Vackra Södertörn!

För flera år sedan, började längtan efter ett sommarställe att gro, i både maken och mig.
Jag är uppvuxen på landet, nästintill på strandkanten.
Maken har tillbringat många barndomssomrar på Muskö.
Båda, hade en längtan till vatten. Att sitta på en brygga och doppa fötterna i vattnet, att ligga i en eka och höra hur det kluckar emot botten.
Gräva ner tårna i sanden, kasta smörgås med en platt sten, bara sitta och beundra blänket en varm sommardag när det är lugnt och vattenytan är spegelblank.

Att kunna ge barnen riktiga smultronsomrar.

Vi letade länge och väl. Satte pennan på vinterhuset och drog en ring runt. Max en timme bort. Men, i Stockholm med omnejd, är en timme på kartan inte en timme i verkligheten.
Det som borde gå att köra på 20 minuter kan ta timmar.
Så sakta sållade vi bort bilköerna.
Flera somrar åkte vi och kikade på hus och ratade. Så började tanken om Muskö gro, igen.
Maken är född och uppvuxen på Södertörn, men som det ofta är, så uppskattar man inte sin egen landsdel. Eller sin egen stad.
Hur ofta turistar man i sin egen stad?
Vi tog en biltur ut på västra södertörn och i samma minut jag åkte igenom Kagghamra, så var jag såld!
Det är så vackert, så vackert!
Så, vi började leta oss mot Nynäshamn, med omnejd.
Efter ett tag hittade vi det som skulle bli vårt smultronställe,  Casa Plupp.
Det var perfekt på alla sätt! I stora, vinterbonade huset, fick vi plats hela familjen, trots att vi är många och, det var som sagt ett året runt boende, viket var perfekt! Det blir inte bara 4-5 veckors vistelse om året, utan vi kan vara här året runt.Och, det fanns ett gästhus, så att släkt och vänner kan komma ut och sova kvar.
Vi är mer än nöjda! Det är vårt lufthål, där vi så småningom, när alla barn är utflugna, faktiskt kan tänka oss att bo permanent.

Och det är så vackert här ute! På Halvön Hästnäs.
Hela Södertörn är underbart vackert! Så har man inte varit i den här delen av stor Stockholm, så borde man ta en tur! J
Bilturen ifrån Huddinge ut är ett rent nöje att köra.

Det börjar redan vid Vårsta, där vattnet ifrån Malmsjön glimmar mellan träden.
Vägen snirklar sig genom böljande åkrar med vackra öar av lövträd. Här och där är fälten gula av raps och ryps. Hästar, kor och får betar i nästan alla hagar.
Uppe på kagghamra åsen, ligger ett kalhygge vilket gör att man ser glittret ifrån Kaggfjärden.  Det är så vackert om man åker när solen är på väg ner, att man nästan blir tårögd!

Vill man äta gott, exempelvis rökta räkor, kan man svänga av vid Kagghamra och åka ut till Skansholmen.
Ojojoj så gott!
Vägen ut dit är helt underbart vacker. Så vackert, att det tar andan ur en!

Vägen förbi Sorunda består böljande fält, en solrosodling och vackra Sorunda kyrka, som man ser torna upp sig på långt håll.

Ekallén vid Fållnäs gård går inte av för hackor! På våren, när vattnet är högt, glittrar östersjön redan här . Varje gång vi åker ut, lämnar vi all stress i den allé!

Under sommarmånaderna kan man göra fynd på antikvitets loppisen som ligger precis i kröken av Fållnäs gård.(Och riva en hylla eller två, men det är en helt annat inlägg!)
Sen fortsätter vi, tills vägen nästan tar slut.
Och även om vi inte har strandtomt, så känner man havsbrisen när man kliver ur bilen. Det är en annan sorts luft.
Mättad av saltdoft och fukt.

Alla årstider, är helt underbara här ute! På sommaren är det så grönt, så grönt. Man känner för att sätta sig på en sten, mitt ut på en åker och måla av denna underbara grönska!

Under hösten, blir det nästan ännu vackrare! Allt blir rostrött, gult och alla nyanser av orange!  Det ser ut att brinna i alla skogsbryn.
Man bara måste stanna och beundra det.

Vintern, är inte heller fy skam!
Här ute blir snön så vit, så vit! I stan eller förort är snön alltid grå, eller allmänt smutsig. Men här ute lägger sig snön vit och fluffig på de böjande fälten och man är bra sugen på att lägga sig och göra en massa snöänglar!

J
Molnfria dagar, kan man lägga sig på rygg och titta på stjärnorna. Dem ser man inte om man är i närheten av stan, det är alldeles för mycket annat ljus som stör.
Men här. Man kan stå och titta hur länge som helst, och stjärnorna blir fler och fler ju längre man tittar.

Och de dagar det är rimfrost! När det är kallt, krispigt och kylan bränner i näsborrarna. Det glittrar överallt som att man strött diamanter över åkrarna!
Den klara höga luften. Det är fantastiskt.

Och våren. Ah. Den behöver nästan inte beskrivas. När allt blir så krispigt grönt, samtidigt som alla böljande fält har hela palettens grå, brunt och ljust, ljust grönt.

Sommaren, den är ju så självklar. Det är fantastiskt vackert. Vårt smultronställe.

Det är en ren fröjd att bila genom detta landskap och man tröttnar aldrig! Man hittar alltid nåt nytt, som man fascineras av!

Det är den bästa guldkant på livet man kan ha!