Så. Julefrid.
Jag har hela tiden tänkt att jag måste vara klar med allt som man kan förbereda och göra klart, för att så många kroknat i influensan senaste veckorna.
I början av veckan ringde jag min tandläkare och fick en akut tid, då jag känt hur det liksom stramat och dragit runt tänderna där jag gjort min rotfyllning.
Jag hade liksom inte lust att sitta på akuten som idag eller på julafton.
Det visade sig att jag har en visdomstand på samma sida som nu fått för sig att börja röra på sig! Troligen kommer jag att behöva operera bort den så småningom. Suck.
Tandläkaren konstaterade också att det var märkligt att den rotfyllda tanden fortfarande ömmar när man rör vid den, så han bokade in en tid i februari, där man ska öppna och kika med mikroskåp för att se om det kan finnas en liten kanal som man missat.
Suck igen.
Nåja, vi är ju ute i god tid med allt, så igår tog vi en promenad ner till centrum för att hämta ut paket som var på villovägar, njuta av varsin tomtelatte och bara ta in julkänslan liksom.
På kvällen bänkade vi oss i soffan för att titta på Harry Potter och liksom bara njuta.
Tända ljus och mys.
Vi åt lite ost och kex och sen plockar jag fram plockgodis påsen vi köpte i fredags, som vi småätit ur.
Nu låg det blanda annat några kolor på botten. Och - kola har jag undvikit ganska länge, för man vill inte ha det där kladdiga.
Men, jag tar en och sen tar jag en till. Plötsligt så kände jag "knak" och när jag spottar ut kolan så sitter en halv tand fast!
Jamenvafasen!!
Hur klantig kan man bli på en skala? På riktigt liksom. Så orutinerat!
Jaha, in och kika på "akuttandläkare" och såg att den vi är kopplad till i stan, öppnade 7:45 idag. Jippi.
Bara att förbereda sig på det då.
Inte alls vad jag hade tänkt mig! Jag hade planerat för en lång sovmorgon, frukost i tofflor och pyjamas innan det var dags för skinka och köttbullerull.
Men näe.
Så jag vaknade 6 i morse och förberedde mig på att dra iväg. Det snöade ganska stora "vantar" och var ganska kallt.
När jag satt och sminkade mig kom maken ner och frågade om jag ville att han skulle åka med...och ja det ville jag ju! :-)
Jag gillar ju inte att köra bil i stan, även om jag nu visste att det inte skulle vara någon trafik. Men, så snöade det som sagt och tja.. Det är ju aptråkigt att sitta där och vänta också.
Så, han var gullig och åkte med mig in.
Barnen sover ju som små grisar om dom får den tiden på dygnet, så vi satte upp en lapp på vår sovrumsdörr med vart vi åkt och så drog vi.
Vi var där 7:30 och det stod flera och väntade på hissen. När vi klev ur hissen var det smetfullt i hallen utanför kliniken!
What? Hade alla käkat mjuka kolor liksom?
Nåja, det var 10 personer innan mig.
Det drog dock ut på tiden ändå och vi hörde att en sköterska sa att man försökte ringa in en tandläkare till..
Så, maken lämnade mig och åkte för att tanka bilen och göra lite ärenden för att sen komma tillbaks.
Och det tog sin tid.
När jag hade ett nummer före tänkte jag att nu är det ju snart min tur, men se näe.
Alla som gått in kom ut och sen dröjde det nästan 40 minuter innan det blev min tur. Men, när man väl kommer in går det alltid fort.
Man lagar ju inget där utan bara lappar ihop en. Så det tog väl typ 7 minuter, sen kunde jag åka hem igen med en tillfällig lagning.
Eftersom att jag inte hade ont alls, utan bara en bit av tanden var borta, så lappade man ihop den och stängde till. Sen får jag ju ringa min tandis och boka ännu en ny tid. Dubbeldubbelsuck!
Så, lagom till då jag hade tänkt masa mig ur sängen, plockade jag fram skinkan och köttfärsen.
Så nu är vi i fas igen!
Och jag lär äta väldigt lite nu, med tanke på att jag har trassel på båda sidorna! Effektiv bantning kallas det också. :-)
Nå, idag har vi fixat julmat, ätit julmat och tittat på massa julfilm. Då och då tittar man ju ut och ojjar sig, för det har snöat till och ifrån hela dagen.
När jag lyft ut den griljerade skinkan ur ugnen tvingade jag ut barnen för att åka lite pulka.
Dom vill ju inte det. Det är kallt, jobbigt och jag vet inte allt.
Väl ute är det ju ändå kul och jag fick dem att ta några åk. :-) Det är ju lite pirrigt såhär dagen innan, trots att alla klappar ligger under granen. Det är ju inte tomten de väntar på direkt...
Men det är helt otroligt att det faktiskt både är snö och kallt på jul!
Julkänslan är ju 100% .
Nu vattnar jag mina hyacinter så att dom ska slå ut och dofta jul! :-)
Maken kom hem med en stor, jättefin, julgrupp häromdagen.
Den har flera olika blommor som jag kommer att spara och plantera om efter jul.
Nästa år ska jag göra helt egna grupper tror jag minsann.
Redan på årets rea, ska jag köpa på mig lite mer julgrejer till nästa år. :-) Då ska det pyntas på en helt ny nivå.
Minime skulle även vilja göra ett helt eget pepparkakshus, så det blir det nog nästa år också.
Min dröm är ju att ha mer plats på landet, så att vi kan vara där på julen.
Och att alla barn kommer, redan dagen innan och sover kvar. Huset ska vara julpyntat från topp till tå, med granar ute och inne.
Tomtar och vackra eldplatser och ljus.
Någon gång..... :-)
Nu är vi klara för julafton. Det blir ju en tvådelad sådan för oss i år igen.
Först kommer alla barn hit och så äter vi brunch och har klappöppning. Sen drar de stora iväg till respektives föräldrar/ släktingar för att fira och vi fyra i lilla familjen åker till min svåger för att äta middag och träffa tomten.
Men, vi inser ju att vi är många nu och det kommer att bli lite knepigt med logistiken snart...
Det kan tom bli så att vi snart behöver fira jul lite fler dagar och olika konstellationer.
Min tanke är att det ska vara så lite stress som möjligt för alla. Jul ska inte bara vara en dag och så blir man besviken eller ledsen över att dagen inte blir som man tänkt eller att man måste leva upp till någon annans förväntning.
Men det är inte lätt när man har många barn och i olika konstellationer och olika åldrar.
Men, NU är det jul! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar