Första riktiga veckan.

 Wiho! Vi har klarat första riktiga veckan! :-)
Och det har gått bra. Jag var lite orolig över att få upp barnen ur sängen på morgnarna med tanke på att de ju vänt dygnet rätt rejält över lovet.
Och dom har ju inte direkt hoppat ur säng, men ändå tagit det med lite jämnmod.
Lilleman var taggad, för han har nämligen fått nyckel och larmkod! Så nu kan han gå hem själv.
Det har varit stort för honom - och hans far! :-)
Ok, för mig med, men jag är ju lite mer van. För mig är det ju mer skönt för att det finns lite fler alternativ på hämtning!
Ibland kör det ju ihop sig och att veta att dom faktiskt kan gå hem är en otroligt skön känsla.
Han gick hem helt själv i onsdags första gången. Och otur hade han med att det ju var värsta stormen!
Det blåste så pass att han till och med blåste omkull!
Men det gick bra och han var stolt som en tupp.
Dagen efter jobbade jag sent och maken kunde inte hämta för även han fastnade i ett möte. Då messade jag Lilleman och frågade om han kunde tänka sig att ta Minime med sig hem vilket han gick med på.
Så, då gick dom hem båda och jag kunde jobba på. :-) Hur skönt är inte det?

Sakta men säkert så slussad dom nu in i att klara sig själva lite. Lileman är nog klar med fritids nu så snart säger jag upp platsen.
Den enda som blir lite meckigt är ju sommarlovet, men det får lösa sig. Vi har ju sån tur båda att vi kan jobba hemifrån och även ha honom med oss.
Det är troligen bara ett år kvar för Minime också.
Skönt känns det i alla fall att ha nått denna milstolpe.

Jag har klarat första veckan av mina mål bra.
Inte dricka kaffe på jobbet. Jag invigde nya muggen och lite gott te. Och på hela veckan, har jag bara druckit två koppar kaffe. Vilket ju är otroligt lite mot vad jag brukar!

 Och, denna vecka har jag även hoppat igång min matapp.
Jag har ju till och ifrån loggat mat i en app för att se hur jag äter. Ofta äter jag ju för stora portioner för att det ska vara bra.
I början känns det meckigt att väga maten och knappa in den, men sen när jag ser kalorier osv så blir det ju en sport att försöka äta äta så mycket som möjligt, på så få kalorier som möjligt.
Det blir mycket grönt! :-)
Och det går jättebra! Jag har inte ätit socker på 13 dagar, jag har tränat i någon form nästan varje dag och idag, har jag ätit frukost, lunch, middag och tre mellanmål och har ändå inte ätit mer än drygt 900 kalorier!
Och jag är mätt!

Så det här ska väl gå bra! :-)
Mest jobbar jag ju på att bli av med sockersuget. Sen vill jag få tillbaks min kondition och jag vill bli stark i kroppen.
Sen, behöver jag gå ner ett antal kilon. Faktiskt. Men det är inte prio ett.

Veckan har varit löjligt händelserik och känns som två! Jag har varit dagvill och liksom känt saker som hände i tisdags hände förra veckan.
Snurrigt!
Nu var ju alla tillbaks på jobbet vilket innebär att "allt" ska göras, fixa och koordineras.
Jag hade bland annat en fakturagrej som fick pulsen att gå upp lite extra.
Sånt jag trodde var under kontroll, men jag hade fått svar från fel person, som inte bemödade sig att säga att jag borde pratat med någon annan.
Som tur är dubbelkollade jag med en kontaktperson och fick veta att det inte alls var under kontroll.
Tvärsom!
Så det blev några timmar innan vi fick rätsida på det. Det värsta som kunde hänt var att sju personer skulle fått tälta i stället för bo på hotell! :-)
Men, det löste sig. Nu måste jag dubbeldubbelkolla att allt är ok igen på måndag.
Jag blir så trött på att man inte kan lämna något ifrån sig och lita på att saker blir gjorda utan måste dubbelkolla hela tiden.
Nåja.
Skönt var det att komma till fredagen. Den 13:e. :-)

Vi samlade ihop oss och åkte till landet. Det stormade ju som sagt i början av veckan och jag ville se att allt stod kvar.
Vi kom ju ut när det var mörkt, så vi har inte hunnit kolla runt, men det vi såg att det rasat en mängd trän längs vägen som låg uppsågade.
Tur att det finns bofasta här ute som fixat, annars hade vi fått vända.

Och det måste ha blåst rejält, för vår kamin ryker in! Det känns som att någon tagit i den och dragit uppåt, vilket ju inte är möjligt.
Så, nu har jag mailat sotaren som får komma och sota och i morgon får vi åka via den butik som en gång installerade kaminen och höra vad som måste göras.
Tur att det inte är så kallt nu.
Vi har så kallade "brödrostar" dvs element som vi har som stödvärme. Nu drog jag upp dem och det blev ganska fort varmt.
Det funkar ju jättebra, men det är ju mysigt att elda! :-)
Så det får bli en snabb visit här ute denna gång. Ändå skönt att ha varit här och kikat.