Sidor

torsdag 10 oktober 2019

Skruttigt.

Jamen, det går bra nu. Not.
Halva kontoret ligger hemma och snörvlar. Även jag, som aldrig är sjuk, gick hem igår och kände i morse att det bara var att vända tillbaks till sängen.
Jag är inte sjuk, sjuk, utan mer...hängig. Trött, har huvudvärk och liksom ont i ögonen.

Ynkligt lite feber, med tanke på hur sjuk jag känner mig. Patetiskt.
Jag hoppas att ryggläget idag gör att jag är på benen i morgon igen. Så länge sjuk brukar jag inte vara..
Men det är ju tråkigt att ligga här.
På förmiddagen fixade jag inte att läsa, så jag har legat och slötittat på en kriminalserie halva dagen..

Dock passade det bra rent jobbmässigt då dagen inte innehöll några möten, men jag hör ju hur telefonen som ligger på laddning plingar till med jämna mellanrum, så i morgon har jag ju full inkorg.

Jag vill ju inte vara sjuk i helgen när jag har massa skoj bokat, så nu hoppas jag att jag kan vila bort bacillen och jag trycker mig full av vitaminer och mineraler.


Veckans höjdpunkt var annars i måndags. Jag röntgade min rotfyllning som gjordes i början av sommaren. Då stängde man tanden efter drygt ett års borrande och filande.
Är den ok?
Näh. Inte alls. I november ska den öppnas igen och en rot filas upp bredare. Men yahooo, liksom.
Jag är iofs inte helt förvånad, för ibland kliar tanden och ibland känns det "trångt" på ett märkligt sätt, så det är väl bra.
Men jag börjar bli hjärtligt trött på denna tand.
Och som grädde på moset går min tandvårdsförsäkring ut snart, så i morgon ska jag även dit för att göra en "okulärbesiktning" för att få ett nytt, garanterat dyrare pris på försäkringen.
Dit tänker jag släpa mig även om jag fortsatt har feber, för jag vill inte att försäkringen ska hinna gå ut.
Hade jag inte haft den, hade jag gått i konkurs på min tand vid det här laget. Man kan säga att folktandvården gått back på mig! :-)

Nåja, varför inte en förkylning på det? Men - jag är inte bitter! :-)
Tur att jag har haft ett ganska skönt träningsflyt senaste tiden, så det gör inget att jag behöver vila från det lite.

Det är lite märkligt att inte ha varit på landet på länge när det är så härligt höstväder. Men, men... ibland måste man prioritera lite och maken är helt begravd i plugg.
Jag har ju kunnat åkt ut med barnen, men kände inte riktigt för det ändå.
I helgen var jag lite fundersam på om jag skulle åka ut över dagen, för att plocka med mig grejer att göra höstkransar av, men så kändes det lite överkurs ändå..
I stället gick förra helgen verkligen i rörelsens tecken. Härligt, när jag nu kroknat och får låta bli att träna på ett tag.

Förra lördagen vakande jag av mig själv 6:45!
Va!
Så, jag vaknade till i mjuk takt och gick sen ner i gymmet. Först körde jag rygg och axlar ett par vändor med hantlar och skivstång.
Sen tog jag 25 minuters motlutsintervaller och sen sprang/ gick jag  20 minuter. Rätt slut sen, men det är så skönt!
Jag har nog aldrig trott att jag skulle njuta så intensivt av att gymma! På helgerna är det ju skönt just för att jag inte behöver känna mig stressad. Jag kan ta min tid och veta att det sen är dusch och en härlig frukost.
Så härligt!
Men - när jag duschat och ätit och fixade runt lite, kom maken på att han ville gå en sväng innan lunch. Och klart att jag hängde på det! :-)
Så ut i solen (och blåsten!) i dryga timmen. Mysigt, men det kändes att jag kört motlut ett par timmar innan....

När vi var hemma igen och ätit lunch, då kom Minime på att hon nog ville till centrum...
Jaha,, ok... ja även jag hade lite småärenden jag behövde fixa, så sagt och gjort...vi gick till centrum.

På vägen hem, gick vi förbi flera jättevackra rönnbärsträd. När solen lyser igenom är det magiskt vackert!

