Sidor

lördag 26 januari 2019

Så har januari snart gått.

Ah, lördag. Och sista dagarna på januari!
Så vackert ute! Sol, snö och ett par minusgrader!
Så vill jag att det stannar till slutet av mars! :-)

Igår morse, var vi på tårna ganska tidigt barnen och jag och jag gick med dem halva vägen till skolan som jag brukar.
Det har blivit en jättemysigt stund.
Precis när jag vinkat till dem, så började det snöa. Stora härliga flingor!
Jag hade inte bråttom så jag bestämde mig på stående fot att gå en omväg till jobbet och njuta av morgonen.
Det vräkte ner snö och hela världen dämpades och ljuset var magiskt blått.
Jag gick i lagom takt och en kollega hann upp mig halvvägs så vi tjattrade lite skit på vägen.

När jag klev in på jobbet mötte jag två av mina kollegor, som båda har små barn. Dom gav mig onda ögat när jag påstod att det var "en underbar morgon"..
- Kul! Verkligen! Kul att du känner så, sa en av dem lite bittert. :-)
Hemmets som lämnades där hade nämligen flera barn med vattkoppor!

Det har varit en bra vecka om än lite rörig. Efter ett par veckor när alla nu är tillbaks till jobbet så fylls både kalendern och att göra listan på.
Men det är bra. Jag mår inte bra av att det är för lugnt.
Måndagen började med att jag åkte till stan och hade lite planering med inrest folk. Bra.
Det gäller att tänka till vilka insatser som görs och behövs.
Nu har vi en plan! :-)
Jag har som nyårslöfte att inte äta ute så ofta som jag gjorde innan jul. Sista veckorna åt jag ute varje lunch och det går ju inte.
Man kan inte lägga 75-120 spänn på lunch fem dagar i veckan.
Så, nu har jag haft lunchlådor med mig! Och har jag inte det, så har jag tagit en varma koppen och en smörgås.
Jag har ätit ute ett fem gånger, men det är bara en av de som jag själv valt att äta ute. Alla andra gånger har det varit lunchmöten eller i samband med möten, där jag blivit utan mat om jag inte ätit. :-)
Men jag är så nöjd av att klarat hela januari så bra!
Nu är det bara att fortsätta...
Jag har ju också ställt bilen. Nu när barnen går till skolan så har jag ju inte bilbehov på samma sätt och jag vill ha vardagsmotionen.
Så jag har gått varje dag!
En dag tog jag bil och då åkte vi så pass långt bort att det inte var görligt att ens åka kommunalt. Det hade tagit en timme längre.
Annars har jag gått eller tagit tåget! Och det är så skönt!
Det känns i kroppen att jag faktiskt går mina 8-10 000 steg. Jag behöver det!

Barnen har också varit ute mycket och haft varsin friluftsdag som blivit riktigt bra tack vare att det varit snö och lite kallt.
Härligt!

Jag har också haft en del samtal som varit ganska starka. Ögonöppnare liksom.
Man tycker ju att allt ramlar på och snurrar utan större gupp, men förstår efter ett tag att det nog bubblar under ytan och när man skrapar på den blir det lite spännande.
Jag har heller aldrig förstått att någon kan avundas på mina relationer. Relationer som jag byggt under många, många år och lagt tid på.
Men jag tänker att det säger mer om andra än om mig. :-)
Det händer också en hel del i organisationen som gör att folk blir oroliga och ska pinka revir, det märks tydligt.
Så det är en mycket spännande vår som väntar, det kan jag konstatera.

