Pepparkakor på längden och tvären.

Lata lördag.
En sån där lördag när jag tassar runt i mjukisbrallor. Det är så skönt ibland.
Att  hinna i kapp med tvätthögarna. Nåja, nästan. Det lär bli lite vikandet till söndagsfrukosten.
Men ändå.
Lilleman blev hämtad av en kompis för att ha en lekdag.
Nya gubbar i deras dataspel kräver det. ;-)
Jag passade på att åka och storhandla. Minime hängde på och såg till att vi inte glömde något på listan.

När vi kom hem satte vi igång med pepparkaksbaket.
Nu är Minime riktigt duktig. Det enda jag behövde göra var att grädda dem.
Storasyrran dök upp när det var dags för dekoreranandet.
Det är ju så kul!
Även om själva peppisarna nästan blir för söta för att äta. Men huvudsaken att det doftar peppisar och ungarna har kul!

 Minime gick all in kan man säga...:-)

 Ja, även jag och stora dottern...

 Minime tappade en hel bricka i golvet och massor gick sönder....så då fick vi vara lite kreativa! ;-)

När Lilleman kom hem, ville han också baka.
Så, det var bara att ta fram nästa deg, alla formar och grejer igen.

Nu tror jag att vi har fyllt bakbehovet för ett tag.
Något julgodis blir det nog inte.
Det är mest bara kladdigt och ingen äter det.

Men det är skönt, för jag är inte ett dugg "julstressad" som många andra. I år har jag legat i fas och orkat ligga steget före, sådär som jag gör, när jag mår bra och har koll.
Saker har liksom ramlat på plats senaste tiden på ett sätt som gör att det rullar på.
Hinner jag inte med, så får jag skylla mig själv liksom, för då har jag prioriterat fel.

Nu är det bara två arbetsveckor kvar. Och inga större grejer. Mest planeringsmöten för sånt som ska lira direkt i januari.
Så mycket roligt att se fram emot.
Det är snart dags att summera året!
Wow, det blir inte lätt.
Men, nästa år kommer ändå att bli ett år att minnas. Det känner jag på mig redan nu.