Väl hemma var jag ganska så mör i benen!
Efter middagen kunde jag med gott samvete sjunka ner i soffan! Stegrekord!
Det är så härligt att få in så mycket motion på ganska vardagliga saker. :-)

Dagen innan hade jag köpt en stor lax som det var bra pris på, så den petade jag in i ugnen med grovt skuren lök.
På ena halvan la jag pesto och fetaost och på den andra bara kryddor. Barnen gillade pestobiten bäst! :-) Det blev både middag och fyra matlådor, minst!

Sen sjönk jag som sagt ner i soffan och bara satt...eller, bara sitta kan jag inte...så jag stickade klart ett par vantar.
Jag hittade galet fint garn här i höstas, som har reflexgarn i sig, så med litet ur syns man in mörkret med dem på..
Jag som inte åt någon kanelbulle på kanelbullens dag, gottade i mig lite annat, sockerfritt i stället. :-)

Jag kände nog redan förra helgen att jag hade något som for runt i kroppen, även om det gick bra att träna.
Men i början av veckan frös jag nåt helt galet.
Vi var iväg på ett studiebesök i måndags och travade runt i ett handelsområde där det blåste iskallt.
Och på kontoret är det också så jäkla kallt..
Igår hade jag kofta, halsduk och poncho..och handledsvärmare! Inte klokt...


Jag gick som sagt hem strax  efter lunch och gick direkt upp i säng.
Lilleman hade varit iväg med skolan och käkade sen lunch på Mc Donalds. Minime fixade nudlar med extra tillbehör till sig, så jag kröp ner i säng och låg sedan kvar där.
Det är ju lyx att dom klarar sig själva så bra. För första gången sen jag blev mamma, kan jag lägga mig och vara sjuk! :-)
Lite så känns det och det är en helt ny känsla.

Det pågår många sådana processer inom mig nu. Vad jag ska göra nu när jag plötsligt får mer tid för mig. Träningen är en sådan sak. Läsningen med.
Jag har tid för det nu.
Sen har jag andra engagemang som jag lägger min tid på som är jättekul. Nya kunskaper och nya bekantskaper.
Idag fick jag även upp ett minna på min facebook och det är på dagen fem år sedan jag skrev på papper för jobbet jag har nu.
Fem år! Galet. Det har gått fort samtidigt som det känns som en evighet. Jag tror att det är därför som jag känner att jag måste utvecklas och få lite annat att bita i och med lite tur kommer det att bli så.
Det är ju alltid förändringar även i en stor organisation som vår. Vi har en stramare tillvaro att vänta, men jag tycker att det är spännande.
När man måste strama till och verkligen tänka igenom vad som är ens basuppdrag och vad som ska uppnås, då blir liksom allt klarare. Mindre flum och tydligare uppdrag tänker jag.
Det blir spännande.
Det är mycket som är spännande framöver.

Som sagt, jag har mer tid än någonsin att läsa och  jag läste precis ut en jättebra bok. Den är skriven efter vissa verkliga händelser och ganska rå. Äcklig.
Men bra!
Dock slutade den mitt i händelsen, så jag insåg ju rätt fort att det måste finnas en del två.
Och det gjorde det.
Så jag knappade hem den direkt...

 ch sen började jag på den bok som marknadsfördes när vi var på Akademibokhandelns kickoff i höstas.
Den är också läskig, med ett borttappat barn. Som förälder är det ju hemskt att ens tänka tanken.

Det är en tanke som slagit mig senaste tiden när jag pratade med andra jämnåriga om det här med livet.
(Vi är ju några som är i 50- årsåldern och man kommer rätt lätt inpå om man ångrar något eller önskar att man gjort något annorlunda genom åren)
 Då slog det mig - varför jag inte fattade att jag skulle jobba med böcker när jag var yngre?
Jag som älskar böcker i alla former.
Bibliotekarier, bokhandel eller något annat inom bokbranschen. Varför fattade jag aldrig det?

Det får bli när barnen blir ännu större, då får jag söka extra jobb i en bokhandel! :-)
Tänk att få ha böcker runt sig hela tiden. Undra om jag skulle tröttna?
Eller, varför blev jag inte florist?
Sånt snurrar ibland. :-)
En butik med blommor och böcker, det vore ju absolut bäst.

Nåja, nu ska jag vila lilla knoppen och vakna frisk i morgon. Helgen är som sagt fullmatad och här tänker jag inte ligga.

En helt magisk himmel för ett par kvällar sedan....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar