Det är lite märkligt väder nu igen.
Ganska kallt på morgnarna, men varmt på dagen. Vissa dagar blåser det som tur är, annars hade det varit ganska olidligt.
Min kropp gillar inte när det svänger på det här viset. Jag kan vara otroligt varm på dagen, gå i linne och kjol och vips klockan 18 när hundarna ska ut och kissa är det svinkallt.
Jag får ont i nacken och blir lite sur faktiskt! :-D
Galet.
Men är det varmt så njuter jag av det. Är det kallt, njuter jag av stickade tröjor och vantar. Men nu är jag jämt felklädd.
Sjukstugan fortsätter.
Båda barnen har varit hemma i omgångar och Minime har haft feber hela veckan. Suck.
Dock är jag osäker på om det kan vara en biverkning av medicinen hon äter. Hon testade att inte ta den två dagar men febern höll i sig, även om den inte var lika hög.
Hon är inte förkyld, utan har bara feber.
Jag ruttnade på det hela och köpte snabbtester som vi kan ta när vi känner oss småruttna.
Orka hålla på med PCR tester i tid och otid.
Hennes test var negativt.
Skönt, men ändå enerverande, för hon är pigg i övrigt.
Nåja, det är inget att göra åt utan bara att försöka hitta en läkare.
Närakuten vi hade 5 minuter bort har lagts ner, så nu får man snällt åka till stora sjukhuset.
Trippelsuck.
Skolterminen har liksom inte kommit igång än, för även lärare har varit sjuka och lärarnas egna barn, så det har varit hopp hit och dit.
Tröttsamt.
Som tur är så kan Minimi göra mycket mer hemma nu när hon går i sjuan än hon kunde förra året vilket gör att hon inte hamnar så långt efter.
Hon har gjort mer uppgifter hemma dessa dagar än hon gjorde på hela vårterminen känns det som.
Hon har gjort mer uppgifter hemma dessa dagar än hon gjorde på hela vårterminen känns det som.
Så det löser sig nog.
Men det känns verkligen inte som att hösten kommit igång än.
Lite orolig blir jag över de släppta restriktionerna som nu blir av om ett par veckor.
Jag förstår kulturen och sporten, absolut. De har gått på knäna allt för länge. Det har varit lite märkliga restriktioner runt dessa verksamheter.
Jag förstår kulturen och sporten, absolut. De har gått på knäna allt för länge. Det har varit lite märkliga restriktioner runt dessa verksamheter.
Det som oroar mig är att man nu planerar att släppa på alla restriktioner och inte införa ett vaccinpass eller krav på negativt test vilket varit bra i många situationer.
Nu släpper man på allt, så att man både kan gå på en konsert med 6000 personer, ha en middag hemma med 25 andra, åka kollektivt i en full vagn och sen träffas på jobbet i en trång matsal. Samtidigt.
Och Deltan sprider sig, rätt många är ännu inte vaccinerade och en grupp vill inte vaccinera sig.
Det blir ju tragiskt om man måste införa restriktioner igen eller att IVA blir proppfullt.
Jag hoppas verkligen att det går bra, men jag är mentalt förberedd på en jäkligt rörig höst och vinter.
Vi ska tillbaks till kontoret i oktober, men inte på plats heltid.
Så nu sitter jag och funderar på vilka dagar som blir bra att jobba på distans. Jag får ju inte bestämma det själv, det gör arbetsgivaren, men man får önska. :-)
Jag bor som tur är så nära, så jag kan tänka mig att jobba på distans ett par timmar varje dag. Som tur är jobbar maken hemma på heltid ett bra tag till, så att Heidi hinner växa på sig lite.
Dock hoppas jag att alla är med på att det inte behöver vara fysiska möten hela tiden. Man sparar ju så enormt med tid på att inte behöva åka hit och dit för att ha en timmes möte.
Tidigare kunde det också vara flera dagar, där ingen av mina kollegor var på plats och då finns det ingen orsak mig att vara på just kontoret.
Det planeras nu för ett nytt kontorshus för oss, vilket har gjort i massor med år, utan att komma någon vart.
Innan pandemin var det otroligt trångt och nu framöver lär det bli ännu värre och ingen får ha en egen plats.
Men, eftersom vi kan jobba på distans även framöver så kommer det att lösa sig bra. Men - om det nya huset blir av som planen är blir det toppen, för mig!
Jag får ännu närmare till jobbet! :-D
Om jag nu går på en 20 minuter, kommer jag att kapa tiden med hälften. Toppen ju! :-D
Hur som blir det en intressant höst på flera sätt kan man konstatera.
Nåja, i övrigt rullar livet på.
Lillfisen har vuxit i den lite större selen! Den är mycket finare än den grå och den värmer också lite mer.
Men hon är ju frusen liffjompan, så jag beställde vinterjacka till henne och tog en till Bella med. Lite tveksam var jag på storleken för måtten var små trots "M" och visst, den var trång på Bella.
Så jag har beställt en L nu. Heidi växer ju i mellanstorleken så småningom. Dock tror jag att hon inte blir lika stor som Bella.
Det var skönt att det fanns inbyggd sele i jackan så att man slipper köra dubbelt.
Vi behöver träna henne att gå i koppel mer utan att Bella är med. Hon går bitvis bra och bitvis är hon helt knäpp och far runt, biter i sitt koppel och hänger i Bellas. :-D
Det är så kul att se hur olika personligheter dom är. Lillfjant har liksom ett helt annat driv och är lite knasig!
Hon älskar att bli nerbäddad och lägger sig gärna både på min kudde och under täcket! :-)
Jag har packat min övernattningsväska, för att susa iväg och passa barnbarnet när det kommer ett till.
Det är ett par veckor kvar, men häromdagen åkte dom in för en koll och då hann jag få lite puls, så nu är jag så förberedd jag kan vara. :-)
Tänk att det snart kommer en liten bebis!
Trots att det är så pass varmt, så har det blivit lite gula och röda löv nu och massor med svamp.
Det är jättevackert i skogen!
Det är tur att hundarna kräver ett par promenader om dagen så att man kommer ut och får frisk luft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar