Memory lane

Vilken härliga dagar vi haft, vamt och rätt solig.
Svårt att förstå att det snart är oktober.

Dock ändrar ju löven färg nu och det är ju så vackert!

Man skulle vilka stanna tiden lite för att hinna se alla färger.
Här ute är det ganska mycket blandade träd men mest sådana som får lite "mesigare" färger.

Vid jobbet blir det helt galet vackert! Överallt är träden röd/rosa/orange. Helt fantastiskt!

Våren är ju otroligt fin, när allt blir grönt i tusentals färger. Grönt är ju liksom inte "bara" grönt utan mängder av nyanser.
Men, hösten. Det är något helt fantastiskt med årstiden. Dofterna. Luften. Syret.
Att det är rätt varmt, men man kan ändå vara påklädd liksom.
Sitta ute och dricka kaffe i solen... Ah..

Jag gillar verkligen varje årstid när jag tänker efter. Det är november till februari som är tunga på grund av mörkret, men då måste man se till att vara ute mycket.
Jag hoppas på massor av snö i år. Det gör livet både roligare och mysigare! :-)

Det växer svampar överallt, i mängder nu. Det märks att det varit både varmt blött.  Dock är jag så dålig på svamp att jag inte skulle våga plocka en endaste en.

 Men dom är vackra! Även de man vet är giftiga!

Det är rätt fascinerande hur bra man mår av att bara gå rakt ut i skogen. Allt liksom bara rinner av en.
Vi har fortsatt att tömma huset som ska rivas. Jag kan bara vara där inne korta stunder, så maken har burit ut grejer och Lilleman har fått hjälpa till och jag har plockat lite och rensat.

Men, vi hittade en hel del skoj! Gamla minnen.
Det här har jag helt glömt, trots att det var min bibel under ganska lång tid!
Då, godkände jag elektriska apparater som skulle in på reparation och varje skulle beskrivas med en lång kod för vad felet bestod av med så kallade IRIS koder!
Jag kunde nästan alla utantill efter ett tag!

Man kan säga att det är tack vare dessa koder som maken och jag är gifta idag!

Vi hittade även andra dokument från våra tidigare bolag. Det var ju som att läsa en dagbok nästan när jag läste igenom protokoll och underlag.
Vilka tider och vilka minnen!
Mycket av dokumenten fick jag sätta mig och elda upp i kaminen då det var personalpapper.
Det märkliga är att det känns som 15 år sedan, men det är det inte.

Jösses vad mycket som har hänt sen dess. Charlie sa på föreläsningen att man ska kunna säga på sin dödsbädd "det har varit a hell of a ride"....och det kommer vi nog att kunna säga, helt klart.
Vilka galna år det var på så många sätt. Vi är några som var med då som bara behöver titta på varandra och säga "ja jösses..." och så vet vi precis! :-)
Men det var den tiden.
Det har varit fantastiska år sen dess också. Vad vi har lärt oss på de senaste 3-4 åren!
Vilka härliga människor vi har träffat.
Man kan säga att åren sen jag och maken träffades är som att vi satt oss i en liten pulka, högt upp på en snövall och sen åkt. Det har bara varit att hålla i sig och hålla in händer och fötter! :-)

Nåja, nu är huset i stort sett tomt. Nu är det till att beställa container och riva skiten.
Det ska bli så skönt att få bort det.
Först då kan man se hur det kommer att bli här och då kommer vi att kunna se hur andra byggnader ska stå.

Det blir bra. Jag tycker ju att det går lite långsamt, medans stora sonen som inte varit här på ett tag sa "jösses vad det händer här!" senast dom var ute.
Man blir hemmablind.
För det här är hemma. I radhuset är vi, men här bor vi.
Det blir jättekonstigt, för i radhuset är vi när vi jobbar och går i skolan. Det blir som ett övernattningsboende.
Men, det är som det är. Om 5 år är vi nog mer här än där, hoppas jag. :-)

Vi tog en sväng ner till havet när det blivit mörkt och det är ju så vackert, även på kvällen när månen kikar fram.

 Havet är liksom alltid vackert.

Jag gillar att vara ute när det är mörkt, ögonen vänjer sig ju så småningom. Det är såå mysigt!

Vissa av oss är latare än andra och åkte fyrhjuling! :-)

Idag måste vi åka hem ganska tidigt för att Lilleman ska iväg på en grej.
Det känns ändå bra att vi hunnit ut.

Det har även hänt en annan grej som gör att jag bara går runt och ler. Man mår alltid bäst när barnen mår riktigt bra och nu känns det som att det inte kan bli mycket bättre.
Jag tror att vi är flera som går runt och ler just nu! :-)

Men, nu är det dags att återvända till jobb och skola.
Jag har en rätt intensiv vecka som kommer, igen, men helt annorlunda än förra. Nu ska jag vara på två dagars utbildning bland annat.
Jag tror att det blir en bra vecka. Jag räknar dock med ca 3 grejer, minst, som jag kommer att behvöva lösa på ett eller annat sätt.
Men, det är ju livet!