Hemma har jag gått bananas på garderoberna! Jag råkade se en film om en japans tjej Kon Mari som åker runt och hjälper folk att städa och organisera.
De flesta hade det städat tycker jag, men öppnade man lådor och skåp så var det rörigt. Som här hos mig! :-)
I alla fall, hon visade ett nytt sätt att vika kläder som ju var magiskt!
I stället för att vika kläder så som dom oftast ligger i butiken, så viker man allt så att det blir som ett upp och nervänt V. Kläderna ska liksom stå i lådorna.
Vi testade med Minimes lådor som alltid svämmar över och hon river och drar och hittar aldrig något att ha på sig.
Hon började med att rensa ut allt hon inte kunde eller ville ha.
Sen vek vi resten.
Och wow vad mycket som fick plats!
Jag fortsatte med mina t-shirts och toppar. Plötsligt fick allt plats och jag ser vad jag har och vilka färger.
Toppen!
Jag fortsatte med mina byxor, kjolar och träningskläder. Och sist vek jag stickade tröjor och cardigans.
Det blir så snyggt och lätt att se vad som ligger var!
Jag har ju haft lite inköpsstopp när det gäller kläder, för jag har enorma mängder. (Men använder verkligen allt!)
Men så fick jag en extra reakod på Cellbes, så det som redan var på rea blev nästan gratis! :-)
Jag är ju värdinna för en större fest på jobbet i mars, så jag köpte en klänning till det.
Sitter tight, men har lite fluff över som är rätt smickrande! ;-)

Och den här kunde ja inte låta bli. Jag älskar ju cardigans och allt som man liksom kan hänga över axlarna.
Vi har svinkallt på jobbet, så jag har alltid något stickat med mig. Den här var grym och snygg!
Och går att ha som jacka när det blir varmare..
Jag köpte också en sammetsblus som är galet skön att ha och fin! Syns inte riktigt på bilden, men den är jättefin!

Och ett par byxor som är som en kjol. Tunn till våren.

Sen blev det även tre par tights, ett par vanliga svarta, ett par med dragkedja vid foten och ett par mörkt lila.
Så bra att ha under klänningar så att man känner sig mer klädd.
Allt det gick på 890 kronor!
Jag älskar ju Cellbes som gillar att ha mycket kläder, men inte så dyra. Jag gillar att bland och byta och har sällan samma kläder två dagar på raken.
Då är cellbes toppen, med billiga kläder och det sitter så galet bra! Ofta mjuka, utan hårda sömmar och det är liksom anpassade får en tant kropp på nästan 50 som inte är så där pinnsmal.
Allt sitter som smäck!
Ska man ha det någon annan stans så måste jag upp i storlek 44!
På Cellbes köper jag det mesta i storlek 40 eller tom 38! Och det sitter.
Skumt.
Kapp Ahl kan också funka.
Min man brukar garva åt mig när jag suckar över Minimes klädhysteri och sen peka på min garderob och han har ju rätt!
Hade jag fötts med hennes förutsättningar så hade jag också gått bananas. Garanterat!
Jag hoppas ju att hon kan följa sitt stora intresse och faktiskt jobba med kläder och smink när hon blir stor.
Det är verkligen hennes passion och jag försöker att stötta henne i det.
Ofta blir det ju lite så att man uppmanar barn som är intresserad av idrott, historia eller något annat Pk.
Men barn som gillar smink och den så kallade "ytan" stöttas inte i det.
Stora dottern har ju inte alls varit lika intresserad, men är också knivskarp i sin stil. Alltid snyggt klädd och njuter verkligen av en riktigt fin klänning.
Men hon "måste" inte ha ett visst klädesplagg. Har aldrig varit märkesslav. Inte sönerna heller.
Men Minime har lite annat intresse.
Och det blir verkligen vårt gemensamma intresse. Det är kul!
Stora dottern och jag är ju på väg att återuppta vårt gemensamma intresse för teater och musik, som legat i träda så länge jag varit tvungen att lägga all tid på hennes småsyskon.
Men nu! :-)
Jag ser så mycket fram emot att gå på spännande produktioner. Min tanke är att vi ska gå på härliga saker minst 3-4 gånger per år.

Härliga tider väntar!
Nu, ska jag ta emot min lilla gullegubbe!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar