Fullt krig!

Alltså nu är vi less!
Och nu är det krig!!

En vecka låg barnen i klassisk influensa delux. Alla symptom man kan läsa sig till inklusive 40.7 i feber.
Nåja, dom piggnade på sig efter prick en vecka.
Minime gick till skolan.. i fyra dagar. Kroknar på fredagen, då hon ändå är "ledig" för att göra del två av astmautredningen och klassen ska iväg och åka skridskor, vilket hon inte kan vara med på..
Men- på eftermiddagen känner hon sig varm och hängig igen.
Lördag morgon gick maken och jag en PW på förmiddagen och väcker henne inte.
När vi kommer hem har hon vaknat till och mäter återigen 40,2!
Men va faen.
Jag ringer VC och vi får komma ner och ta stick i fingret och lyssna på lungorna. Men det är ju bara virus. CRP ligger på ynka 5.
Tjahapp.
Hem och bädda ner sig då..

Maken åker på herrmiddag på lördag kväll, men känner sig ruggig och kommer hem tidigt.
Vaknar på söndagen och har feber. Och hostar och hostar och hostar....
På söndag kväll toppar han 39,9.
Fint då.
Jag känner inget och Lilleman är pigg.
Tisdag eftermiddag har Lilleman en optikertid och vi möts upp i centrum. Jag kände under eftermiddagen att jag är lite ruggig och har rethosta.
När jag knatar till centrum regnar det och jag känner hur jag plötsligt fryser ända in i märgen..
Lilleman som skulle möta upp mig är inte på plats och när jag ringer honom så väcker jag honom!
"jag mår inte bra" konstaterar han och har missat larmet på telefonen.
(Han hoppade även pianolektionen dagen innan för att han inte orkade gå, när pappa inte kunde skjutsa och jag tänkte att det han är seg efter influensan och hostan som hänger kvar)
Men, han tar en Ipren och kommer ner.

Vi gör undersökningen, väljer ut nya glasögon, hämtar ut ett par paket och knatar sen hem.
När vi kommer hem är han helt slut och vi meter feber. 39,2.
*Suck*
Jag känner mig också ruggig och tempar, 35.8! Va?
Ok....
Jag fryser galet och lägger mig under täcket och en filt och plötsligt känner jag hur öronen nästan brinner och då har jag ju också 38,8
Jag tar en Ipren och kryper i säng. Sömn hjälper alltid.

Men - maken hostar lungorna ur sig hela natten, Lilleman hostar, Minime hostar, Lilleman är uppe och tar mer Ipren och maken hostar.
Så när klockan ringer 7, då är jag helt död.
Febern har gått ner och jag ligger strax under 38, men det är ju bara att sjukanmäla sig och bädda ner sig i soffan.
Efter en stund kommer Lilleman som är helt snurrig och har fortfarande 39.

 Sen kommer Minime som har rätt hög feber men är ganska pigg.
Och här ligger vi hela onsdagen. På rad.

Jag hade tänkt hålla ett öga på mailen, men fick order av chefen att stänga av den och sova.
Sova gick inte så bra, så jag la mig och läste ut en bok.
Fixaren.
Och hittade en ny författare! :-) Den var riktigt bra så jag smög in på Adlibris och hittade två nyare böcker av henne, som fanns som rea pocket. Dom råkade klickas hem! :-D
Det var ju faktiskt lite synd om mig juh!

Vi låg här och jäste hela dagen.
Maken, åkte till VC för att ta en titt i halsen och stick i fingret. Men, han har ju också bara virus och en helt sönderhostad hals och stämband.
Så han ordinerades total tystnad och isglass.

Jag gav upp om att få hyfsad sömn på våning tre, utan hämtade ner allt mitt och bäddade soffan.
Där sov jag sen som en prinsessa i natt. :-)

Jag vaknade i stort sett feberfri. Weee! Min paradgren är att sova bort baciller.
Efter en dusch och en kopp kaffe, loggade jag på och började jobba.

 Jag hade ett möte idag, som gick bra utan mig och som jag sedan bara kunde fortsätta jobba med när de som var med återkopplade besluten.

Det är inte dumt att kunna utföra det mesta av jobbet i soffan, med datorn i knät och telefonen till hands.
Inte lika lätt om man jobbar i butik eller i sjukvården...eller tja, många andra jobb. Det är vi kontorsråttor som har det bra på så sätt.

Jag var dock tvungen att åka och inhandla lite nödvändigheter till sjukstugan. Makens hals är som sagt helt uppriven, så allt han drömde om var isglass och vaniljglass.
Så jag fyllde frysen med olika sorter.

 Dock är jag ju inte så förtjust i att fylla dem med socker, så jag fyllde även på med Actimel.

Bra magbakterier är nödvändigt nu.
Vi fyller ju även på med lite specialgrejer som är högoktaniga av vitaminer.

Och - vi kan ju inte hålla på såhär. Dags för tunga artilleriet.
Citron och ingefära, blir ingefära shots.

 Man kan ju köpa sådana färdiga. Literpriset är som guld ungefär. Jättedyra små rackare..

Nu kokade jag egen, på vatten, citron och ingefära..

 I med lite honung på slutet...

 Och så tappa upp på flaska.
Nu jäklar! :-)

Jag dricker ju inte så mycket te, men maken hinkar rätt många liter och nu boostar vi där också.
Till slut kanske det växer ingefära ur öronen på oss.

Man blir ju lite desperat till slut när det inte ger sig.

Läget är ju inte lika uppgivet som när barnen är små och man inte sover alls och är jätteorolig över den höga febern.
Nu kan dom ju berätta hur dom mår, dom har varit relativt pigga ändå och dom sover ju mer än när dom är friska.
Det är ju mer att det blir väldigt många dagar dom inte är i skolan. Och i den här åldern missar dom massor av att vara borta.
Lilleman är helt förstörd över att han som behövt skräpa till sig efter höstens inte helt bra betyg, nu kommer efter..
Men, han har ändå orkat göra lite uppgifter som han fått mailat till sig.
Idag hade dom matteprov på morgonen och var inne på att peta i sig en Ipren och gå och skriva provet och sen gå hem.
Han får göra som han vill, han är ju ändå 13 år, så jag kände att han skulle ställa klockan, vakna och känna efter...
Men, han hade strax under 38 när han gick och la sig, så jag förstod ju att oddsen var låga.
Men jag förstår hans frustration.
Minime är lite mer chill, men hon har velat gå till skolan flera dagar nu.
I onsdags lovade jag att hon fick ställa klockan och orkade hon gå upp när den ringde, så var det bara att trava iväg.
Jag trodde inte det, för hon låg strax under 38 . Och klockan hade ringt, men hon väcktes 11:30. :-)
Och då nästan feberfri, men fortfarande i torsdags hade hon strax under 38. Sååå segt.

Idag var jag själv uppe och kände att jag var mitt normala jag.
Jag väckte Minime som var feberfri, men otroligt trött, så vi körde en dag till. Det känns som en dag hit eller dit.
Och man blir ju trött av att ha feber så länge och inte riktigt ha någon matlust.
Lilleman kikade jag in på, men lät honom sova.

Jag tassade iväg till jobbet så tidigt jag kunde, för att kunna jobba undan och sen ha ett viktigt möte.
Så skönt att inte behöva delegera bort det, utan kunna hålla det som tänkt.
Som projektledare vill man ju vara på plats.

Väl hemma igen var båda barnen uppe men maken lika rutten som tidigare.
Nu är barnen feberfria och jag hoppa satt det håller i sig.

Nu får det vara nog.
Jag har tvingat i både maken och barnen ingefäradrycken och funkar inte det får dom börja dricka handsprit! :-D


Nu är det helg och jag är träningssugen som sjutton.
Men, jag känner att jag ska ge kroppen ett dygn till, förutom lite yoga i kväll.
Sen hoppas jag kunna hjälpa äldsta sonen med att flytta under lördagen.

Man brukar ju säga att den friska har många önskningar och den sjuka bara en. Och jösses så jag önskar att vi kan köra resen av våren bacillfria! :-)