vi är förbi andra advent. Det är nog även det som gör att det är segt nu, för man brukar ju liksom "jobba upp sig" just den här tiden. 

Vi brukar vara duktiga på att fira in julen på jobbet och det brukar vara julmingel, julluncher och julbord. Mycket god mat och mingel.

Det har ändå gjort att man piggnat på sig och fått klä upp sig fint vilket har motverkat mörkret en hel del märker man nu när det inte blir av.

Jag måste skärpa till mig och träna mer nu, det gör skillnad, det vet jag ju. Och nu när man inte gör så mycket annat, finns det ju inget alls att skylla på! 

Man får som bita ihop!

Lite folkskygg...

Det var magiskt att komma ut på landet efter att det blivit mörkt i fredags. 

Vårt lekhus ser ut som ett litet pepparkakshus med de färgglada lamporna. :-) 

Vi har massor med lampor överallt i trädgården vilket uppskattas av det som bor där permanent, för det är ju jättemörkt. 

I år bor fler än vanligt där även nu på hösten och vintern. 

Alla äldre som har ett hus är där i stället för i stan, vilket jag verkligen kan förstå. 

Hade inte vi haft skolbarn, hade vi ju inte suttit i stan mer än nödvändigt. 

Huset är så fint nu! :-)

Vi fixade även ett pepparkakshus, annars blir det ju inte jul. :-)

Det är ju så grått och tråkigt hela tiden nu och jag längtar efter snö!! 
Men på lördagen var det ändå rätt skönt. Luften var kall och klar och det liksom doftar snö. Vi tog en lång promenad till grannområdet och det var så magiskt vackert.

Svårt att gånga på bild med mobilkameran, men ljuset var som guld. 

Tre paranta damer badade och tyckte att det var riktigt varmt och skönt, när det var +6 i vattnet. Det var ju bara +2 i luften så det kändes varmt. 

Brrrr.....

Årets svanungar är stora nu, men har inte hunnit få sin helt vita skrud än. Så fin! 

Väl hemma, kröp jag upp i min härliga stol under en filt och tittade ikapp lite serier. Så najs!

Det är inte bara jag som ligger här och sover. :-) 

Det är rent tragiskt att vi inte slängt ut den fruktansvärt obekväma soffan innan! Nu är det bra och vi sitter gärna i vardagsrummet plötsligt som vi knappt varit i sen vi flyttade hit. 

Idag är det 2 december och julklappsinslagningen har påbörjats. Det är ändå lite coolt att jag köpt alla julklappar är inköpta utan att ha satt foten i en enda butik och inte heller någon postutlämning! 

Allt har kommit hem eller landat i en instabox.  

Men- nu är man trött. 

Jag jobbar alla ej lediga dagar över jul, men det är ändå "ledigt" när barnen är lediga så jag längtar till jullov ändå, trots att jag jobbar. :-)

Och dom är trötta nu. 

Det är så mörkt på morgnarna och ibland svårt att veta vad som är morgon och kväll vilket påverkar. 

Dom går ändå till och från skolan och får lite ljus och luft, men ändå. 

Man måste vara snäll med sig känner jag för att orka med det här. Och jag kan bara tänka mig alla de som inte har det så pass bra som vi.

Dvs är ensamma och isolerade. De behöver inte oroa sig över att bli smittade i lika stor grad som vi som har skolbarn som utsätts för virus hela dagarna, men i stället blir det ju grymt isolerat.

Till min stora glädje kom äntligen nya restriktioner för alla barn igår, så att dom inte ska vara i någon verksamhet om det finns Corona i familjen. Det ger andra utmaningar, men man bromsar trots allt smittspridningen. Allt annat är ju bara larv. 

Jag trivs ju med att jobba hemma, men lite folkskygg blir man ju. 

I början av veckan skulle jag ha ett snabbt möte på kontoret och det var inte direkt "wee jag ska få gå ut" utan mer "usch, jag måste klä på mig och gå ut" :-)

Det är som bekvämt att tassa runt hemma, även om jag faktiskt undviker pyjamas och mjukisbrallor. 

Jag är ju en hemma katt som älskar att vara hemma och pyssla.

Visst är jag social och gillar att var ute i vimlet, men hemma är bra! :-)

Maken är likadan. 

Så, vi funderade på att om vi inte hade haft skolutmaningen, då hade vi inte lidit speciellt av att det mesta ställs in eller skjuts fram.

Jag har många i min närhet som lider grymt av att inte kunna gå på AW, restauranger, konserter och vimla på stan.
Det behovet är väldigt litet hos mig. 

Och det är ju också tur att de yngre barnen är så pass små att dom ännu inte börjat vara ute på det viset. 

Och de äldre är så pass gamla att dom är etablerade med egna familjer och inte häller dräller ute. 

Nåja, kommer man inte ut på dagarna, så måste jag ut på kvällen. 

Nu har alla gått fullständigt bananas på utebelysning vilket är så fantastiskt fint. 

Det behöver vi verkligen. 

Det känns lite som att många grannar tävlar, eller kommit överrens om att alla nu hänger belysning på garageportar osv. 

Fantastiskt.