Sidor

lördag 12 augusti 2017

Back to business

Nu har vi landat i radhuset för att återgå till vardagen.

Det slog mig idag varför jag är så avig till att gå tillbaks till vardag och rutiner, som jag tidigare varit så förtjust i. Men, nu behöver vi inte så mycket rutiner, för barnen är större och allt funkar ändå, trots att vi inte äter på exakt samma tid, eller går och lägger oss prick en tid.
Allt funkar ändå! :-)
Men, idag var det bara att sätta igång. Jag hade ju packat kläder och annat löst redan igår så för mig gick det rätt fort.
Minime har rätt stor packning hon med, för det är en del "bebisar" som ska med... Det blev verkligen så verkligt när jag såg all packning där på terrassen...

Det är skönt att inte ha någon båt eller så att passa, så att vi kan vara lite flexibla med när vi åker både dit och därifrån.
Faktumet att maken igår hämtade vår nya leksak gjorde det ju inte lättare att åka därifrån heller...
En 4-hjuling! :-)
Vi har funderat lääänge och vänt och vridit. Provsuttit och provåkt grannarnas. Men nu slog vi till!
Den här är ganska stor och klassad som en motorcykel men på fyra hjul.
Man måste ha körkort för att köra den (eller Mc kort) och den är gatreggad, så man kan köra den som en motorcykel.
Och vi köpte till en plog, som man kan ploga både snö, sand och grus med och det kommer att dyka upp en liten vagn.
 Den är skitkul att köra! :-)
Tanken med den är att vi ska kunna åka lite längre sträckor, endera var för sig eller både maken och jag.
Sen ska den gå att använda till "jobb" som görs i området.
Vi köpte även en fyrhjuling som är mer en "moppe", dvs både mindre, smidigare och lättare. (Den har dock inte kommit än...)
Den kommer Lillman att få köra på tomten och under stor kontroll. Men vi andra kan köra den som en moppe, men det är mer för "kul".
Och med den som komplement,  kan vi åka alla fyra här inom området och i skogen osv.
Dock finns det ju mängder av förhållningsorder och regler runt fyrhjulingar, så man kan inte åka vart som helst och hur som helst. (precis som det är för MC och moppe...)
Så mest blir det under vintern, då man får åka på mer ställen än under sommaren.
Den stora, kommer dock att användas mycket.
Är det kul och funkar bra, då blir det nog en till sån, sen när Minime är större så att vi alla kan åka iväg på äventyr.
(Finns ju regler för hur man får skjutsa, ålder osv...)
Hur som tror vi att det blir skoj att köra. (Troligen köper vi varsin när barnen är stora eller en större som vi åker på båda...)

Igår hade vi en härlig avslutning på semestern tillsammans med flera grannar. Vi samlade vi oss i två båtar och åkte till Tullgarns slott. Jag har aldrig varit där och de som hade varit där hade alltid tagit bil dit.
Det var härligt att ta båten, trots att det gick rätt duktigt med vågor. Vi blev lite blöta men garvade mest..
Och när vi klev i land var det ju bara Wow!

 Slottet var fint och trädgården...ojoj...
Jag är ju lätt såld på stora gräsmattor, perfekt klippta häckar och jättehöga ekar och andra träd.
Otroligt fint.

Vi åt grillat vildsvin bland annat.

 Vi blev proppmätta hela högen och sen gick vi en promenad i parken och tittade på reningsdammarna och planteringarna.
Det var lite vildvuxet men mysigt.

När vi åkte hem, hade vinden mojnat och havet låg nästan blankt. Solnedgången var ju otroligt fin och det var rent och skärt fantastiskt.
Det är något särskilt med vatten och solnedgång.

 När vi stod på bryggan frågade Minime "kaptenen" i den andra båten om hon kunde få åka med där. Hon är inte blyg hon inte.
Självklart fick hon ju det. :-) Anledningen var att dom har ett kapell som går att fälla upp helt, det har inte vi.
Sen var hon lite putt över att vår båt gick mycket fortare när vinden mojnat och vi kunde dra på. :-)

Vi var hemma lagom tills det blev mörkt.
Och till Lillemans stora förtjusning frågade grannen K (som är lite lätt förtjust i barnen) om han ville provköra hans fyrhjuling.
Och klart han ville! :-) Dock är den fyrhjulingen manuell, så det blev lite kaninigt och sen en tvärbroms på vår uppfart. :-)
(Ingen behöver bli upprörd, K satt bakom Lilleman och kunde både styra och bromsa och det är en liten väg där man direkt ser om det kommer andra fordon, det är nämligen bäcksvart ute på landet nu...)
Vi lastade av våra extrakläder och flytvästar hemma och sen gick vi över på en sista öl för kvällen hos grannen.
Barnen lekte med deras katter och åt upp allt godis som fanns i huset.
Innan vi gick hem, kröp Minime upp i K:s knä och frågade "bor ni här jämt??"
Japp, svarade han.
"Ni ska väl inte flytta härifrån?" undrade hon. Näe, vi är här nästa sommar också, sa han. "Bra" konstaterade hon.
Och då blir man ju lite matt i hjärtat som förälder. :-)
Vi garvade åt K:s sambo S, som inte riktigt gillar att vi matar hennes katter när dom kommer svansande förbi hos oss. (Då går dom nämligen inte hem, utan stannar så länge det finns käk..)
Vi lovade att försöka hålla oss från att mata dem, men kunde inte lova. ...
"Matar ni mina katter, då matar jag era barn!" sa hon. Varav maken och jag i munnen på varandra utbrast "Ja!! det får du gärna! " :-)
"Skit" utbrast hon!
*SSSSSSSS*
Det var en trevlig och mysig semesteravslutning.

Idag samlade vi som sagt ihop oss och åkte hemåt.
Vi var bjudna på kräftor till farmor och det var ganska skönt att inte åka direkt till radhuset. Vi mellanlandade liksom.
Jag är inte så förtjust i kräftor så jag mumsade på lite annat.
Lilleman i sin tur åt massor helt plötsligt, han som tidigare inte gillat det. Kul!
Han blir så stor nu!
Barnen badade lite och sen tog vi oss i kragen och åkte.

Det var oerhört varmt och instängt i radhuset och vi fick öppna alla fönster och dörrar vi kunde för att få inte lite luft.
Jag fick akutvattna orkidéerna och har packat upp lite... Det mesta i klädväg lämnar jag till i morgon.

Då ska kylen fyllas och jobbkläder grävas fram.
Barnen åker tillbaks till farmor för att vara där ett par dagar, vilket blir bra. Så kan maken och jag ta första chocken av att gå upp på måndag och ha huvudet med oss i lugn och ro.
Det blir bra.
Jag har lagt jobbtelefonen på laddning. I morgon kväll ska vi sätta oss på varsin sida av köksbordet och öppna våra datorer för att skumma lite mail.
Jag väljer att göra det, för att liksom vara på gång redan på måndag morgon. Jag vet hur det blir när jag väl är på plats...
Alla ska säga hej, vi brukar sätta oss med en kaffe och höra om allas sommar... Det har kommit lite nytt folk och hela förmiddagen brukar försvinna innan man ens hinner öppna datorn.
Då är det bra om jag tagit bort alla mail som inte är relevanta, dvs reklam och cc.
Och så vet jag om det är något akut som måste åtgärdas pronto. Då kan jag börja måndagen lite lugnare.
Nu när vi väl är här, då ser jag fram emot jobbet faktiskt. Man går ju direkt in i jobbmode när vi är här.
Jag har tänt lite ljus både ute och inne och försöker landa i att vi är här nu.

Vi har haft en helt fantastisk sommar på så många sätt, så nu har jag faktiskt laddade batterier för att ta emot hösten och allt vad den innebär.
Det blir spännande på många sätt och en hel del nytt på jobbet, en ny kollega bland annat.
En kollega försvinner för gott, vilket blir lite konstigt. Vi har jobbat tätt ihop och funkat bra som team.
Jag har emellanåt blivit galen på honom och skällt på honom...sen har vi kramats! :-)
Och garvat. Som vi har skrattat genom åren, sådär så att vi legat dubbelvikta och inte fått luft...
Men, nu ska han ut på nya äventyr vilket blir jättebra för honom och faktiskt även för oss. Vi behöver göra förändringar i vårt sätt att jobba och det görs per automatik när folk går och kommer.
Nya kollegan känner jag sen tidigare och jag tror att jag kan lära mig massor av honom.

Men det blir en tuff höst, helt klart. För en kollega som går på föräldraledighet får vi ingen heltidsvikarie utan en konsult som ska ta de mest viktiga uppgifterna. Vi andra måste dela på det andra...
Och den nya kollegan kommer ju inte att vara självgående på en gång, det vore omöjligt att kräva.
Så, det blir åka av på flera sätt denna höst.

Maken och jag har planerat in lite skoj med, för att vi behöver det när det blir mörkt och stressigt.Han ska även påbörja en egen liten resa, med vidareutveckling vilket blir skoj. Han behöver nya utmaningar och det är härligt att han han göra det med arbetsgivarens stöd i ryggen.

Jag har pratat med barnen om att ändra i deras firande, så att vi bara har ett familjefirande för dem i stället för två. Och att vi hoppar deras kompiskalas mot att dom får göra något kul, kanske med en kompis med, som bio eller bowling, för att minimera stressen i november.
Att inte behöva ha kalas varje helg från sista i oktober till mitten av december skulle underlätta enormt.
Vi har också pratat om att minimera julklapparna i år. (vilket vi försöker varje år!) Nu vill vi lägga pengar på annat.
Barnen har allt dom behöver och lite till.
Det är upplevelser och umgänge som är kul.

Så, i morgon ska jag försöka gå upp vanlig jobbtid så att jag kommer i säng i morgon kväll.. Sen är det bara att rulla igång ekorrhjulet igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar