Sidor

onsdag 30 januari 2013

Ibland tar det tid...

Nu är det sådär igen, att dagarna bara går och plötsligt är veckan nästan slut.
Och så tänker man "men det kan jag göra nästa vecka" och så tittar man i kalendern och upptäcker att den veckan också bara kommer att försvinna..
Men det är härligt!
Jag gillar när det rör på sig.
Och nu märker man att det sakta men säkert blir ljusare. Ca 30 minuter per dag ljusare är det idag mot förra veckan!
Så, trots att det har regnat småspik hela dagen, så märktes det att det var ljusare när jag hämtade barnen på eftermiddagen.

Dagen fortsatte i samma anda som igår.
Iordningställande av arbetsplats.
Vi har släpat möbler, borrat anslagstavlor och hängt sladdar. Jädrars vad mycket sladdar det blir.
Det blev najs och vi är nöjda.
För en gångs skull är min kollega lika noga som mig, med att det ska vara ordning och reda, om vi ska kunna tänka! ;-)
Det blir jätte bra.

Förmiddagen ägnades dock åt att återuppliva lite gamla kunskaper.
Sånt som finns långt bak i huvudet, men faller i glömska om det inte används.
Ekonomiassistenten väcktes till liv. I alla fall bitvis! ;-)
Vi har en eminent och kompetent person som tar hand om bolagets finanser . Det vill säga han tar oss i örat om det som rinner ut är större än det som rinner in! :-)
Men, även han ska ha semester och kan bli sjuk.
Och då är det ju bra om jag har så pass mycket koll att jag kan se till att det åtminstone rinner in lite kulor! :-)
Sen, ska man inte driva eget, om man inte är insatt i det finansiella.
Man ska ha koll.
Även om man litar på sin revisor eller Ekonomiansvarig, så är man ju ytterst ansvarig ändå.
Och det är ändå kul när man inser att kunskapen finns, även om man inte rört en kontoplan på år och dagar. precis som när man lärt sig cykla! 

Samtidigt som jag gillar när det är full fräs, så har jag lovat mig att 2013 ska jag lära mig att faktiskt begränsa mig!
Pröva och säga "nej", kanske??? ;-)
Eller åtminstone tänka till och utvärdera om det är praktiskt möjligt, utan att jag bränner mig i alla ändar.
Inse att mitt dygn bara har 24 timmar. Jag vill göra saker bra, inte halvdant.
Och det gäller inte bara jobbet.
Att drar runt Familjen AB med allt vad det innebär tar också tid.

Jag tror att det är ganska vanligt, att man så ofta vill mer än man kanske rent praktiskt fixar.
Det är inte en svaghet att inte hinna vara överallt och fixa allt.
Det är en styrka att förstå sina begränsningar.

 Även om det tagit 40 år att inse dom! :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar