Det har varit full fart och lite extra då vi har en sjukskriven kollega.
Veckan började också med en riktig dip för mig. Där jag började undra vad fasen vi håller på med. Vad jag håller på med. OM jag kanske ändå skulle ha tackat ja till det erbjudande som jag fick inte bara en gång utan tre gånger för inte så länge sedan.
Jag har undrat om valet har varit rätt. Om jag är på rätt ställe, gör rätt saker.
Det är ju lite så, the honeymoon is over!
Saker som jag liksom trott skulle lösa sig, så småningom, är vi fortfarande på ruta ett med flera år senare. Saker vi flaggat för men fått nej, har plötsligt blivit jätteviktiga och vi fått lite skit för att vi inte löst!
Saker vi flera gånger redovisat, blir vi ifrågasatta om igen. Och igen.
Så när jag fick ett mail sent en kväll, blev jag skitsur. Riktigt på riktigt skitsur.
Min chef var lika sur och det känns ändå bra att vi ser på saken likadant.
Men, sen pratade vi ihop oss lite, var arga en stund och sen garvade vi så tårarna rann. Sen gick det över! ;-)
Plus att det blev otroligt dråpligt dagen efter, när det som bara inte skulle kunna hände och chefen fick lite lätt panik och när vi tittade på varandra och liksom båda förstod det komiska i situationen så bara bröt vi ihop. Vi skrattade så att vi grät.
Som tur är, så gör vi det ett par gånger i veckan..
Jag fick även ett hysterisk skrattanfall av min kollega, när vi satt bland 80 personer och skulle vara lite allvarliga.
Hon är så sjukt skruvad ibland att jag inte vet vart jag ska ta vägen. :-)
Sånt gör att allt tungt liksom vägs upp.
Och jag har konstaterat att jag måst anpassa mig helt enkelt. Det går inte att jobba motvind och motströms hela tiden. Jag måste inse att det är så här det är, anpassa mig eller gör något annat.
Jag måste paddla med floden och se till att segla med vinden eller ställa mig i lä.
Alla andra gör det. Så varför ska jag försöka göra något annat? Det är bara dumt.
Det finns otroligt många fördelar, som jag njuter av, så det är bara att bita i det sura äpplet och inse det.
Och faktiskt, hur sjukt det än låter, sluta vara så ambitiös hela tiden!
Jag är ju dålig på det, men har insett att jag måste tagga ner lite. Jag har irriterat mig på en del kollegor sen jag började, men har nu insett att dom har rätt!
Det sved kan jag säga när jag insåg att dom hade rätt och har haft hela tiden. Men, det gör ju livet lättare när jag väl kom till den punkten. Det finns orsaker till att det som varit med länge, gör på ett visst sätt, men det tar ett par år att förstå det.
Så, nu känns det bra igen! :-)
Veckan innehöll ju även en alla hjärtans dag!
Den firar vi ju alltid.
Man kan tycka vad man vill om det, men vi gillar det och maken skulle nog bli jätteledsen om han plötsligt inte skulle få gå all in! :-)
Röda, långskaftade rosor, som sig bör! ;-)
En gearfit som är kopplad till hans telefon.
Han har "allt" i den och har varit helt lyrisk sen dess och ville att jag skulle ha en också.
Men jag tyckte att de har varit för klumpiga.
Nu hade han hittat en till mig, som egentligen inte längre finns, men som han hittat i Tyskland, tror jag.
Så, nu har även jag "allt" i klockan! :-)
Jag har varit löjligt lugn inför det. Inte ett dugg stressad även om andra har varit det. :-)
Frågat flera gånger om allt _verkligen_ är på banan.
Och ja. Jag förbereder alltid allt som går att förbereda långt i förväg, för att slippa stressa dagen innan.
Men, något är det ju alltid som brukar trassla strax innan, det får man räkna med.
Dock gick det jättebra nu.
Lite småsaker, sånt som bara jag vet om.. Men i det stora hela gick allt fint.
Dagen innan var jag och ställde i ordning och vi vi höll till i en frikyrka.
När jag klev in i rummet vi skulle vara i, tittade solen in genom ett fönster och det var ju magiskt!!
Det är så härligt!
SEN gick luften ur mig.
Morgonen efter var det ett frukostmöte, som jag inte gjort annat än bokat lokal och tilltugg till, i övrigt fick jag bara sitta och lyssna...
Skönt!
Min bil är ju fortfarande hos doktorn, så det blidde tåg. Fördelen är att jag får motion! :-)
Många trevliga och nyttiga samtal och flera föreläsningar av bland annat Carolina Klyft. Hon var bättre än jag trodde faktiskt!
Jag blev sugen på att köpa hennes bok, men orkade inte köa just där och då.
Så, han hämtade barnen och kom sen och fiskade upp mig och så åkte vi på Pizza Hut i stället.
Och, bredvid ligger ju Blomsterlandet så jag tog en sväng dit samtidigt.
Lite jord, några små drivhus och lite fröer.
Nu ska det kännas att våren är på gång!
Jag la mig i sängen och skulle "bara vila lite". Jodå, jag vaknade klockan 8 i morse! Typ 12 timmar drygt har jag sovit!
Galet.
Det var härligt fint väder idag och vi packade ihop oss och tog en lång promenad till ett naturreservat.
Vi tog med oss lite fika och satte oss i solen och fikade.
Det låg mer is på sjön än jag hade trott att det skulle göra.
Det var jätteskönt att promenera i godan ro och prata med barnen. Livskvalitet på hög nivå!
Hon behöver både äta och sova! :-)
Det blir dåligt av båda i studentrum. Men, hon har nu kommit på själv att hon måste framförallt äta och se till att få i sig järn.
Annars orkar hon inte plugga.
I kväll gjorde vi hemlagad pizza, vilket är gott och lite nyttigare än köpt. Och jag skar upp mängder med grönsaker till.
Löjligt gott!
Men, det är ju lördag! :-)
I morgon blir det träning i gymmet igen. Jag har verkligen fuskat med det i veckan som gått.
Inte bra alls.
I morgon blir det bandet. Och kesoplättar till frukost!
Och kyckling till middag.
Tillbaks på banan.
Sen, är det en vecka där saker ska fixas till, liksom knyta ihop säcken. Förbereda nästa stora event, som jag hittills lagt en massa planering för, men inte jagat på folk. Nu är det dags för blåslampa i rumpan! ;-)
Och lite annat trassel.
Men det blir en kontorsvecka, viket är ganska skönt. Jag tror att jag ska jobba lite både hemma och på drop in stället.
Och - snart är det dags för sportlov! yey!
Barnen ska vara ledig hela veckan och jag två dagar.
Då, blir det landet för hela slanten!
Som jag längtar.
Det ska städas, fixas, mätas och planeras.
Och jag ska njuta.
Jag blir bättre och bättre på att njuta. Av här och nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar