Semester, på semestern.

Vi vaknade till rätt bra väder i morse. Snabbt som attan var vi ute och fixade..(Nåja, en sanning med modifikation...vi är ju inte vakna i arla gryning direkt. Har vi ätit frukost när klockan är 10 har vi gjort det bra!)
Maken hann snickra lite och jag hann skruva ihop ett bord och måla en vända.
Sen kom regnet, som lovat.
Stora dottern ville åka till pappa och Lilleman sa redan igår att han ville äta Sushi idag, så vi drog in till Nynäs.
Vi var inte ensamma om att äta sen lunch! När vi hade beställt, droppade det in en massa folk och ägarinnan suckade ljudligt.
"Dom har redan beställt mycket mat, det tar lång tid, ni får återkomma"...;-)
Ja! Vi var hungriga! ;-) Lilleman petade i sig 8 bitar lax!
Vi köpte kycklingspett till Minime, men se det åt hon inte, när hon fick se mina vårrullar!
Så, vi bytte rätt! :-)
Sen skulle vi hitta lite presenter....
Det gick betydligt sämre. Det är Nynäs inte så bra på.
Och inte heller toaletter!
Jag irriterar mig varje sommar på att det finns så få offentliga toaletter. Och att det inte finns vid butiker!
Inte ens alla fik/ restauranger har!
Och har dom, så inte fan kan man knata in med en nödig 4 åring inte. Näe. "man måste köpa nåt också"..
*suckar*
(Det var något som slog mig när vi var i Helsingfors för ett par år sedan. Det fanns toaletter i varje hörn! Och in nästan varje butik, fanns det kund toa! Det finns det inte i vår huvudstad, kan jag lova! ;-))
Nåja, det slår ju inte fel, när man proppat barnen med mat.
De behöver gå på toa.
Så, vi konstaterade att vi inte ens försökte jaga present i någon större utsträckning, utan vi åkte hem igen.
Jag dumpade man och barn, sen drog jag iväg på eget äventyr!
Regnet öste ner!
Men, jag fick mig en egen liten minisemester jag! :)
Fullt ös på stereon och plattan i botten...

En bit på väg, stod polis och brandkår.
Tydligen hade flera bilar smällt i den otroligt jobbiga korsning som finns på vägen ut.
Från huvudleden, svänger man till en mindre väg.
På huvudleden kör man 70. Och titt som tätt, får de som ska in på huvudleden att dom inte behöver titta både till höger OCH vänster, utan de bara kör ut!
Jag har hunnit ha hjärtat i halsgropen otaliga gånger...
Idag var det tydligen en frontalkrock, vilket låter otroligt, men det går säkert, om man anstränger sig...
Nåja, det var lång kö i mötande och jag bestämde mig för att inte ha så brådis hem igen...;-)

Jag pep iväg till en centrum jag bara brukar åka förbi.
Litet, men trevligt!
Jag gick förbi skyltfönstret till "Spisa" och vek direkt in. Så. Fina.Saker!
Jiiises!
En massa pastellfärger på porslin. En massa köksredskap och plast saker. Massor med bakredskap och fina burkar.
Jag tänkte direkt att här blir det Julklappar till svägerskan! ;-)

 Jag fyndade lite presenter i en annan butik och åkte sen vidare för att handla lite mat hem.
MEN - sedärja! Jag gick in från ett annat håll och råkade springa på den här butiken!
WOW!
Jamen shit! "En av varje tack" typ. Trots att jag egentligen inget behöver! ;-)

Men, jag hittade dessa små muffinsar, som jag tänkt på länge, men inte sprungit på.
De är så söta!
Och fyller ju faktiskt ett syfte. Man kan ha en massa "småkrafs" i dem! ;-)
Den gröna hit till landet och den rosa hem till radhuset..

 Och -vad skådade mitt norra öga! Jätte fina muggar! Verkligen "Nina muggar" Jag gillar stora muggar. Och, kaffe /te smakar inte lika gott i vilken mugg som helst! Det ska vara rätt liksom!

Men, när jag höll i dem tyckte jag att jag kände igen dem och visst! När jag tittade vidare så såg jag ju!
Va fasen! Där stod kannan, som jag köpte på den lokala loppisen i början av sommaren!
Jahaja! Lurad är ju bara förnamnet!
Jag gav en hel del mer för den kannan än vad den kostar i butiken, kan jag ju säga! ;-)
Men, nåja..Jag älskar kannan!
Och nu har jag två muggar till... Jag tror at dom får följa med hem över vintern..kanske...Eller så önskar jag mig ett par till i julklapp! ;-)

 Det fanns både gräddsnicka och sockerskål (och te -kanna tror jag) i samma serie...

Dessa små raringar fick följa med hem ifrån Spisa butiken. Det blev lite dåligt ljus, men två är ljust, ljust rosa och en är pastellgrön. Den stora rosa får följa med hem och stå med den rosa muffinsen, är tanken! ;-)

 Såhär såg mitt lilla köksfönster ut tidigare....

 Nu, står den gröna lilla keramikformen där med den gröna muffinsen! :-) Fint va? :-D

 Och den lilla rosa får bo i badrummet. När det blir vinter, tänkte jag fylla den med vatten och lägga i ett par doftvärmeljus!

 Det luktar ju alltid lite..."mindre bra" på toaletter som blir så kalkutsatta som här på landet, så jag har lagt ett par doftande tvålar i en skål. Det doftar så fräscht! :-)

 Jag är mer än nöjd med dagens lilla vända! :-)
Presenter hittade jag också!

När jag kom hem, bröt solen fram och maken gick ut för att snickra i kapp de bortregnade timmarna.
Det är inte mycket kvar på sista delen av terassen nu. Troligen kan vi börja lägga trall i morgon!
Huset blir som nytt! :-)
Barnen var ute och lekte tills det blev mörkt, busade med ficklampor och skrämde varandra! ;-)
Det är lite mysigt att tända lyktor..

 Men, nu vill vi ha riktiga fotogenlyktor, som vi kan tända på kvällarna och på vintern.
Jag har inte sett några, så jag lär få leta...
Kanske loppisen har? Jag får ta en vända...
Jag fixade lite jordgubbar och grädde efter maten och maken fick en specialkaffe i mörkret! ;-)

 Det ska bli sol och jättevarmt i helgen, har man lovat och jag hoppas verkligen det. Då hinner vi göra klart det vi hade tänkt, innan semestern är slut.
Jag kämpar med att acceptera att det snart är dags att återvända till vardagen...
Innerst inne vet jag precis vad det är som gör att jag inte tycker att det är dags än. Att mitt jobbsug inte infunnit sig.
(Jag älskar ju mitt jobb och gör precis det jag vill göra nu..nästan..)
Alla delar är inte lika roliga, men måste göras.
Jag vet, att när jag väl sätter mig och tar tag i röran, de lösa trådarna, får ordning, både bokstavligen och i mitt huvud, så kommer det att lätta.
Nu känner jag mig bara stressad, för jag vet vilken hög som kommer att ligga och vilket strul det troligen kommer att vara i vissa delar...
Jag brukar inte skjuta strul framför mig. Jag brukar göra det struliga/tråkiga först för att sen njuta av det roliga/lätta.
Men nu har jag skjutit en del tråk framför mig...Surdegar, som man brukar säga.
Jag måste helt enkelt "ta" i surdegarna, så fort det bara går, när jag väl börjar jobba igen.
Sen, kommer lusten och glädjen att återkomma.

Och - hösten är ju underbar, den också. Med bra planering kan vi vara här ute långt in på hösten...
Det kommer att bli en spännande höst, på många vis..
Jag är bara inte där, än....